onsdag 28 december 2011

Sveriges övervakning blir som Syriens




Reportrar utan gränser:
Justitieministern öppnar
för total övervakning

12 december 2011 - BRÄNNPUNKT | FRA-LAGEN

När justitieminister Beatrice Ask öppnar för en breddning av FRA-lagen för att tillåta signalspaning av svenskar på beställning av Säpo och Rikskriminalpolisen så innebär det att landet går samma väg som Iran, Syrien och andra repressiva stater.

Den föreslagna förändringen är precis den ändamålsglidning som lagens kritiker varnade för – krav som förespråkarna menade bara var baserade på konspirationsteorier. Det skriver yttrandefrihetsorganisationen Reportrar utan gränser.



Burma. Syrien. Iran. Dessa och en handfull andra länder toppar varje år Reportrar utan gränsers skamlista över länder som kontrollerar, övervakar och censurerar innehållet på internet. Det är länder där man resonerar att ändamålet alltid helgar medlen och där personlig frihet får stå tillbaka för statens intressen. Skamlistan är inte länder vars metoder vi ska kopiera.

När justitieminister Beatrice Ask nu öppnar för en blocköverskridande uppgörelse för att förändra FRA-lagen och tillåta Säpo och Rikskriminalpolisen att beställa spaningar från Försvarets radioanstalt så är det precis det vi gör. Förslaget är fullständigt unikt i sitt omfång. För att nå acceptans sammanfaller tillkännagivandet med ettårsdagen av den misslyckade terrorbombningen i Stockholm.

Förslaget skulle innebära att alla svenskars aktiviteter skulle bli övervakade vid varje given tidpunkt. Sådan är nämligen tekniken: för att kunna urskilja vissa aktiviteter så lyssnar FRA på allt. Alltid. Beteenden, rörelsemönster och samtal systematiseras och sorteras. Alla blir kartlagda och kategoriserade.
Vissa mönster granskas närmare. Vilka mönster det är får vi aldrig veta...
– det ligger i verksamhetens natur. 





Andra lagar ligger vid horisonten och som redan innebär enorma ingrepp i den personliga integriteten.
Historiska paralleller till Östtyskland faller kort.

Att medborgare har rätt att leva utan att blir avlyssnade är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Att journalister ska kunna ha kontakter med anonyma källor är en förutsättning för att kunna bedriva granskning av samhället.

Att polisen begär mer resurser och möjlighet till spaning är en självklarhet.
De talar i egen sak. Det som politiker bör fråga sig är vilket samhälle vi vill leva i. Vilket pris vi är villiga att betala för frihet? Vad är det som vi vill vara fria ifrån?


FRA-lagen är redan i nuvarande upplaga så kontroversiell att Europadomstolen, som normalt lämnar de flesta anmälningar utan åtgärd, fortfarande utreder om lagen strider Europakonventionens skydd för övergrepp i den personliga integriteten. Det visar hur känslig frågan är och hur trubbigt instrument signalspaning är i avvägningen mellan integritet och brottsbekämpning.

Med Reportrar utan gränsers erfarenheter från repressiva länder så vet vi att människor som lever under övervakning snabbt förändrar sitt beteende. När övervakningens våta filt dras över samhället blir självcensur en del av vardagen. På många sätt är detta värre än vanlig censur eftersom den inte går att kritisera tankar som aldrig blir tänkta eller diskussioner som aldrig blir gjorda.


När debatten brann som mest när FRA-lagen skulle klubbas varnade kritikerna för att det inte skulle dröja innan mandatet förändrades. Att lagen snart skulle utvecklas för att också täcka annat att än utrikes hotbilder. De menade att lagstiftningen är ett sluttande plan. Det avfärdades som konspirationsteorier.
Nu, efter bara tre år, visar det sig att kritikerna hade rätt – men ingen hade nog trott att det skulle gå så här fort.


FRA-lagen bör utvärderas, granskas och möjligen också rivas upp redan i sin nuvarande form. Att vidga dess mandat innebär att vi tar efter de metoder som vi arbetar för att förändra i andra länder. Säkerhet till priset av frihet. Vi kan inte vinna mot fienden genom att bli som dem.
Vietnam. Uzbekistan. Kuba. Låt oss hålla Sverige utanför vår lista över internets fiender!

JESPER BENGTSSON
ordförande Reportrar utan gränser


JONATHAN LUNDQVIST
styrelseledamot Reportrar utan gränser


----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



Reportrar utan gränsers ordförande Jesper Bengtsson:
Sveriges övervakning blir som Syriens:
"Inga hämningar längre"

SVERIGE. Justitieminister Beatrice Ask vill se en bred politisk lösning för att bredda FRA-lagen, bland annat för att Säpo ska kunna få tillgång till signalspaning. Nu menar kritiker att Sverige kommer använda sig av samma metoder som flera ökända diktaturer.

