LÄS RADIO-POLISENS BLOGG!

2011, Fel att avskeda bloggande polis


Källa: EXPRESSEN Publicerat 07 sep 2011 11:51

Malmöpolisen fick sparken efter att han bloggat om att han "ollat" kvinnliga kollegors tjänstebil och skakat hand med ett lik.  Polisförbundet ställde sig bakom mannen och idag kom Arbetsdomstolens dom.

 
"Rätten anser att den bloggande polisen ska få jobbet tillbaka, eftersom han bara använt sin grundlagsskyddande yttrandefrihet."

Under pseudonymen "Farbror Blå", berättade polismannen om sitt jobb och vad han fick vara med om. Mannen beskrev bland annat hur han och en manlig kollega tryckt sina könsorgan mot inredningen i en polisbil som kvinnliga kollegor senare skulle åka i, hur han skakat hand med en man som begått självmord och hur en psykiskt instabil kvinna "fått kåtslag".

Skakade hand med lik

"Vi ollade handtagen i dörrarna, fönsterhissknapparna, växelspaken, ratten och stereo- samt polisradioknapparna. 

Och luren som man pratar i till ledningscentralen. Helt ner-ollad polisbil. Omoget? Sexistiskt? Ja, för fan:)", skrev han.  

När KvP.se kontaktade polismyndigheten i Skåne i mars förra året, så visste man inte om bloggen. Ärendet lämnades över till Riksenheten för polismål och mannen misstänktes för sexuellt ofredande men något åtal väcktes aldrig.

I ett mejl till KvP:se skrev polismannen att det mesta var påhitt:
- Som bloggare handlar allt om att skaffa sig och behålla läsare. Därför har jag ofta hittat på berättelser utifrån vad (främst) äldre kollegor berättat om. Det mesta är alltså skrönor men jag har skrivit dem i jag-form för att öka trovärdigheten.



Fel att avskeda mannen

Skånepolisen ansåg att bloggen var sexistisk och kränkande. Rikspolisstyrelsens ansvarsnämnd tog beslut om att polismannen skulle avskedas och han lämnade sitt jobb i början av juni 2010. Polisförbundet tog dock strid för polismannen och överklagade beslutet till Arbetsdomstolen. De ville att polismannen får tillbaka jobbet och dessutom en ersättning på 250 000 kronor.

I dag kom beskedet från Arbetsdomstolen, som ogiltigförklarar avskedandet av mannen. Enligt AD innebar avskedandet att staten allvarligt kränkt polismannens grundlagsskyddade yttrandefrihet.

Förutom skadeståndet ålägger domstolen staten att betala ut drygt 240 000 kronor för utebliven lön under sju och en halv månad, fram till mitten av juni i år. Han får även ett allmänt skadestånd på 125 000 kronor.

Domstolen påpekar att den skånske polismannen är fri att själv kräva lön för de månader som följt därefter.

"Glad över utgången"

Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd, som företrädde den bloggande polisen, tycker det är glädjande att Arbetsdomstolen satte yttrandefriheten främst. Hon menar att onsdagens dom är praxisskapande.

– Enligt Arbetsdomstolen har man relativt stort utrymme att nyttja sin yttrandefrihet i de aktiviteter man har för sig på nätet på sin fritid, säger hon till TT. TT: Hur mår han i dag? – Han är förstås glad över utgången, säger Annett Olofsson.

Återanställs omedelbart

– Han har ju vunnit och det betyder att han återanställs omedelbart. Vi accepterar domen även om det blev en överraskning för oss, säger  Elisabeth Bjar, personalansvarig vid Rikspolisstyrelsen.

Hon tycker att det var viktigt att få fallet prövat, och anser att frågan hur man ska bete sig på nätet är "oerhört svår".

– Vi måste fundera igenom vad det här får för konsekvenser. Det kräver en genomtänkt hantering framöver, bland annat kring hur vi ska stödja våra medarbetare. 

Mannens argument har varit att han på bloggen skrivit om fiktiva berättelser. Men oavsett om historierna är påhittade har de skadat polisens rykte.
– Vår uppfattning är ju att hans beskrivningar har skadat förtroendet för polisen, säger Elisabeth Bjar.

EXPRESSEN.SE Ställde nedanstående fråga till sina läsare den 9 mars 2010. Totalt 10571 personer svarade på frågan. Även om alla undersökningar skall tolkas med försiktighet tror jag att detta resultat är ganska statistiskt säkerställt, som det brukar heta...

- Att polismannen nu istället får upp emot en halv miljon Svenska kronor i skadestånd och utebliven lön visar på en viss skillnad mellan elitens rättvisa och folkets rättsuppfattning.

DOM Bloggande Polis

 http://www.scribd.com/doc/130234200/DOM-Bloggande-Polis
---Domen i arbetsdomstolen mot farbror blå (PDF)---

__________________________________________________________________________

_{- VAD SKREV EGENTLIGEN POLISMANNEN I SIN BLOGG??}

Svaret på den frågan finns här nertill. Bloggen har snabbt tagits bort från internet och Polisen, Staten och alla inblandade tänker låtsas som om den aldrig existerat...

MEN... Vi vet bättre. Nu har alla i Sverige och övriga världen möjligheten att själva bilda sig en uppfattning om kvaliteten på Sveriges poliskår.

Du som skattebetalare kommer att bidra till de ca 500 000 kronor i skadestånd  och utebliven lön för denna så kallade polis enligt polisförbundets önskemål. Polisförbundet sätter här också normen för polismäns lämplighet, moral, etik, standard och kvalifikationer.

De ca 500 000 kronor som nu snabbt och lätt betalas ut av Staten skall sättas i jämförelse med t e x svininfluensans massvaccinerade narkolepsi-offer (barn) som får 50  000 (egentligen inte ens av staten utan via privata försäkringsbolag). Här har vi människor som under resten av sina liv kommer att leva med ett allvarligt handikapp.

Skadestånd på ett par tusenlappar är ingen ovanlig ersättning från staten till människor som har fått hela sina liv förstörda p g a statens oaktsamhet. 

- Däremot är Statens politiker, höga tjänstemän och poliser värda ungefär 50-100 gånger mer än vanliga människor. 

Deras ersättning betalas också ut väldigt snabbt. Sen att de även kan bete sig som idioter och ändå få ersättning är en annan sak...

Det kan numera tyckas att polisyrket måste vara det yrke som har absolut lägst kravnivå av alla yrken i Sverige. En arbetare på ett lågstatusjobb som t e x sophanterare hade inte fått behålla sitt jobb om han skrivit en liknande Blogg i anknytning till sitt arbete.

När Annett Olofsson på LO-TCO Rättsskydd,  pratar om den bloggande polisens yttrandefrihet (i inledningsartikeln) uppvisar även hon samma patetiska, totala brist på normal omdömesförmåga som polisen hon företräder.

Om Annett Olofsson företrätt sophanteraren jag tidigare nämnde hade hennes reflektion däremot varit korrekt. Nu blir hon bara ytterligare ett bevis på en helt verklighetsfrånvänd inavlad elitkultur som saknar förankring hos allmänheten. Men rätta mig om jag har fel...

Den bloggande radiopolisen har bloggat som polisman och hans blogg representerar polisens kontakt med allmänheten. Sen om han gjort det på sin fritid eller i tjänsten är ointressant. 

Riktigt skrämmande är också att polismannen varit i tjänst under minst 20 år. Det säger mycket om poliskåren. För många i Sverige har polisen redan förbrukat sin trovärdighet men döm själv...

- Det finns även en del intressanta avslöjanden i polis-bloggen, som t e x följande inlägg...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Utdrag ur Farbror Blås Polisblogg... 

Apajävel med mera

Man har ju breda och djupa kontakter inom kåren. Hur gick det nu till när det omtalade filmsekvensen fick se dagens ljus. Filmklippet visades offentligt första gången i tingsrättsförhandlingen med de som stod åtalade i samband med Rosengårdskravallerna.

Bandet innehöll annat, för åtalet, intressant material. Åklagarsidan “glömde” att regissera bort kommentarerna vilket var avtalat mellan polis och åklagare. Polischeferna som ojjade sig och fördömde det som visades på bandet fick och såg sekvenserna samma kväll och dagen efter de spelades in i december, därav överenskommelsen mellan åklagare och polis.

Det var alltså meningen att det som sades och visades skulle gömmas, tömmas, glömmas…

Undrar varför det inte blev så? Våra chefer är fega och skyller misslyckanden på andra och tar aldrig ansvar själva! De är inte ens roliga att driva med.

Upplagd av Farbror Blå kl. 19.43 0 kommentarer

Editors notes: Kan detta vara samma Polischefer som både i TV och Media  vid ett flertal tillfälle senare säger till hela Svenska folket att de inte hade en aning om om detta?

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

...Att den bloggande polisen i efterhand påstår att vissa händelser skulle vara fiktiva är löjeväckande då han uppenbarligen inte är smart nog att skriva om fiktiva händelser. Han bemöter också själv genast kritik i ett av sina blogg-inlägg när hans trovärdighet ifrågasätts. Hans advokater vet däremot säkert när det är lämpligt att vara fiktiv i efterhand, men läs och döm själv...

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

radiopolisen

kopian upplagd onsdagen den 7:e september 2011

Länkar till tidningarnas rapportering om utslaget i arbetsdomstolen.

DN: Polisbloggare borde inte ha fått sparken.

SvD: Bloggande polis får tillbaka jobbet.

Sds: Bloggande polis får upprättelse.

HD: Bloggande polis får tillbaka jobbet.

Expressen: Fel att avskeda bloggande polis.

Aftonbladet: Ollande polisen får tillbaka jobbet.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

(Är man en lämplig polis om man skriver sånt här? Avgör själv!)

(Det här är en ögonblicksbild av hur bloggen såg ut den 13 feb 2010 08:56:55 GMT. Eftersom bloggen är nedtagen fungerar inte länkarna. 

Den publicerade texten är för år 2009. 

Bloggen har varit aktiv även under 2010 och även denna text kommer senare att publiceras här...)

RADIOBILS-POLISENS BLOGG

HELT OCENSURERAT OCH OSMINKAT OM POLISLIVET

Farbror Blå

En konstapel som fortfarande jobbar ute och har gjort så länge, älskar o hitta på skit och driva med folk, tar mig inte på så stort allvar, är inte alls överens med mig själv om jag borde fortsätta att vara polis. Skriver mycket avslöjande och avslöjar mycket som ni annars aldrig skulle få reda på. Inget är förbjudet och alla är välkomna till min blogg!

