KU granskar departementens diktatur-inspirerade sekretess

KU granskar

departementens sekretess

SR 2012-10-19
Flera departement kommer under hösten att granskas av Konstitutionsutskottet, KU. Anledningen är att det förekommit kritik mot departementen, bland annat utrikesdepartementet (UD), för hur de slentrianmässigt hemligstämplar dokument som egentligen ska vara offentliga.

*

SR: "Mindre insyn försvårar granskning av politiken"
*
– Det är en väldigt viktig del av det svenska politiska systemet att människor ska kunna ha tillgång till offentliga handlingar.

Och börjar det bli så att man inte är väldigt noga med att använda reglerna och lagstiftningen rätt när det gäller hemligstämplar, utan man använder det lite för ofta och lite för slentrianmässigt, då minskar ju insynen och möjligheten att granska politiken, säger KU:s ordförande Peter Eriksson.

Det är tre departement som kommer granskas av KU. Justitiedepartementet, UD och Landsbygdsdepartementet. Att UD finns med i granskningen är mer eller mindre självklart, säger Peter Eriksson.

- Den mesta kritiken mot hur hemligstämpeln används har riktats mot just UD.

Justitiedepartementet granskas eftersom där finns handlingar som berör enskilda människor, och också en verksamhet som rör internationellt samarbete. Och Landsbygdsdepartementet ingår i granskningen för att kunna fungera som referens - som jämförelse i kontrollerna som KU nu ska göra.

När det gäller UD så finns det en särskild utrikessekretess. Kan det då, på grund av känsligheten i ärendena, vara befogat att använda sig av hemligstämpeln?

– Det är definitivt så. Men det betyder ju ändå inte att man ska använda hemligstämplar slentrianmässigt. Annars så hamnar man ju i en situation där offentlighetsprincipen inte fungerar längre i Sverige, säger Peter Eriksson.

Till en början har KU ställt ett antal frågor till departementen. I ett andra steg kommer diarielistor att granskas, för att se om inkomna handlingar överhuvudtaget registreras ordentligt. Och i förlängningen kan KU också komma att gå igenom hur departementen besvarat journalisters och allmänhetens frågor om att ta del av handlingar.

*

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5314944

...Och avslutningsvis kommer granskningen att sekretessbeläggas av regeringen!? :)

(Reds. Anm.)

^{...Hmm, - Tror ungarna behöver gå minst 10 år i skolan om de ska bli dumma nog för att
gå på den här skiten i fortsättningen..?}

Offentlighetsprincipen, som regelverket kallas, går ut på att handlingar som kommer till en myndighet ska kunna läsas av vem som helst. Det kan exempelvis handla om post som skickas från en privatperson eller ett mötesprotokoll. På så sätt ska riskerna för korruption och maktmissbruk minskas.

 *

------------------------------------------------------------------------------------

- Ett exempel på svensk offentlighet 2012. :) Handlingen ovanför är från Assange-fallet. Svenska staten har säkert en rejäl mängdrabatt på Tippex?

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Men efterlevnaden av lagen fungerar dåligt, visar det sig när Dagens Nyheter satt offentlighetsprincipen på prov hos de statliga myndigheterna.

Vi startade först en mejlkonversation med 322 myndigheter. Tre veckor senare begärde vi – då från en annan adress – att samma myndigheter skulle ta fram mejlen. Vi beskrev deras innehåll och exakt datum. Enligt riktlinjerna bör mejlen lämnas ut inom en till två arbetsdagar.

Endast 158 myndigheter lyckades med uppgiften, trots att vi satte gränsen för godkänt högt – på maximalt tre arbetsdagar. Försäkringskassan väntade nästan en och en halv månad med att svara.

– Den handläggningstiden är fullständigt oacceptabel. Hade vi fått en JO-anmälan på det här skulle vi från myndighetens sida gjort en pudel, säger Nils-Erik Karlsson, stabsjurist på Försäkringskassan.

Varför tog det så lång tid?

– Det kan jag tyvärr inte svara på.

Ett 20-tal myndigheter påstod att vårt första mejl inte fanns
– trots att de flesta ändå hade svarat på det.

Det gäller bland annat Regeringskansliet, Stockholms universitet och Länsstyrelsen i Jämtland.

– Det blev fel. Ni skulle självklart fått svar att handlingen finns på Regeringskansliet. Ärendet hade överförts till en annan avdelning, säger Malin Modh, pressinformatör på Regeringskansliet.

Kungliga tekniska högskolan svarade att den endast lämnar ut handlingar till anställda. De har en ”policy att allt som skickas blir hemligt för utomstående”. Enligt Ulf Nilsson, arkivchef på KTH, har tjänstemannen som svarade begått ett fel, och myndigheten ska nu se över sina rutiner:

– Det här är absolut inte bra – någon sådan policy finns inte. Det handlar om ett felaktigt agerande från en enskild tjänsteman. Vi kommer nu att göra informationsinsatser som rör offentlighetsprincipen, i synnerhet e-post.

Tretton myndigheter har inte ens svarat på DN:s begäran. Det gäller bland annat Kammarrätten i Stockholm – en myndighet som har till uppgift att hantera överklaganden från medborgare som inte är nöjda med resultatet av en begäran om att få ta del av en handling.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/halften-slarvar-med-lagen-om-oppenhet

undermattan.blogg - KU granskar departementens diktatur-inspirerade sekretess

Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------