Ordföranden Jesper Bengtsson och styrelseledamoten Jonathan Lundqvist från Reportrar utan gränser jämför på SvD Brännpunkt den framtida svenska övervakningen med den i Syrien, Iran eller Burma. Debattören och "internetveteranen" Joakim Jardenberg, som bland annat var med och startade upp aftonbladet.se på 1990-talet, tycker inte att det är en konstig jämförelse.

– Jag tycker inte att parallellen är långsökt. Det kan verka som bara retorik men egentligen handlar det om exakt samma principer, säger han till Nyheter24. Jardenberg ser oerhört allvarligt på förslaget och menar att regeringen springer andra organisationers ärenden.

– Det finns inga hämningar längre, säger han och fortsätter:


– När man väl fått verktygen kommer alla springande, det såg vi tidigare med upphovsrättsrörelsen.


"Systemet skapar möjligheter till övervakning"

Reportrar utan gränsers Jesper Bengtsson menar att exempelvis journalisters arbete kan försvåras eller till och med bli farligt - allt beror på hur tekniken används. – Man ska inte bygga upp ett system som skapar möjligheten till den här typen av övervakning, säger han till Nyheter24.

Beatrice Ask har inte gått att nå för en kommentar men hennes pressekreterare Anna Erhardt tillbakavisar påståendet att en ny lagstiftning skulle innebära en hårdare övervakning. – Rent generellt kan man säga att det är en återgång till det som var innan FRA-lagen trädde i kraft. Säpo har haft tillgång till signalspaningen tidigare, säger hon till Nyheter24.

En förklaring som inte imponerar på Reportrar utan gränser. – Det är möjligt att regelverket var detsamma, men tekniskt är det annorlunda, säger Jesper Bengtsson.


"Vi kastar alla principer överbord"

Joakim Jardenberg menar att hela västvärlden just nu håller på att gå över till den typen av övervakning som man länge kritiserat exempelvis Kina för. Han anser att flera värden tappats när övervakningen tagit steget in i den digitala tidsåldern.

– Vi har alltid haft kommunikationsvägar att övervaka, exempelvis telefonavlyssning. Där har det dock krävts brottsmisstanke, jag förstår inte varför vi ska kasta alla principer över bord när det handlar om det digitala, säger han. Reportrar utan gränser kommer att driva frågan vidare efter debattartikeln.

– Ja, definitivt, men hur vet jag inte än, säger Jesper Bengtsson.

_____________________________________________________________________________________



Reportrar utan gränser (WIKI)


Reportrar utan gränser, franska: Reporters sans frontières, är en internationell journalistorganisation med avdelningar i Frankrike, Tyskland, Spanien, Schweiz, Sverige, Belgien och Italien.

Organisationen bildades 1985 av en ung radiojournalist, Robert Ménard som ville få mer komplett rapportering från avlägsna länder (inte bara om stora katastrofer) samt att arbeta för att få fängslade journalister befriade och att påvisa brott mot pressfriheten och yttrandefriheten.

Reportrar utan gränser har kontor i London, Washington, New York, Bangkok och Tokyo, samt på ett hundratal orter runtom i världen har organisationen rapportörer, som meddelar till generalsekretariatet om brott mot press- och yttrandefriheten.

Den svenska avdelningen skapades 1994 av DN-reportern Karin Bojs, som var den svenska sektionens ordförande under de fyra första åren. Därefter följde Olof Dahlberg, Alice Petrén, Eva Elmsäter och Gunnel Werner. Nuvarande ordförande (sedan 27 mars 2008) är Jesper Bengtsson.




____________________________________________________________________

Editors notes: ...Klipper för enkelhetens skull här in en tidigare publicerad text som summerar det hela på ett bra sätt...

[...]...Utöver frågan om vår rätt till privatliv finns det andra negativa aspekter med denna massiva datalagring och övervakning. Det  leder till självcensur; människor kommer undvika att kommunicera om känsliga saker.

Att bromsa kommunikationen i ett modernt samhälle, att rädsla och tveksamhet sprids påverkar allt annat – lycka, välfärd, omsorg, skola … allt.  Och självcensuren är verklighet.

Tyskland som exempel

Efter införandet av datalagringsdirektivet i Tyskland gjordes en undersökning där 11% av de tillfrågade uppgav att de undvikit att använda e-post, telefon eller mobiltelefon.

Hela 52% uppgav också att de antagligen inte skulle använda telekommunikation för känsliga ärenden.

Datalagring & massövervakning är inte effektivt mot den brottslighet man vill komma åt. En annan undersökning från Tyskland som gjordes innan datalagringen avskaffades där visade att lagringen endast gjort skillnad i 0,002% av brottsutredningarna.
Ja, du läste rätt: noll komma noll noll två procent...


“I de polisstater som totalövervakar sin befolkning, frodas alltid terrordåden till slut.

Vad kan detta bero på?”


Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

KOMMENTARER

Kommentera helst angående ämnet i artiklarna.
Juridiskt ansvar gentemot slavägarna (myndigheter) ligger helt hos kommentatorn. Uppenbara olagligheter inom hat och hets samt Bullshit & Trollshit plockas bort.