Visa hela min profil

lördag 28 mars 2009

Särskild Polis Taktik

Jag suger på att uppdatera just nu.

Ska försöka bättra mig.

Har varit på utbildningar.

Tidiga morgnar - sena kvällar!

Numera är jag inte bara polis!

Jag är ta mig tusan en certifierad kravallpolis!

Med diplom och allt!

Polismyndigheten har lärt mig att jag kan prata med både folk och fä!

Det kallas kommunikativt polisarbete och ingår i den Särskilda Polis Taktiken!

Tur att polismyndigheten lärde mig detta efter nära 20 år ute...

Upplagd av Farbror Blå kl. 15.19 0 kommentarer

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

söndag 22 mars 2009

lön

Och vad tjänar vi då?

Det sjuka är att vi har olika lön i olika delar av landet.

Jag kan bara min lön.

26 500 kr/månad efter ca 20 år.

Den som har specialtjänst har inte mer.

Ob? Jo den landar på 20 kr/tim mellan 23-03
och 40 kr/tim mellan 03-06.

Det blir inte många hundralappar på en månad.

Då har jag ändå makt över liv och död!

Då ska jag ändå göra det ingen annan vill göra.

Häkta ner den som har hängt sig!

Ändå finns det värre saker än döda människor!!

Upplagd av Farbror Blå kl. 23.08 4 kommentarer

Trimmade polisbilar

Många har för sig att våra polisbilar är trimmade och snabbare än vanliga bilar.

Ute får man ofta den frågan. Oftast från män.

Nä!

De är inte trimmade!

De flesta är dieselbilar och ganska slöa!

De orkar nätt och jämnt upp i 200!

Upplagd av Farbror Blå kl. 23.03 0 kommentarer

Demonstrationer...

Svensk polis skaffade sig ett nytt taktiskt koncept efter Göteborgskravallerna. Aldrig mer skulle svensk polis misslyckas så som i Göteborg 2001.

Konceptet kallas SPT = Särskild Polis Taktik.

Svensk polis körde denna taktik fullt ut i skarpt läge under ESF-kommenderingen i Malmö. Huliganerna tilläts slå sönder hela Triangeln i Malmö.

Under tiden detta skedde frågade de tyska delegaterna (tyska poliser) om vad som händer??

- Vi backar undan, sa deras svenske tolk, tillika polis!

- Das ist Scheisse!! sa tysken om vår taktik!

Jösses vad rätt han har!

Upplagd av Farbror Blå kl. 20.31 1 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

torsdag 19 mars 2009

"läkar"-diagnos

En minnesvärd händelse var när jag och kollegan blev larmade till en studentadress. Det var en kurator som hade ringt oss och sagt att en av hennes elever, vi kan kalla henne Nina, hade blivit konstig.

Hon hade låst in sig i sin studentlya. Ytterdörren var ut mot en loftgång. Kuratorn mötte upp oss sent på kvällen utanför ytterdörren. Hennes föräldrar var också där.

Kuratorn berättade att Nina hade lämnat in en tvärvetenskaplig uppsats under dagen. Det var hennes absolut sista arbetsuppgift innan hennes högskoleexamen var klar. Hon hade läst något mjukt ämne, typ lärare, bibliotekarie etc.

Efter detta hade hon blivit underlig. Väldigt underlig. Så pass underlig att hennes föräldrar som bodde 30 mil bort hade kommit dit. De hade försökt få henne att öppna ytterdörren. Det hade gått sådär...så vid 01-tiden fick vi ärendet.

Polisen tar ofta hand om psyksjuka, men kan endast tvinga in de som är farliga för sig själv eller andra på vård. De flesta psyksjuka är alltså frivilligt vårdsökande varvid polisen är maktlös.

Om en person blir underlig och tappar verklighetsförankringen så kan man ibland tvinga dem till vård med hjälp av anhöriga. Men som polis på platsen börjar man alltid med att kontrollera vem och vad man har att göra med. Tvång eller frivillighet.

Vi pratade med kuratorn. Enligt henne var Nina något socialt hämmad. Ingen pojkvän/flickvän. Inga nära kompisar. Pluggade hårt och hade prestationsångest. Ville vara "duktig" etc..

Precis en sådan person som det slår runt för!

Vi fick börja prata med henne. Genom brevlådan. Försöka snacka ut henne. Vilken fars.
Jag började. Öppnade brevinkastet och ropade hennes namn. Det hördes stön inifrån.

-Nina, det är polisen, skrek jag!

Hon svarade: -Kom in, kom in...kom in i mig....Jag vill ha dig nu...etc

Jag var inte sen. Hon ville ha mig så jag tänkte nyttja detta för att få henne att komma och öppna dörren. Jag ropade:

- Vad bra, Nina, kom och lås upp dörren så att vi kan träffas!

-Ja, ja, ja..kom in i mig NUUUUUU...stönade hon och det började höras smaskande ljud...genom brevlådan!

- Jag måste kissa! skrek hon.

Vad bra, tänkte jag. Sa:

-Hon vill gå på toaletten. Var ligger den i lägenheten? frågade jag kuratorn som upprymt svarade:

-Den är vid ytterdörren!

-Nina, gå nu på toaleten så kan du ju passa på och öppna ytterdörren! Smart av mig!!

-Jag vill kissa NUUUUUUUU..jag vill kissa på dig, min vän....kissa ner hela dig...

-Ok, sa jag till kollegan. Han var också kille. Jag var full av dämpat skratt. Kollegan skulle försöka snacka med henne. Det var samma sak.

Vi överlade sinsemellan och kom båda fram till att hon förmodligen låg och tok-onanerade! Med något som plaskade! Kuratorn och framförallt föräldrarna kunde ju inte se detta.

Vi beslöt oss för att vi inte kunde tvinga vård på henne. Det är ju ofarligt att vara kåt. Vi beskrev för föräldrarna att hon hade fått någon form av psykos och att hon hade behov av vård än om hon inte var farlig. Föräldrarna ville att hon skulle vårdas.

Vi skickade hem dem till kuratorn med förevändningen att låssmeden i jour skulle ta lååång tid på sig för att komma och de därför kunde vänta hemma så kunde vi ringa dit dem när det var dags att hämta ut henne.

De gick och låssmeden kom. Vi gick in. Hon sov i en dubbelsäng. Helt näck med särade ben och en xxxxxx instoppad i....ja just i det heliga!

Fan, nu skulle hon väckas, kläs på och transporteras iväg. Vi var inte jättepigga på uppdraget. Det är alltid känsligt med nakna tjejer.

Vi fick väcka henne. Jag gjorde det.

-Elvis, sa hon när hon tittade på mig!

Sen såg hon kollegan.

-En till Elvis! Ååååhhhhh..ta mig NUUUUUUUU...jag vill ha er INNE I MIIIIGGGG!!! Båda två!!

Ja, det var ju inte aktuellt. Vi försökte klä henne medan hon försökte klämma oss mellan benen, puta sin nakna häck mot våra underliv, kyssa oss, gå ner på knä mot våra underliv etc etc etc...samtidigt som hon var oerhört tydlig rent verbalt med vad hon ville göra...

Vi lyckades så småningom klä henne och få ut henne ur lägenheten. Föräldrarna och kuratorn som var ditringda på egen begäran fick se henne försöka sexuellt tvinga sig på oss när vi förde bort henne.

-Mamma, två Elvisar ska knulla med mig..och liknande sade hon. Till sina föräldrar.

Vi körde in henne på psyket och lämnade sedan. I bilen på väg från psyket sa kollegan:

-Fan vad snurrig hon va! Undrar vad som slagit slint?

Jag hade en diagnos klar i huvudet och sa:

-Enkelt! Hon hade fått kåtslag!

Upplagd av Farbror Blå kl. 20.44 0 kommentarer

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

onsdag 18 mars 2009

Polis, polis, värdelöst!

Har inte bloggat på några dagar vilket har sin förklaring. Kan inte gå in närmare på vad. Det är alldeles för privat!

Är p.g.a. detta så jävla förbannad och besviken på skit-POLISEN som sysslar med fel saker istället för det man ska.

Vem tycker inte att polisen är kass? Jag gör! Stoltheten är borta!

Fan inte alls underligt att folk tappar förtroendet för rättsapparaten!

Jag funderar allvarligt på att ge fan i den här verksamheten!

Polisens uppgift är enkel och kan sammanfattas med få ord:

SKYDDA, HJÄLPA och STÄLLA TILL RÄTTA!

Det är precis det vi INTE gör!

Vi är ju helt handlingsförlamade och passiva ute mot brottslingar och bus!

Vi gör inget åt dem och det är vårt eget fel! Chefernas fel!

FY FAN!

BAJS!!

hoppas jag kan skriva trevligare inlägg nästa gång!

Upplagd av Farbror Blå kl. 18.23 2 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

måndag 16 mars 2009

Balladen om en svensk polis!

Upplagd av Farbror Blå kl. 19.05 1 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

tisdag 10 mars 2009

Döing...

Ett ämne vanligt i min bransch är döden. Vi handskas med döden mer än vanliga dödliga.

Jag har dödsmånga död-berättelser att dela med mig av. Frågan är hur mycket ni tål?

Vi kan ta en som hände för många år sedan. Tror det var runt 93-94. Det var en oerhört varm försommar med höga temperaturer redan i maj. Vi blev larmade till ett hyreshus. En enstöring till hyresgäst hade inte synts av på flera veckor. Grannarna tyckte det var konstigt.

Vi åkte dit. Tog kontakt med hyresvärden som skickade en vaktmästare med huvudnyckel. Innan detta hade vi kollat brevlådan. Förutom att man så när knockades av lik-lukten så fanns det ett berg av post innanför dörren. Man behövde inte vara NASA-forskare för att lista ut att vederbörande hade vandrat vidare.

Frågan var bara i vilket skick hans kropp var i? Veckor i instängd värme!

Vaktmästaren kom och låste upp. Vi tog varsitt djupt andetag, kollegan och jag. Vaktmästaren fick ge sig av. Vi öppnade dörren och såg balkongdörren rakt fram. Vi sprang genom lägenheten för att komma till balkongen och få in frisk luft. Det gick gott och väl förutom alla feta jätteflugor som träffade oss när vi sprang. I ansiktet!

