----Sverige 2012----
- EU-lagen gäller före svensk lag
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Editors notes:
- Texten undertill är återpublicerad information från:
Svenska Riksdagens EU-upplysning.
Svenska Riksdagens EU-upplysning.
Chansen finns att en och annan av UM-bloggens läsare inte frivilligt besökt EU-upplysningens sajt. Infon undertill kan i s f vara bra att ha läst och kolla gärna också UM-bloggens artikel om ESM.
:) För alla i MTV-generationen som inte orkar läsa långa tråkiga texter har vi markerat det viktigaste med blå fetstil...
- I dagens informationssamhälle kan man som sagt lätt missa viss information...
...Här finns en möjlighet att friska upp minnet angående Sveriges suveränitet 2012.
...Här finns en möjlighet att friska upp minnet angående Sveriges suveränitet 2012.
- För tillfället får vi åtminstone lov att prata svenska, snusa(?), fiska fet fisk och ha långa lastbilssläp utan att EU lägger sig i...
...Och det var väl i stort sett allt...
...Och det var väl i stort sett allt...
- Annars lyder vi idag under EU:s lagar på ett sätt som påminner väldigt mycket om villkoren för de amerikanska delstaterna i USA...
- När vi gick med i EU 1995 så var det exakt så här det absolut aldrig skulle bli...
- För eländet betalar vi idag över 30 miljarder om året. (...som tur är får vi rabatt...)
- För eländet betalar vi idag över 30 miljarder om året. (...som tur är får vi rabatt...)
:( - Men det blir ändå ett litet minus på cirka 20 miljarder svenska kronor...
Sveriges EU-avgift och återflöde 2012
- Avgift: 31,3 miljarder kronor
- Återflöde: 13 miljarder kronor från EU
- Nettoflöde: -18,3 miljarder kronor (=kostnad, förlust, avgift etc. Reds. Anm.)
- Sverige betalar idag cirka 30 miljarder kronor om året till EU:s budget och får tillbaka drygt 10-15 miljarder.
Eftersom EU-avgiften är högre än återflödet får Sverige rabatt på avgiften.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sverige skall anpassa sig...
2012-05-08 - Texten från svenska riksdagens EU-upplysning
Sverige ska anpassa sin lagstiftning till EU-rätten. Det gäller både de lagar som riksdagen beslutar om och de föreskrifter som svenska myndigheter antar. Det innebär att Sverige inte får ha en lag som strider mot EU:s regler.
- Men ibland händer det att en svensk lag och en EU-lag står emot varandra.
- Då är det EU-lagen som gäller vilket kallas för EU-rättens företräde.
Svenska myndigheter och domstolar ska inte tillämpa en svensk lag om den går emot EU:s regler inom området. Om de svenska domstolarna är osäkra på hur de ska tolka en viss EU-regel kan de vända sig till EU-domstolen för att få hjälp. Det gör domstolen genom att begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen.
EU-lagar gäller framför svenska lagar
Sveriges EU-medlemskap innebär att Sverige ska följa de regler EU:s institutioner beslutar om. Om Sverige inte följer reglerna kan landet dras inför EU-domstolen. Om en svensk lag står i strid med en EU-lag är det EU-lagen som gäller. Sverige har i vissa fall fått undantag från EU:s regler, till exempel för snus.
Sverige sitter med i ministerrådet som tillsammans med Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar. Många av de lagar EU beslutar om är överstatliga, till exempel inom asylpolitiken och jordbrukspolitiken.
- Överstatligheten innebär att Sverige måste följa besluten även om Sverige röstat emot beslutet i ministerrådet.
Det beror på att besluten ofta fattas med kvalificerad majoritet och att det räcker med att ett visst antal länder är för beslutet för att det ska gå igenom.
I vissa fall gäller EU-lagarna exakt som de är beslutade. Andra gånger ska EU-reglerna göras om till svensk lagstiftning vilket gör att det inte alltid syns att det ligger ett EU-beslut bakom.
När är Sverige inte ensam om att lagstifta?
- Sveriges riksdag har överlåtit en del av sin beslutandemakt till EU:s institutioner.
- Detta har skett i olika grad. Inom vissa områden får Sverige inte lagstifta över huvud taget, till exempel inom handels- och konkurrenspolitiken.
Där har EU ensam beslutanderätt.
I andra frågor, till exempel jordbruk, miljö och transporter, får Sverige lagstifta om en fråga om inte EU redan har gjort det. Inom områden som kultur och hälsa lagstiftar Sverige själv men EU kan besluta om vissa stödjande åtgärder.
Det kan till exempel handla om EU-bidrag till kulturprojekt. (=bild, Reds. Amn.)