När vi lämnat hallen och äntrade vardagsrummet såg vi något till vänster på golvet. Ett lik som rörde bålen.

-Fy fan! Likmaskar i hela bålen! Tjocka vita fluglarver. De kläcks och ut kommer tjocka feta jätteflugor som är så stora att de knappt kan flyga.

Vi ringde efter likbilen eller politibilen som den kallas. Likbärarna. Det tar ju en stund. Under tiden ska allt kollas så att vederbörande inte är mördad. Man söker info på platsen. Tecken på strid, uppbrutna dörrar, fönster, sår eller hål på kroppen o dylikt.

Dock var ju denna kropp i stark förruttnelse så det gick inte att kolla kroppen. Då måste de va hyfsat nydöda för att kunna besiktigas. Det fick vi lämna till rättsmedicinska. De kollar sånt i en undersökning.

Det fanns inga tecken på att det skulle vara brott bakom. Det var bara att strippa kroppen på värdesaker (klocka, ring och halsband). Det var inte trevligt.

Kroppen gick sönder. Huden delade sig. Rätt så smetigt men det gick vägen. Sen var det bara och vänta.

Likbärarna kom. De hade med sig en svart gummisäck. Vi lyfte allihop. Liket sprack och det rann ut gojs på golvet. Vi slängde in honom i säcken och drog igen dragkedjan. Ryggen satt kvar i golvet. Likbärarna spred ut lite absorb på golvet sen gick vi.

Vi lämnade killens rygg i lägenheten. Den fick saneringsfirman ta!

Upplagd av Farbror Blå kl. 20.41 3 kommentarer

-----------------------------------------------------------------------------------

måndag 9 mars 2009

KK

På polishusfesterna stod skandalerna som spön i backen! Ingen skämdes.

På stationen där jag var aspirant fanns det en del civlianställda damer. En av dem kallades för KK = Kåta Karin!

Hon försvann ut i natten en stund med en av cheferna. Vi kan kalla honom för Sven!

Sen dök hon upp igen. Hon bjöd upp en annan kollega som vi kan kalla för Nisse.

Under dansen med NIsse frågade KK honom:

-Ska vi gå ut och knulla? Jag är kåt på dig Nisse...som svarade:

-Var inte du ute och knullade med Sven nyss??....och hon svarade:

- När, jag bara sög av honom. Jag vill knulla med dig!

Det var mer ös förr....

Upplagd av Farbror Blå kl. 22.09 1 kommentarer

Kul!

Inom kåren jäklades man med varann på ett rått men hjärtligt sett förr. Idag vågar man inte. Man blir anmäld av sina kollegor alldeles för lätt. Kårandan är inte vad den varit!

Tänkte berätta en ganska kul grej som jag inte varit med om själv. Har fått den berättad för mig och relaterar därför den versionen. Med reservation.

Ett av de yttre befälen sa inför nattpasset att han behövde sticka en halvtimme tidigare från jobbet eftersom han skulle besiktiga bilen. Man slutade 07 men han skulle iväg 06.30.

Idioterna i turlaget kom på en alldeles underbar idé. När befälet åkte ut i natten på uppdrag åkte de andra in. De hissade upp befälets bil och klistrade underredet fullt av porrbilder från ett par porrtidningar. De fullständigt tapetserade underredet.

På bilprovningen var befälet trött efter nattpasset. Satt vid sidan och slötittade på besiktningsmannen....som efter en stund hissade upp bilen...tappade hakan i golvet och vinkade stammande till befälet att han skulle komma.

-Vad är det? Är nåt itu?

Sen såg även befälet underredet! Fullständigt fullklistrat. Porrbilder. På bilbesiktningen!

Ha ha ha ha ha ha....

Upplagd av Farbror Blå kl. 21.50 0 kommentarer

Damer som tar för sig...

Jag berättade om blåljusfester för ett tag sedan.

Kom å tänka på en episod från samma blåljusfest.

Jag blev uppbjuden av en sexig syrra i 40-års åldern. Jag var 20-nånting...

Hon hade en läcker klänning och tajt kropp. När vi dansade och jag hade händerna på hennes rygg och höfter kände jag att hon hade ett raffset under, typ en korsett-historia.

Jag kände försiktigt neråt ifall det var en sådan med strumpeband, vilket är jäkligt läckert.

Jorå...kände längs hennes höfter, lät handen glida ner längs låret. Kände bandet och spetsbården på strumpan som hölls uppe av strumpebandet...kände på andra benet och..

-Hallå där!! Var har du händerna??

-Oj! Förlåt så hemskt mycket! Det var absolut inte meningen och tafsa, jag bara...

Jag flyttade upp händerna på ryggen på henne och kände rodnaden stiga i ansiktet när hon kontrade:

-Du behöver inte sluta känna....

Upplagd av Farbror Blå kl. 11.52 0 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

söndag 8 mars 2009

800 gram Scan falukorv...

Jag minns en rolig arresthändelse.

Vi kom in till arresten med en gripen tjuv. Det var en jojo...en som åker in och ut på anstalterna.

Denna dag var det tjejpolis som jobbade i arresten. Vakthavande frågade ifall han var ordentligt visiterad.

- Nja, bara skyddsvisiterad sa vi...

Vakthavande sa till den tjejkollegan och visitera honom. Han hängde mot plexit i arresten när tjejkollegan kände över honom....kom till låret/grenen och kände nåt större där..frågade:

- Vad har du där??

-Min kuk, svarade han självsäkert och såg dönöjd ut..

I samma stund som hon rörde vid "föremålet" i fickan, ställde frågan och fick svaret så ryckte hon bort fingrarna. Som om hon bränt sig. Hon rodnade!

Vakthavande sa till att han skulle kläs av.

Milda makter när han tog av sina kalsonger!

Ut ramlade det största jag nånsin sett!

800 gram scan Falukorv!!

Tjuven såg stolt ut

Upplagd av Farbror Blå kl. 21.15 3 kommentarer

Anabola Steroider

Bruket av anabola steroider kriminaliserades på 90-talet. Problemet var väl bara att RPS glömde utbilda sin personal på vad anabola steroider var. Detta var okänt för gamla grotar!

När lagen infördes tog vi in en heroinmissbrukare. Han skulle som alla andra knarkare kläs av näck för att kollas.

Han var runt 20-22 år och ca 160 lång. Han vägde väl runt 30 kg. Han var sjukt spinkig. Vakthavande befälet bestämde att han skulle kläs av. Sagt och gjort. Killen tog av sig allt utom kalsongerna.

Han stod framför podiet i arresten. Vakthavande glodde på honom. Han var sjukt spinkig!! Hans kalsonger i xtra-xtra-xtra-ultra-small satt pösigt över hans höfter. Från ingenstans dök frågornas fråga upp från vakthavande som annars var seriös.

-Använder du anabola steroider?

Vi vek oss dubbla. Killens armar var som grillkorvar i grovlek.

Sjukt Kul!!

Upplagd av Farbror Blå kl. 19.58 0 kommentarer

Nam nam...

Kom att tänka på ett ärende för flera år sedan. Vi var ute och rutinpatrullerade i ett villakvarter och fick syn på en bil som framfördes väldigt underligt. Vi stoppade bilen. En allmänhet kom fram till oss och sa att bilen kört runt i kvarteret i ett par timmar.

Föraren var en känd prostituerad tjej. Hon var stenhög på amfetamin. Hon hade försökt hitta ut från kvarteret. Hon hade varit hos en kund, en vanlig familjefar vars familj var bortrest. Hon visste inte ens vilken kommun hon var i. Körkort hade hon aldrig haft.

Hon åkte in misstänkt för ringa narkotikabrott och drograttfylleri.

Alla som tas in på polisstationen för narkotikabrott får genomgå en närmare kroppsvisitation. Det innebär i praktiken att de kläs av nakna och så kontrollerar man deras kläder, kropp och kroppsveck. Håligheter kollar man i en kroppsbesiktning vilket är en annan sak.

Eftersom det var en tjej så skulle hon visiteras av en tjej. Vi fick hämta ner en utredare till arresten eftersom vi inte hade några kvinnliga uniformer i tjänst.

Knarkartjejen var lite opålitlig så vi ställde oss två konstaplar precis utanför dörren till rummet där tjejkollegan skulle visitera den prostituerade tjejen vars kundkrets till största delen bestod av vanliga svenska familjefäder.

Det är ingen underdrift att påstå att hon nog inte duschat på ett par månader....hon var i bedrövligt skick.

Kollegan tjatade på henne:

-Ååååååhhh, ta av dig nu för f-n!

Knarkartjejen frågade hela tiden sluddrigt:

- Ska jag ta av mig det? Och det? Och det? osv....

Tjejkollegan svarade lätt irriterat:

-Ja, tröjan ska av, ja byxorna ska av, ja behån ska av osv...

-Måste jag ta av trosorna? frågade knarkartjejen..

-Ja, trosorna ska av! Ta av dem nu!.....det blev tyst i nån sekund sen skrek tjejkollegan:

-FY FAN, TA PÅ DEM, TA PÅ DEM, varefter hon kom utspringande från rummet.

-Hur är det??, frågade jag.

- Fy fan, det var grönt, det var gult och brunt och rött, fy fan!!...sa hon och sprang ut från arresten...

Regnbågens färger fanns alltså i trosorna.

Hennes kunder var vanliga familjefäder......

Upplagd av Farbror Blå kl. 16.16 9 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

lördag 7 mars 2009

Trekant

När vi ändå är inne på sex-temat följer en söt liten anekdot!

Jag och en mycket äldre kollega jobbade ihop. Jag var rätt så ny. Vi fick ett anrop om at kolla till en lägenhet där det satt en nyckel kvar i låset och där det låg en större blodpöl vid samma dörr.

Väl framme vid adressen så förhöll det sig som det sagts på radion. Vi ringde på aktuell dörr. Flera gånger. Efter envist ringande och knackande öppnades slutligen dörren av en ung tjej invirad i ett stort duntäcke.

- Eehh... vad är det frågan om?, undrade tjejen.

Vi förklarade vårt ärende och att vi måste kolla lägenheten så att allt stod rätt till. Hon ville inte det. Hon vädjade och bönade och bad om att vi inte skulle gå in...

- Vi måste kolla. Det är blod i trappan...

Hon släppte in oss. Lägenheten var en etta med sovalkov och just sovalkoven låg utom vårt synfält. Hon var alldeles tyst när vi stegade in. Panik i blicken liksom...

Vi gick runt och kollade och......

Inne i sovalkoven fanns det en dubbelsäng. I sängen låg det två nakna killar. De hade inget täcke. Det hade tjejen snott. Killarna hade stånd som de försökte dölja med sina händer. De låg på varsin sida om mitten där det syntes att hon legat.

Min kollega sa:

- Jaha, har ligger ni och har det bra medan en annan sliter....är det någon som är skadad?

Den ene kille visade upp en bandagerad hand och förklarade att låset är trögt och att han skurit sig på sin nyckel när han öppnade.

Hon var R Ö D i ansiktet och stammade fram:

-Skriver ni nån rapport om detta?

Jag skulle precis öppna munnen och svara att vi inte skriver någonting och att vi dessutom har sekretess vad gäller identitesuppgifter och dylikt när kollegan rappt svarade:

-Japp! Och alla rapporter vi skriver är offentliga handlingar som pressen kommer åt och att det skulle skrivas en detaljerad och utförlig rapport om det som hade förekommit i lägenheten.

Jag sa inget. Jag måste hålla mig för skratt och gick ut.

Tjejen såg ut som om hon skulle svimma.

Antar att killarna blev besvikna!

Upplagd av Farbror Blå kl. 16.42 0 kommentarer

Vinkelslip

Vi fick ett larm om pågående inbrott i ett område med koppelhus. Uppringaren var en granne som meddelade att de som bodde mitt emot var bortresta och nu hörde hon när någon skar med en vinkelslip på något i huset.

En vinkelslip!

Vi var flera bilar lediga som styrde mot adressen. Vi i vår bil hoppade av och tog oss fram till fots mot aktuellt hus. Resten av bilarna placerade sig runtom och nära.

Vi närmade oss huset och såg en uppringaren vinka frenetiskt till oss. Hon berättade att ljudet kom av och an och det bara var 1 minut sen det tystnade. Och det var en vinkelslip.

Hon gick in till sig efter att vi med henne orienterat oss om hur man kom in och ut ur huset. Alla hus på området var i stort sett likadant byggda.

Varje hus hade en lite mini-atriumgård mellan sig som var täckt av plank. Det fanns en dörr i planket och vi förberedde oss för att rusa in och överraska tjuvarna. Vi räknade:

- Ett, två, tre....

Vi slog upp plankdörren och såg rakt in i vardagsrummet!!!!

Där såg vi ryggen på en naken man som satt bredvid en naken kvinna som S Ä R A D E på benen med hans frenetiskt jobbande hand mitt i nöjesfältet! Han sög samtidigt på hennes ena bröst och hon såg ut att njuta rätt så mycket.

Vi blev lite ställda och slog igen plankdörren!

- Vad händer? Har ni gripit någon?

Jag bad alla att vänta medan hjärnan gick på högvarv. Grannen kom ut och undrade... Jag frågade om hon var säker på att de var bortresta? Hon var 100% säker.

På radion frågade de igen och jag sa igen, lätt irriterad - VÄNTA!!

Var tjuvarna verkligen så desperata att de inte kunde vänta tills de kom hem. Jag menar att knulla hemma hos brottsoffer är väl ändå magstarkt....

Vi beslöt oss för att ringa på ytterdörren. Det tog några minuter men sedan öppnade en svettig och halvnaken man dörren varpå grannen/uppringaren förvånat utbrast:

-Sven, (fingerat namn) Är ni hemma??

- Jo, vi kom lite tidigare.

- Ja, för jag hörde en vinkelslip från ditt hus men då var du kanske i verkstan....?

- Eehhh.....ja... svarade han och blev illröd i huvudet!

-Då åker vi, så fortsätt ni vad ni än höll på med sa vi och lämnade...

Sen skrattades det på fikan, må ni tro...

Upplagd av Farbror Blå kl. 15.46 0 kommentarer

Hoppigt?

Jag är medveten om att jag hoppar mellan ämnena.

Det beror helt enkelt på att jag skriver ner stoff när det dyker upp i skallen på mig.

Ni hänger säkert med iaf...

Upplagd av Farbror Blå kl. 11.49 0 kommentarer

Tips till föräldrar!

Tänkte vara lite nyttig gentemot er föräldrar.

För en ungdom finns jättemånga fällor idag. Allt från dåligt umgänge till knark så ni ska få några tips.

- Var inte naiva. Era ungar kan ljuga er rakt upp i ansiktet utan att ni märker det!
- Det finns dåliga kompisar.
- I tonåren snor de alkohol från er. Alla gör det!
- När de ska "sova över" så kolla att det verkligen är så.
- Ge ris OCH ros. Ni måste ge båda.
- Var som en hök på tobaksrökning. Kan inte en unge röka = dra halsbloss så kan de inte börja knarka med hasch/cannabis som fortfarande är den vanligaste inkörsporten.
- Amfetamin börjar man med att dricka som grogg. Det är jättevanligt!
- Bry er! Var jobbiga på ett kärleksfullt sätt.
- Flickor är lurigare och smartare än pojkar. De är mer beräknande.

För trots allt så fattar ungen ALLTID att det är som ni BRYR er ifall ni är en "pain-in-the-ass". När de blir äldre kommer de att tacka er för att ni brydde er.

Fast allt detta visste ni säkert!

Upplagd av Farbror Blå kl. 11.18 0 kommentarer

Den fega självmördaren

Jag skrev för ett tag sedan ett tag ett inlägg som heter "Feg självmördare"!

Linda som kommenterade frågade ifall han hoppade och ifall han dog.

Av rubriken i sig (Feg...) kan man lista ut att han inte hoppade.

Så Linda; han hoppade inte! Han dog därför inte heller.

Han kom ner självmant och blev skjutsad till psykakut.

Han dog något år senare i en trappuppgång med en kanyl heroin i armvecket.

Han satt i skräddarställning. Han var skitig och sjukt mager. Hans en gång välkammade hår hängde långt och stripigt ner över hans bröstkorg där han satt med huvudet framåtböjt!

Heroin är inte nyttigt!

Upplagd av Farbror Blå kl. 10.52 0 kommentarer

Ung möter gammal

När jag var alldeles nybakad polis, kanske t.o.m. under utbildningstiden minns jag ett larm om pågående inbrott i en större villa.

Uppringaren var en äldre dam som befann sig på ovanvåningen och som hörde tjuvarna på nedervåningen.

Vi var snabbt på plats. Min äldre och mycket erfarna kollega sa åt mig att gå mot ytterdörren och bevaka den. Han skulle själv gå mot baksidan där tjuvar normalt tar sig in och ut.

Vi smög framåt i mörkret med tysta steg. Vi ville inte röja oss så att tjuvarna skulle springa. Vi ville ha dem med fingrarna i syltburken. Jag drog upp mitt vapen och gjorde mantelrörelse. (att peka med skjutvapen är vanligare ju grönare man är som polis)

När jag jag gick mot framsidan på huset så öppnades ytterdörren på glänt. Jag viskade på radion att tjuvarna kommer ut via ytterdörren. Jag fick inget svar. Jag var skitnervös. Kanske lite rädd. Pulsen slog säkert 300 slag. Jäkla kollega till att inte höra mig...Jag skrek:

- POLISEN! DU ÄR GRIPEN! KOM UT OCH VISA HÄNDERNA!

Plötsligt stack det ut något från dörröppningen! FAN! EN gevärspipa! Jag höjde min pistol och siktade på dörren och la fingret på avtryckaren. Tusen tankar for genom skallen!

- POLISEN! LÄGG NER VAPNET ELLER JAG SKJUTER. DU ÄR GRIPEN! VISA HÄNDERNA!

Absolut inget hände! Gevärspipan petade i dörren. Upp och ner! Får man lov att skjuta genom dörrar? Varför lyder han inte?

- KOM UT FÖR FAN! VISA HÄNDERNA! JAG SKJUTER OM DU INTE VISAR HÄNDERNA!!

Då sticker en gammal kärring fram sitt rynkiga ansikte. Hon kliver ut från dörröppningen. Hon har en käpp i höger hand!

Hon vågade inte visa sig eftersom jag skrek att jag skulle skjuta. Istället försökte hon peta upp dörren med sin käpp som jag uppfattade som ett gevär.

Hade jag skjutit så hade det varit rättfärdigt och straffritt eftersom jag uppfattade det som ett gevär så hon hade tur, kärringen!

Hon fick dö en naturlig död istället för att bli ihjälpepprad av en nervös ny konstapel.

Tänk er löpsedlarna...

"...RYNKIG KÄRRING IHJÄLSKJUTEN AV POLIS...."

ps. Det var inget inbrott. Hon hade tomtar på loftet!

Upplagd av Farbror Blå kl. 10.07 0 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

torsdag 5 mars 2009

Biljakt!

På löpsedlarna kan man emellanåt läsa rubriker i stil med:

"Vild biljakt genom hela innerstan" eller "...genom hela Stockholm.." etc.

Jag vågar påstå att detta är det roligaste som finns för majoriteten av poliser. Däremot är de sällan vilda! De är högst kontrollerade! Kul är det i vart fall.

I polisiärt språkbruk heter biljakter "förföljande" och "efterföljande". Skillnaden dessa emellan är att ett förföljande syftar till att stoppa och lagföra den man följer efter. Ett efterföljande däremot syftar till att utröna var dem man följer tar vägen.

Jag kan ju berätta om en biljakt som verkligen var vild. Jag körde polisbilen! Från min sida var det ett förföljande. Jag tangerade gränsen för regelverket för biljakter. Han skulle ta mig f-n inte komma undan. Därför kan det närmast beskrivas som ett förföljande.

Det finns i regelverken för dessa dessutom regler för hur biljakten får fortlöpa. Befälet inne på radion ska ha rapporter om hur färden går.

Hastighet, annan trafik, bebyggelse etc etc. Han har makt att avbryta jakten. Makten är absolut.

Nåväl, vi hade fått anrop att en mysko snubbe gick omkring i ett lite samhälle utanför tätorten. Han gick och spanade in i hus, bilar, trädgårdar och så. En förmodad tjuv.

På utsättningen (genomgången innan passet börjar) hade vi fått reda på att en viss bil var stulen. Det var en ovanlig bil av amerikanskt märke. En cabriolet dessutom.

När vi kör in i byhålan så ser vi inget. En allmänhet stoppar oss och berättar att den mysko killen körde iväg norrut i en ovanlig bil. En cabriolet..... Han hade kört för några minuter sedan.

Vi körde norrut för att spana lite. Det var en krokig mindre väg ute på landet. Plötsligt får min tjejkollega syn på bilen. Den kör ut mot vår väg från en avtagsväg invid ett skogsparti. Precis i samma stund passerar jag avtagsvägen och får försöka göra en rundpall samtidigt som bilen sticker i hög fart mot den lilla byhålan.

Vi ser på regnumret att det är den stulna bilen, vilket vi iofs. fattade när tjejkollegan fick syn på den. Jag lyckas vända poliskärran rätt så kvickt varpå vi hänger på den stulna bilen. Vägen är smal och krokig och det går fort. Jäkligt fort. Vi är uppe i hastigheter runt 160 - 170 km/h och i det tempot kör vi in i byhålan.

Vi har givetvis rapporterat in till ledningscentralen att vi har ett efterföljande och att vi behöver biträde av fler bilar. Givetvis friserar vi uppgifter om hastighet och trafikintesitet eftersom vi annars skulle bli avbrutna av befälet. Det är en kalkylerad risk och sådana får vi inte ta.

Biträde är på väg men vi är långt ute på landet. De andra polisbilarna har långt att köra.

Tjuven brakar in i byhålan i oförminskad fart och vi kör efter. Färden hittills har varit ganska krängig med däcktjut och så, men ändå ok enligt kollegan. Inne i byn får tjuven en våldsam sladd. Han lyckas inte väja fullt ut för några parkerade bilar och slår i en av dem med högersidan och snurrar flera varv i ett jättelikt grus/damm/gummi-moln av rök.

Vi tror ju färden är över men icke! Killen gasar på som aldrig förr. Hans högerdörr har blivit krokig och går inte att stänga. Vi kommer ut på en större landsväg och hastigheten snäpps upp några hack. Med en dinglade högerdörr som slår mot bilen kör killen för vad han är värd samtidigt som han hänger till höger och försöker stänga dörren!?

Vi är nu uppe i över 200 km/h och hans beteende retar upp mig. Jag blir förbannad! På riktigt. I trafiken! Ni fattar va? En förbannad förare av manligt kön! Jag försöker krocka honom av vägen vid några tillfällen då hastigheten kommer ner lite men så fort jag försöker skriker min kollega i panik.

Det är ju väldigt farligt. Han krockar några gånger till längs vägen med brevlådor, soptunnor etc. I en rondell går han på fel sida om och jag kör in i hans vänster bakskärm så att han snurrar lite men han fortsätter. Kollegan skriker oavbrutet i panik.

Typiskt. Nu kan hon inte sköta radion heller så nu måste jag köra, jaga, kolla trafik, försöka stoppa genom att krocka och prata i radion. Samtidigt. Jag kommer åter nära och kan ge honom en smäll till medan kollegan skriker -"stanna, stanna, stanna, vi dör" och liknande!

I helv... heller. Denne idioten ska inte komma undan och jag har kontroll på min färd. Det känns ju obehagligare att åka samtidigt som man ser hur tjuven krockar hela tiden. Han har inte kontroll på sin färd. Därför har kollegan panik.

Slutligen går han av vägen i en skarp vänsterkurva. Han lyckas inte hålla bilen på vägen längre. Det är nionde gången som han krockar. Nionde och sista. Hans bil voltar och snurrar våldsamt ut i terrängen. Det är ängsmark. Den landar på taket. Kollegan som lugnat ner sig rapporterar på radion, men tar det i övrigt lugnt och tror att han är fast.

Icke! Tjuven kravlar sig ur förarplatsen och börjar springa. Han ser oskadad ut. Han springer utan problem. Bilen har så stora skador att det inte går att se vad det är för bil mer än någon sorts cabriolet.

Jag är ute snabbt och springer efter. Kollegan har blivit kvar vid vår bil. Jag tar sakta in på honom. Jag är kanske så nära som 5-6 meter bakom och skriker att han ska få stryk ifall han inte stannar. Det kommer några seriösa dödshot mot honom också. Smart! Tror ni han stannar?

Nä, jag är ju tokig så han springer för livet. Han är skiträdd. Mina ben stumnar och mjölksyran attackerar mig våldsamt. Jag har kängor och en massa polis-skit på mig. Hur tungt som helst. Han har t-shirt, jeans och jympaskor.

Han springer ifrån mig. Jag måste ge mig. F-n!

Biträde anländer och så småningom fångas han in av en hundförare som spårar upp honom.

När vi kommer in på station så frågar kollegorna hur det gick. De hade hört på radion men var upptagna med annat.

Tjejkollegan berättar kort:

-Han var inte klok (tjuven). Det var den värsta biljakten i hela mitt liv. Han var inte klok!

Sen pekar hon på mig och säger:

- Han var ännu värre! Han är sinnesjuk!

Upplagd av Farbror Blå kl. 13.54 4 kommentarer

Ny besöksräknare!

Då var det installerat och klart lite nya räknare!

Tackar ödmjukt för tipset från Mona!

Vi får väl hoppas att det funkar det hela!

Upplagd av Farbror Blå kl. 13.40 0 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

onsdag 4 mars 2009

&%#¤¤"&&%!!! besöksräknare!

Får inte rätt på besöksräknaren!

Den börjar ju fan om var gång man loggar in!

BAJS!

Nu åker den väck!

ps. Tips efterlyses om hur man fixar en schysst räknare!

SOM FUNKAR!!

Upplagd av Farbror Blå kl. 18.04 1 kommentarer

Godnatt!

Jag måste gå och lägga mig.

Jag ska jobba inatt!

Därför blir det inga fler inlägg idag!

Om det händer nåt kul så lovar jag att berätta....

....ska kanske se till at det händer nåt?

Det kommer mera!

Upplagd av Farbror Blå kl. 18.02 0 kommentarer

Unga grabbar!

Jag har två unga kollegor. De är brudmagneter! De har en del älskarinnor.

De kör oftast ihop!

När det är lugnt på stan så turas de om att besöka sina älskarinnor.

När den ene är inne så väntar den andra i bilen och vice versa!

Ja, det idkas svettig sex!

Sjuka killar det där!

Det har hänt att de har fått anrop mitt i akten!

De är jäkligt plikttrogna. Då drar man sig ur och åker på uppdrag!

Hoppas de hinner tvätta händerna.

Man brukar ofta skaka hand med allmänheten!

Upplagd av Farbror Blå kl. 17.53 1 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

tisdag 3 mars 2009

Feg självmördare!

En gång för många år sedan var det en snubbe som skulle hoppa från ett tak. Som brukligt är larmades ju både polis och räddningstjänst dit.

Vi poliser kände igen honom direkt! Det var en tjyvjävel! Han var känd för väskryckningar, företrädesvis från gamla rullator-damer. Han var även känd för en mängd småbrott och för att spotta på och slåss med poliser. Han var inte riktigt kry i huvudet! En idiot!

Han stod i vart fall på ett tak, 4 våningar upp. Han hotade att hoppa. Brandmännen fixade segel på ena sidan huset. Ifall han hoppade skulle han fångas i seglet!

På den tiden var polisen jäkligt omodern. Vi hade inga förhandlare. Denna gång stod brandbefälet och vädjade:

- Hoppa inte! Du har mycket att leva för. Tänk på dina föräldrar...jada jada jada jada... medan brandkillarna sprang med seglet.

På andra sidan huset stod vi! POLISEN! Killen sprang på hustaket mellan brandkåren och oss! Han hade ingen lätt dag. Brandmännen vädjade och vädjade...

Vad gjorde vi? Svensk polis?

Vi kastade stenar på honom och skrek:

- Hoppa då din fege jävel!!!

Upplagd av Farbror Blå kl. 23.08 4 kommentarer

Fyllehistoria igen!

För ett tag sedan fick jag och en kollega åka ut på ett s.k. familjebråk. Eller bråk i bostad.

Ni som är uppväxta i, eller har bott i lägenheter vet vad jag talar om.

Skrik, rummel och rabalder.

Detta var i finare kvarter som man brukar säga. Mannen var en f.d. direktör. Han var väldigt noga med att påpeka detta faktum. Han kände även en massa höjdare inom polisledningen.

Likväl var han en klassisk fylltratt. Han försökte nedvärdera oss. Som om vi vore mindre värda.

Han hade slagit sönder en massa dyrbara porslinsfigurer bara för att reta upp sin fru. Frun var timid. Hon var snuskigt rik men sparsam varför hon var ledsen över de älskade men ack så sönderslagna porslinsfigurerna. Det var nog fan det enda som bet på henne från fylltrattens perspektiv. Det var därför han slog sönder dem.

Nåväl. Han var och betedde sig som en jäkla översittare där han gick omkring i vita gubbkalsonger med gula fläckar i grenen och i övrigt inget annat. Hela tiden var han tyken och otidig gentemot oss. Vi var ju på vår arbetsplats. Jag tröttnade rätt så fort och sa till honom att han var jävligt osympatisk!

Han blev skitarg av detta. Han krävde mitt namn, vilket jag skrev upp till honom. Under mitt namn skrev jag också ordagrant: N.N är jävligt osympatisk! Han var så sårad. Han kunde inte släppa detta. Det var nog första gången någon sagt detta till den f.d. direktören.

Han gick på om detta och beklagade sig för min kollega. Han tröttnade och sa:

- Vad piper du om din gamla valross? Du ser ju ut som en blekfet gammal valross!

Han hade inga synpunkter på min kollegas tillmälen. Han fortsatte älta om att jag tyckte att han var osympatisk.

Det måste ha träffat mitt i prick!

Att han svalde valross-kommentaren utan reaktion!

Upplagd av Farbror Blå kl. 22.32 0 kommentarer

Att bli trodd...

Jag har haft en besökare som har kommenterat mig på en annan blogg.

Det kan kvitta vilken. Det gäller trovärdigheten om det jag skriver.

Jag säger så här till dig Viktoria!

Du hade inte överlevt om du hade haft mitt jobb!

Upplagd av Farbror Blå kl. 22.24 3 kommentarer

Team-building!

På 90-talet var det poppis med team-building! Man åkte på kryssningar och bodde på hotell.

Det var en del i att polisen radikalt ändrade sätt att arbeta. Närpolisidén skulle planteras och den hade kommit för att stanna! Med kamratlighet och nöjesmutor skulle man lura i kollegorna det nya!

Därför åkte vi bl.a. på kryssning. Det blev en skandalkryssning. Det är å andra sidan aldrig långt till skandalerna när polisen ska konferera med alkohol som ingrediens. Tur det för konferenserna är så jäkla tråkiga annars.

Intresset var ljumt för konferensinnehållet. Det är svårt att lära gamla hundar sitta. En gammal poliskonstapel jobbar som han en gång lärt sig. Ingen ändrar på det!

Däremot var kvällens middag med dans en vildare tillställning. Vänslandet och de skamliga förslagen började vid middagsbordet, fortsatte på dansgolvet och avslutades med ett sagolikt kopulerande i hytterna. Bl.a. i en hytt hos ett par tjej-kollegor satt ett kvinnligt befäl och tokred min, av berusning, närmast medvetslösa kollega.

Hon slutade inte när jag skulle hänga med in i hytten med den andra tjejkollegan för att vänslas. Det gick ju naturligtvis inte å vara där. En helt galen kvinna det där!

Vi skulle leta upp nåt annat ställe, d.v.s. min hytt men där var det ju samma sak. Min plan sprack!

Vi fick sätta oss i de allmänna utrymmena och snacka. Det var även ett antal andra konstaplar som satt där och snackade. Då kom den berusade och nyss avridna kollegan springande på båtdäck. Det kvinnliga befälet hade slängt ut honom ur hytten. Han fick inte sina kläder med sig!

Han var helt näck och försökte skyla sig med en liten turistbroschyr. Det gick inte så bra. Berusningsgraden var hög. Hans kärleksspjut syntes dingla lite som den ville. Tjejkollegorna var överförtjusta. Killen var en eftertraktad ungkarl. Dessutom välutrustad. Och givetvis snygg!

Han hade det inte så lätt med tjejkollegorna tiden efteråt...

Han dejtade många av dem. Vissa var gifta!!

Alla kvinnor som säger att storleken inte spelar nån roll ljuger!

Upplagd av Farbror Blå kl. 19.55 0 kommentarer

Apajävel med mera

Man har ju breda och djupa kontakter inom kåren.

Hur gick det nu till när det omtalade filmsekvensen fick se dagens ljus.

Filmklippet visades offentligt första gången i tingsrättsförhandligen med de som stod åtalade i samband med Rosengårdskravallerna.

Bandet innehöll annat, för åtalet, intressant material. Åklagarsidan "glömde" att regissera bort kommentarerna vilket var avtalat mellan polis och åklagare.

Polischeferna som ojjade sig och fördömde det som visades på bandet fick och såg sekvenserna samma kväll och dagen efter de spelades in i december, därav överenskommelsen mellan åklagare och polis.

Det var alltså meningen att det som sades och visades skulle gömmas, tömmas, glömmas...

Undrar varför det inte blev så?

Våra chefer är fega och skyller misslyckanden på andra och tar aldrig ansvar själva!

De är inte ens roliga att driva med.

Upplagd av Farbror Blå kl. 19.43 0 kommentarer

Ordning och reda!

Jag har lagt in en besöksräknare idag.

Måste ha koll på ifall någon läser.

Ni som läser, kommentera gärna!

Är det för snaskigt? Tappar ni förtroendet för polisen? Saknar ni något? Vill ni veta något annat?

Jag ska försöka besvara det jag kan men även jag har gränser!

Upplagd av Farbror Blå kl. 14.28 4 kommentarer

Det glada 70-80 talet...

Riktigt snaskigt gick det till under dessa årtionden.

Gamla kollegor berättar gärna legendariska skrönor om sitt polisliv. Man är ju kanske inte en duvunge själv men även jag baxnar emellanåt. Som historien om lägenheten...

Två poliskollegor och en journalist hyrde i smyg en lägenhet.

Journalisten som var en frilansare valde sina arbetstider själv utifrån händelser i samhället, d.v.s. han hade alltid medhörning på polisens och räddningstjänsten radiokanaler.

Förr pratade man mer i koder än idag. t.ex. 11 är en fylla, 12 är en rattfylla, 44 är en psyksjuk, 101 är en anmälan etc...Ville journalisten komma hemifrån kunde han säga att det var ett intressant anrop. Hans fru begrep aldrig det där....

Kollegorna å andra sidan kunde jobba när de ville. De kunde gå in till planeraren och påtala att de ville jobba extra så fick de göra så. Hemma hos sina fruar kunde de därför skylla på att de skulle jobba extra ifall de ville gå till lägenheten...

I lägenheten träffade de älskarinnor som de hade raggat i polisbilen. Som vilken raggare som helst. Mååååånga tjejer tycker det är spännande att åka polisbil. Så är det fortfarande.

Kollegorna hade ett antal älskarinnor. Kollegorna såg bra ut. De var jäkligt framåt. Spännande typer. Hur journalisten lyckades förtäljer inte historien. Han hängde väl med på ett bananskal. Han var ju ofta på polisärenden. Han såg också bra ut.

Ifall fruarna ringde till polisstationen och sökte sina makar svarade killen på radion att de var ute på uppdrag men att de kunde ringa tillbaka när de kom in på station. Sen ringde radiokillen till kollegorna som var i lägenheten och sa att frun ringt. De ringde sen frun och...ja vad de nu var för nåt!

Det fanns ju inga mobiltelefoner eller nummerläsare. Systemet var idiotsäkert så länge tjejerna höll tyst och det gjorde de så att de kunde fortsätta ha lite spänning i tillvaron.

Ha ha ha ha....det är så man baxnar. Så jäkla uttänkt. Alla är fortfarande gifta utom journalisten!

Det har andra orsaker.

Upplagd av Farbror Blå kl. 11.09 0 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

måndag 2 mars 2009

Blåljusfester..

Är ett kapitel för sig. Drar mig till minnes några sådana under det glada 90-talet!

Blåljusfester är ett samlingsnamn för fester som anordnas för blåljussmyndigheterna inklusive sjukvårdens akutpersonal!

Det har yppats många skamliga förslag på dylika fester.

Som på en där ett gäng glada sjuksyrror mötte upp vid fördrinken med att gå runt och fråga efter poliser.

Några av dem fattade tycke för mig, konstigt nog...

När jag (!) blev uppbjuden så tackade jag artigt ja. Det var ju en tryckare...som följdes av en tryckare...som följdes av en tryckare....

Plötsligt började syster yster att rota i min ficka...

Jag frågade vad hon höll på med. Jag tänkte annorlunda. Nåt i stil med att hon letar efter kärleksspjutet!

Hon svarade dock lugnt, denna rutinerade dam:

- Det är en lapp med mitt telefonnummer! Du kan komma dagtid när min man är på jobbet och ungarna i skolan!

Jag var ny som polis!

Jag vågade inte!

Jag slängde lappen!

Upplagd av Farbror Blå kl. 11.48 0 kommentarer

------------------------------------------------------------------------------------

söndag 1 mars 2009

Inte bara...

Vill bara säga att jag eller mina kollegor i övrigt inte håller på så här jämt!

Dock har jag under ca 20 års tjänst samlat på mig en del som är värt att berätta.

Mycket är crazy, mycket är oetiskt men det mesta av min arbetstid går faktiskt åt till att producera kvalitativt polisarbete.

Det är dock inte så kul att berätta om eller för den delen att läsa om så det är bara den smaskiga sidan av polisjobbet som det kommer att berättas om i denna blogg!

Så att ni vet och fortfarande kan ha det största förtroendet för Svensk Polis!

Om ni nu kan det efter dessa stories!

Upplagd av Farbror Blå kl. 21.53 0 kommentarer

Bilsex med åskådare...

För många år sedan var en tjejkollega riktigt intresserad av mig. Jag blev varse om detta då vi hade en blåljus-fest i kommunens ambulansgarage. Det slutade med en påsättning i en av ambulanserna. Mitt under pågående fest!

Nåja, detta förvaltades av mig på ett lite fult sätt. Tjejkollegan fattade tycke för mig. Själv var jag bara kåt. Så det kopulerades rikligt på alla tänkbara ställen.

Till mitt försvar kan jag säga att jag från början talade om att jag var gift och att det bara handlade om sex. Nåja, jag passade på och testa gränser och så...i sängen. Hemma hos henne.

Annat var det i jobbet. Vi jobbade normalt inte ihop. Dock gjorde jag ett övertidspass och hon såg till att vi hamnade i samma bil. Inte bra...

Jag körde och vi åkte på olika uppdrag...

Hon satt hela tiden och utmanade mig, smekte mig på kuken utanpå uniformsbyxorna och givetvis blev jag kåt. Hon stack ner sin hand mellan sina ben innanför byxorna och när hon tog sina fingrar glänste de...så stack hon dem i min mun och sa något i stil med:

- Smaka på mig.....

Vi åkte ner till en avskild plats. Vi satt i en blå-vit polisbil. Inte jättediskret precis. Hon lirkade fram mitt kärleks-spjut och började suga av mig. Det var angenämt tills...

- "knack, knack, knack"

Jag vaknade till ur dvalan, såg en hundrastande gubbe gå ifrån bilen. Sa till henne att vi var avslöjade..

- Skit i honom, sa hon och sög vidare....tills jag kom...

Undrar vad gubben berättade hemma sedan...

Upplagd av Farbror Blå kl. 21.00 3 kommentarer

Ännu mer spex!

Under ett nattpass for fan i oss. Vi skulle jävlas, kollegan och jag. Vi brukade fika på natten vid ett visst klockslag. Vi åkte in lite tidigare och förberedde ett practical joke!

Vi köpte glad-pack och åkte in till stationen. Gick in på dass och lyfte på ringen på herrarnas och lade glad-pack över klosetten. Det var helt osynligt. Vi fällde ner ringen igen. För säkerhets skull så skruvade vi ur lampan så att vederbörande användare inte skulle se vad vi gjort.

Vi gick in i fikarummet och förberedde. Alla kom in och fikade och vi satt och väntade....vem skulle på dass?

Dra på trissor! Vakthavande befälet reste sig. Han var Gud! Han hade pondus! Vi pratar R E S P E K T!! Skulle han gå in på sitt rum eller........???

Nä, han gick ner för korridoren. En korrekt herre som snart skulle få sitt eget piss på sig! Han gick ut i slussen och in på herrarnas. Vi smög efter, allihop. Ingen fattade varför men alla fattade att nåt skit var på gång...

Han klev in, låste och man hörde att han klickade på strömbrytaren flera gånger:

"klick, klick, klick, klick, klick...!"

Dörren låstes upp och han muttrade...

-Jävla lampjävel...åååhhhh.... så släppte han lös blåsan i full frihet. Urinen seglade ner mot kröken i klosetten...NOT!!

Den landade på glad-packen och skvätte ordentligt. Över hela dasset! Över hans befälsben, och befälsbyxor!! Det tog en bra stund för honom att inse att något inte stämde. Sen skulle han knipa av....

Vi sprang tillbaka till fikarummet och garvade oss blinda! Så jäkla bra!

Efter en kort stund kom han in i fikarummet och spände blicken i oss. Han kokade av ilska! Det var skitsvårt att inte garva. Att verka normal! Han gick in på sitt rum och smällde igen dörren högt och ljudligt!

Ett hjärtligt asgarv spred sig i fikarummet. Vi grät av skratt.

Skadeglädje är sann glädje!

Upplagd av Farbror Blå kl. 20.42 0 kommentarer

Dubbel dildo

Vi hade gjort ett tillslag mot ett par. De sålde knark och vi hade spanat på dem. Vid tillslaget åkte de in och åklagaren beslutade om att en husrannsakan skulle genomföras i deras knarkarkvart. Vi var två man som skulle genomföra den.

Syftet med en husrannsakan är att leta efter något specifikt, i detta fall narkotika.

Min kollega skulle börja leta i sovrummet och jag i köket. Lägenheten var en 3:a eller 4:a. Jag sökte genom skåp efter skåp, låda in och låda ut...

Plötsligt känner jag något smeka mig på kinden. Något bakom mig. Jag vänder huvudet och ser en jättestor smetig dubbel-dildo i mitt ansikte. Den var verkligen äcklig med intorkad f...tt-smet!

I MITT ANSIKTE!!

Jag skrek och flydde ut i vardagsrummet och en katt-och-råtta lek inleddes där min kollega viftade med den tvåhövdade dubbeldildon jagandes mig. Jag sprang runt i lägenheten, runt möbler för att inte få den smetiga gummi-kuken på mig!

Helt absurt, eller hur!

För er som inte vet vad en dubbeldildo är så är det en lös-kuk med dubbla huvuden eller som att två kukar sitter fast i varandra i ändarna. Det är en tjej-tjej leksak.

Det är vanligt med sexleksaker bland de knarkare som använder amfetamin. Det är en kåt-drog som ofta kallas "fattigmans-kokain". I kändisvärlden, som Hollywood eller Stureplan, är kokainet en vanlig drog. I övriga världen är det amfetaminet som dominerar. Drogerna har ungefär samma effekter och påverkan på kroppen. Amfetaminet är betydligt billigare.

En av verkningarna är att man blir jäkligt kåt av drogen. Därför är det oerhört vanligt att man hittar riktigt kinky grejjor hos amfetaminister/kokainister.

Som hos detta paret!

En rejäl dubbelkuk av gummi. Säkert 40 cm lång! Och smetig!

Upplagd av Farbror Blå kl. 20.21 0 kommentarer

Gravöl med skandal

Under 90-talet så rådde det stor omorganisationshysteri i Polis-Sverige! Myndigheter skulle bantas bort, organisationer skulle slimmas och arbetet skulle bli effektivare och kvalitativare.

Så här i efterhand kan man konstatera att de vidlyftiga planerna inte höll. Motiven till alla förändringar var inte riktigt ärliga och produkten polisarbete har blivit sämre. Enligt min mening!

Nåväl. Jag jobbade då i en myndighet som skulle inlemmas i en ny myndighet. Det var ett tiotal myndigheter som blev en.

Detta skulle firas. Eller så skulle det drickas gravöl. Skit i vilket. Fest blev det och som brukligt är vid polisfester så gick det som vanligt riktigt rejält till!

Samtliga medarbetare i den nya myndigheten var inbjudna. Från den nya länspolismästaren till städarna. Många var med. Kvällen löpte på och det dracks rejält med alkohol, som brukligt. Ingen kan supa i grupp som poliser. Jo, möjligen bastufinnar men annars. Det var blött!

Med på festen fanns en relativt nyanställd juristtjej. Hon har än idag samma öknamn [Hotlips] efter den populära tv-serien MASH...

Hon hade en del friare, gifta som ogifta. Två av friarna, en Intendent (jurist) samt en inspektör (polis) hade delade meningar om vem som skulle få hennes gunst. Givetvis utbröt slagsmål och tuppfäktning.

Detta bråk, som var av det blodigare slaget, pågick där bland hundratals, kanske t.o.m. tusentals gäster alla anställda vid polisen. Någon ringde till...? Just det, dem man ringer till, polisen för att få styr på bråket.

Uniformerna kom inrusande, bland fulla kollegor, och skulle bringa reda i situationen. Vilket liv! Högste chefen, självaste länspolismästaren låg full och sov i en soffa med en festhatt, modell kon-strut! Det medlades och bråket lade sig. De är inte vänner än.

Vad som hände med föremålet för friarna, Hotlips?

Ingen aning!

Hon är länspolismästare i en myndighet idag!

Upplagd av Farbror Blå kl. 19.58 0 kommentarer

Lik-kul!

Känsliga läsare varnas för följande inlägg! Läs inte om du har lätt för att bli illa berörd.

Som polis behöver man ventiler så att allt som händer kan pysa ur en!

Råa skämt är en sådan ventil.

En gång för många år sedan fick jag och kollegan updraget mitt i natten att åka till en adress för att hjälpa ambulanspersonal in i en lägenhet.

En man hade larmat SOSAB (112) och påtalat att han hade akut andnöd.

Ambulansen och akutbilen kom inte in i lägenheten. Ingen öppnade. Vi åkte dit och kollegan tog sig in genom ett fönster med hjälp av mig. Det tog tid innan vi kom dit!

Han öppnade ytterdörren och släppte in vårdpersonalen. Alla började leta i lägenheten som var en stor 5-6 rok. Jag som hade baxat in kollegan genom fönstret kom sist in i lägenheten.

Då ropade kollegan:

- Jag har hittat honom. Han har hängt sig i badrummet!!

Alla gick dit. Ambulansvårdarna och akutvårdsteamet. Jag kom sist, trängde mig förbi fram till mannen som hängt sig. Han var stendöd! Finito! Helt blå med en svullen tunga mitt i fejan! Ingen vacker syn! Sorgligt men sant! En gammal ensam änkling!

Han hade lagt en snara om en rejäl draperistång och runt sin hals. Sparkat undan en pall och strypt sig själv. En plågsam och utdragen död. I hängningsögonblicket får en sådan människa alltid panik och börjar dra i snaran som stänger ute andningsluften. Till slut så tuppar man av.

Han hade gjort så. Han hade dött så. Med sina händer på snaran runt halsen.

När man dör så inträder rigor mortis ganska omgående. Rigor mortis är likstelhet. Man blir bokstavligen stel som en pinne eller som en trädstam. Stenhård och stel.

Det tar dock en stund. Likstelheten börjar i de finaste lemmarna först. Fingrar, händer, armar, ben osv...

Han som hade tagit med sina händer runt sin hals hade sedan råkat ut för att hans högerhands fingrar hade glidit av snaran varpå hans högerarm sakta hade fallit fram, framför kroppen där han hängde. Ungefär som att han höll fram högerhanden för att skaka hand.

Sagt och gjort. Han hängde där och föreföll vilja skaka hand. Jag tog liket i handen med den senaste etikkursen i färskt minne och skakade hand med honom så som vi ska göra när vi erbjuder hjälp!

- Hej, konstapel X från Grönköpingspolisen! Vad kan jag hjälpa dig med?

Han dinglade ovanför mig under min fasta handskakning. Sjukt? Javisst, en ventil!

Alla gick ut från badrummet. De asgarvade. De kan gå därifrån. Utom kollegan och jag! De levande patienterna är vårdens. De döda är våra!

Som det går till!

Upplagd av Farbror Blå kl. 14.22 0 kommentarer

Spex

Att driva med sina kollegor är sjukt roligt och roligt måste man få ha!

Ett alltid lika ouppskattat skämt är att man köper vattenballonger. Fyller dem med vatten givetvis. Går upp på taket till en fastighet, ex. hyreshus.

Sen fejk-ringer man ledningcentralen om att det är bråk i en lägenhet. De skickar ju en eller fler patruller beroende på hur mycket man spetsar till det.

När kollegorna anländer till fastigheten vattenballong-bombarderar man dem!

Bäst är när dörren till fastigheten är låst. Då måste de springa gatlopp till bilarna.

Kul!

Upplagd av Farbror Blå kl. 14.14 0 kommentarer

En alldeles sann fyllehistoria

Att ta hand om fulla och överförfriskade människor är en uppgift för polisen! Det finns jättemånga fyllehistorier väl värda att berätta.

Som polis är det däremot en av de tristaste arbetsuppgifterna.

Det är också en vanlig arbetsuppgift på helger. Svensken kan inte dricka.

Ibland får man denna arbetsuppgift från ledningscentralen....

"- Från XX (ledningscentralerna har en sifferkod). Vi har en 11 [fylla] som ligger på......etc"

Ibland "hittar" man dem själv. De råkar korsa ens väg ibland, fastän de ligger nerspydda. Man kan inte ge fan i dem. Det ser inte bra ut. Man får inte låta dem ligga. Man har skyldighet att ta hand om dem. Vårda dem.

Det är inte roligt att ta in en nerspydd fylla i bilen. De blir bilsjuka och spyr i bilen. Ofta har de pissat på sig och skitit ner sig. Jätteofta!

Då kan man lösa det praktiskt.

Man säger till människorna som stoppar en och påtalar att det ligger en utslagen fylla på gatan....

- Oj oj, inte bra men vi är på väg till ett viktigt ärende. Vi kallar på en annan bil, ok?

Sen kör man från platsen till en telefonkiosk. Ringer polisens ledningscentral, förställer rösten och säger:

- Hej, hej är det polisen? Jo, detta är herr Olsson. Jag vill bara påtala att det ligger en utslagen människa på marken på x-gatan. Han verkar ha druckit för mycket...

Jaja, tack så mycket. Därefter kommer kollegorna och plockar upp fyllan som spyr ner deras bil istället för vår! Kletar ner deras bil med kiss och bajs istället för vår.

Jo, detta har hänt några gånger...och alltid har man smygit i kulisserna och kollat på kollegorna när de lastar den nerspydde, nerpissade och fullsketna fyllan.... hur de bemöter empatiska medborgare på trevligt sätt samtidigt som de kokar av ilska m.h.t. till det angenäma uppdraget.... ha ha ha ha

Själv garvar man sig harmynt bakom hörnet!

Man måste vara smart!

Upplagd av Farbror Blå kl. 13.40 0 kommentarer

april 2009 februari 2009 Startsida

Prenumerera på: Inlägg (Atom)

Farbror Blå

Farbror Blå

En konstapel som fortfarande jobbar ute och har gjort så länge, älskar o hitta på skit och driva med folk, tar mig inte på så stort allvar, är inte alls överens med mig själv om jag borde fortsätta att vara polis. Skriver mycket avslöjande och avslöjar mycket som ni annars aldrig skulle få reda på. Inget är förbjudet och alla är välkomna till min blogg!

Visa hela min profil

TÄVLING TÄVLING TÄVLING

VINN EN ÄKTA POLISPRYL!

Var med och tävla här på bloggen. Tävlingen går ut på att definiera ordet "SNUTFÖRNUFT". Den mest fantasifulla och passande definitionen vinner en äkta polispryl!

REGLER:
1. Definitionen: "En förnuftig snut" är diskvalificerande!
2. Tävlingsförslag mottages ENDAST på mail radiobilspolisen@hotmail.com
3. Tävlingen pågår t.o.m. 28 februari 2010.
4. Om man vill vinna priset måste man komplettera sitt bidrag med namn och adress i tävlingssvaret absolut senast då vinnarbidraget presenteras. Det går alltså bra att skicka in sitt tävlingsbidrag först utan adressuppgifter men vinner man och vill ha ett pris så måste detta uppges! Det går även bra att tävla anonymt men då kan man inte vinna något pris.
5. Alla namn- och adressupgifter används enbart till denna tävling och raderas efter tävlingens slut.
6. Tröst- och humorpriser kan ev. komma att delas ut beroende på mängden bidrag och fantasifullheten i dem.
7. Enväldig jury är Farbror Blå samt Polishustrun.
8. Av uppenbara orsaker kan man inte vinna en pistol, handfängsel, pepparspray, radio, batong, uniformspersedlar, polisfordon, polishundar, polishästar, polishelikoptrar...ni fattar va?

Lycka till!

mina gripna läsare!

Vem är din favorit som kommissarie Martin Beck?

skriv en rad...

radiobilspolisen@hotmail.com

HÅLL DIG UPPDATERAD

Inlägg

Atom

Inlägg

Alla kommentarer

Atom

Alla kommentarer

ARKIV

• ▼ 2009 (287)

• ► februari 2009 (4)
• ▼ mars 2009 (41)

• En alldeles sann fyllehistoria
• Spex
• Lik-kul!
• Gravöl med skandal
• Dubbel dildo
• Ännu mer spex!
• Bilsex med åskådare...
• Inte bara...
• Blåljusfester..
• Det glada 70-80 talet...
• Ordning och reda!
• Apajävel med mera
• Team-building!
• Att bli trodd...
• Fyllehistoria igen!
• Feg självmördare!
• Unga grabbar!
• Godnatt!
• &%#¤¤"&&%!!! besöksräknare!
• Ny besöksräknare!
• Biljakt!
• Ung möter gammal
• Den fega självmördaren
• Tips till föräldrar!
• Hoppigt?
• Vinkelslip
• Trekant
• Nam nam...
• Anabola Steroider
• 800 gram Scan falukorv...
• Damer som tar för sig...
• Kul!
• KK
• Döing...
• Balladen om en svensk polis!
• Polis, polis, värdelöst!
• "läkar"-diagnos
• Demonstrationer...
• Trimmade polisbilar
• lön
• Särskild Polis Taktik

• ► april 2009 (16)
• ► maj 2009 (34)
• ► juni 2009 (29)
• ► juli 2009 (25)
• ► augusti 2009 (17)
• ► september 2009 (41)
• ► oktober 2009 (30)
• ► november 2009 (30)
• ► december 2009 (20)

• ► 2010 (66)

• ► januari 2010 (46)

• Årskrönika 2009 [stulen från VHC-bloggen] Årets...
• Matlagningskurs!
• When a man loves a woman...
• Lotteri
• Värdelöst vetande #13
• Snattat!
• Årets Dagisfröken!
• Nu har polisen sprängt igen...
• Johan Falk är ingen riktig polis...
• Klarsynthet!
• Ordlek;)
• Morgonpoesi
• TA DET LUGNT!!!
• Apropå våldsanvändning...
• Apropå att vara polis!
• Utmaning!
• Saxat ur Smålandsposten
• lite om hur det är att sitta gripen i vår polisbil...
• Jag är också medlem i den där klubben...
• Skällsord
• Ord och inga visor:)
• Konflikthantering
• Hängpung
• Hög polischef misstänkt för våldtäkt...
• Medaljer, ryggdunk och beröm!
• Shit, pommes frites!!!
• Rätt och fel!
• Lördagsfilosoferande...
• Från avdelningen pinsamheter...
• En annan hög Polischefs bravader:)

• ► februari 2010 (20)

• Banjoland
• en liten vits:)
• Döda inte de döda...
• Sover du gott om nätterna?
• Ytterligare pinsamheter
• Värdelöst vetande #14
• Fördomar?
• Mobilhicka?
• Gourmand!
• Manligt vs Kvinnligt
• Med en vätt utanför IKEA
• Tråkigt!!!
• Manligt vs Kvinnligt #2
• Manligt vs Kvinnligt #3
• ett litet experiment....
• Om att vara aspirant!
• Förnuftiga funderingar....
• det här med TV-serier..
• funderingar om förnuftiga funderingar
• TÄVLING!!

NU

32

IDAG

94

TOTALT

36032

sök här

tillhandahålls av

Denna blogg är värd 2 306 kr

Vilket polisdistrikt bor du i?

Vilken sorts Polis skulle Du vilja vara, om Du vore Polis?

Upplagd av SNubbeN kl. 06:50

0 kommentarer:Skicka en kommentar

Senaste inlägg Startsida

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

• ▼  2011 (2)

• ▼  september (2)

• Domen i arbetsdomstolen
• En kopia på den aktuella bloggen....

*

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

2010, Leif GW om bloggpolisen: "Så in i helvete respektlöst"
Källa: Expressen  Publicerat 09 mar 2010 12:50

Polismannen bloggar om självmord och självmordsförsök.  Han berättar om när han och en kollega för skojs skull "ollade" några kvinnliga kollegors polisbil och om när han skulle ge en mamma beskedet att hennes son tagit livet av sig.  - Det är så in i helvete respektlöst. Ett klockrent fall av obefintligt omdöme, säger polisprofessorn Leif GW Persson.

"Får inte gå till så här"

Leif  GW Persson förvånas över polismannens brist på omdöme. Enligt honom finns det mycket strikta sekretessregler inom polisen - Och han har gått långt utanför dem. Så här får det inte gå till, säger han.
Han fortsätter: - Men om han jobbat 20 år inom polisen och fortfarande är kvar i radiobilen så kanske det finns skäl till det.

I ett fall berättar polismannen i sin blogg om hur han och en kollega fick i uppdrag att hjälpa ambulanspersonal vid ett självmord. En man hade hängt sig och polismannen gick fram till den döde och började skaka hand samt fråga hur han kunde hjälpa till.
- Det finns etiska regler inom polisen. Vi ska uppträda med respekt. Hälsa på lik. Det är så in i helvete respektlöst. Det ingår inte i en polismans åtaganden, säger Leif GW Persson.

Kan vara sexuellt ofredande

Han reagerar även på händelsen då polismannen och en kollega roade sig med att ”olla” två kvinnliga kollegors radiobil – och all utrustning i den. - Det låter så utomordentligt jävla olämpligt - och barnsligt. Det kan bli tal om sexuellt ofredande eller åtminstone kränkning.

"Utesluter ingenting"

Tror du att den typen av ”skämt” är vanliga inom polisen?
- Nej , det tror jag inte. Jag har träffat poliser hela mitt liv, bland annat poliser som den här. De är ytterst få.

Vad tror du kommer att hända med polismannen?

_{- Jag utesluter ingenting.} 

_{- Det här kan sluta med allt från en axelryckning till att han får sparken.} 

_{- Men jag förutsätter att det här kommer att leda till en förundersökning.} 

_{- Den här polismannen har mycket att förklara.}

2011, Bloggande polis får upprättelse

Källa: Sydsvenskan Publicerad 7 september 2011 Sverige.

- Poliser får blogga om vad som helst – även håna döda och sextrakassera kollegor. 

Så länge det sker på fritiden. 

Nu tvingas Skånepolisen återanställa en 44-årig polisman som sparkades för att han förstörde polisens anseende. 

Grundlagen väger tyngre.

– Det här öppnar upp för alla offentliganställda att säga precis vad de vill om sin arbetsgivare, säger arbetsrättsjuristen Paula Hogeus. – Gentemot staten har man en total yttrandefrihet.

”Hoppa, din fege jävel”, skrek polismannen och hans kollegor till en självmordskandidat uppe på ett tak. Eller: det verkade i alla fall så för den som läste hans blogg, ”Radiobilspolisen Farbror Blå”.

I ett annat blogginlägg skrev han hur han och en kollega ”ollat” en polisbil, det vill säga tryckt sina nakna könsorgan mot olika delar av bilens inredning. Allt för att i efterhand kunna äckla de kvinnliga kollegor som skulle köra den.

 *

Arbetsdomstolen beslutade att polismyndigheten i Skåne inte hade rätt att avskeda en polisman för dennes bloggande om sitt jobb. Polismannen ska återinsättas i arbete och få 125 000 kronor i allmänt skadestånd.

LÄS OCKSÅ:

---Domen i arbetsdomstolen
mot farbror blå (PDF)---

http://undermattans.blogspot.se/p/lankar-till-serien-svenska-polisens.html

*

undermattan.blogg

Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------