I övriga frågor får EU inte lägga sig i, till exempel den svenska bostadspolitiken, storleken på pensioner, skolsystemet och vilka energikällor Sverige använder sig av.
Svenska lagar genomför EU-lagar
- När EU:s institutioner beslutat om nya EU-lagar ska Sverige följa dem.
De vanligaste typerna av EU-lagar är förordningar och direktiv.
- Förordningar gäller direkt i den form de är beslutade.
- En förordning gäller därför direkt som lag i Sverige.
Direktiv innehåller istället mål för lagstiftningen som EU-länderna ska nå. Hur de väljer att nå målen avgör de själva. Det är då vanligt att Sverige ändrar eller stiftar nya lagar för att genomföra ett direktiv i den svenska lagstiftningen. Direktiv kan även genomföras genom myndigheters föreskrifter.
Sverige kan få kritik om landet inte följer EU:s lagar
Om Sverige inte följer EU:s regler kan regeringen få kritik av EU-kommissionen. Det kan bero på att Sverige har genomfört ett direktiv på fel sätt i den svenska lagstiftningen. Det kan även bero på att Sverige inte har genomfört ett direktiv i rätt tid eller att Sverige har fattat ett beslut som strider mot en EU-lag.
Kommissionen kan välja att väcka talan mot Sverige i EU-domstolen. Domstolen kan i vissa fall döma Sverige till böter.
Svenska undantag från EU:s regler
Det finns vissa EU-regler som Sverige inte behöver följa. Några av de svenska undantagen är tillfälliga, andra är mer permanenta. Det händer också att undantag förnyas.
Flera av undantagen finns med i Sveriges anslutningsavtal med EU. Många av dessa undantag var just övergångsregler som har slutat gälla. I de flesta fall för att Sverige har ändrat sina regler, men i vissa fall för att EU gjort om sina bestämmelser.
Av de nu gällande undantaget räknas det svenska snuset till de mer permanenta undantagen (se faktaruta). Ett annat exempel är EU:s regler för hur långa lastbilssläp får vara. Sverige har tillåtelse att ha längre fordonskombinationer än EU:s regler eftersom det är så stora avstånd i landet.
Vad gäller de tillfälliga undantagen har Sverige till exempel ett undantag från EU:s regler om dioxin sedan 2002. Undantaget är tidsbegränsat men regeringen har ansökt om att få det förnyat vid flera tillfällen. Enligt undantaget är det i Sverige tillåtet att fiska och sälja fet fisk med en dioxinhalt som är högre än EU:s gränsvärden.
De svenska grundlagarna anpassade efter medlemskapet
- I de svenska grundlagarna står det om villkoren för att riksdagen ska kunna överlåta beslutandemakt till EU:s institutioner.
Riksdagen får överlåta beslutanderätt inom ramen för EU-samarbetet så länge det inte rör principerna för statsskicket eller strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Numera står det även uttryckligen i grundlagen att Sverige är medlem i EU.
Sverige har vid flera tillfällen gjort ändringar i grundlagarna för att anpassa dem till EU-medlemskapet. Det skedde dels inför att Sverige skulle gå med i EU, dels 2002 eftersom regeringen ansåg att ett förändrat EU-samarbete krävde en avspegling i grundlagen.
Hösten 2010 beslutade riksdagen om grundlagsändringar där vissa av ändringarna rör formuleringar om det svenska EU-medlemskapet.
Hur många lagar kommer från EU?
Det har gjorts undersökningar i Sverige för att ta reda på hur stor del av den svenska lagstiftningen som påverkas av EU-lagstiftning. Eftersom mätmetoderna skiljer sig åt finns det inget entydigt svar på hur stor denna andel är.
Det finns ingen undersökning som sträcker sig fram till i år. Men tidigare undersökningar visar att runt 30 procent av alla nya svenska lagar och förordningar hänvisar till EU-lagstiftning.
60 procent på kommunens
dagordning kommer från EU
Det finns andra mått på hur mycket av EU:s lagstiftning som påverkar medlemsländerna. Enligt siffror från EU genomförs cirka 70 procent av den lagstiftning EU beslutar om på regional- eller kommunal nivå.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har beräknat att cirka 60 procent av de frågor som tas upp på mötena i kommun- och landstingsfullmäktige påverkas av EU. Det kan vara direkt eller indirekt påverkan. Exempel på direkt påverkan är att kommunerna i egenskap av arbetsgivare måste följa EU:s regler om arbetstider. En mer indirekt påverkan är att kommuner deltar i projekt som EU medfinansierar.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Snusundantaget
Enligt EU:s tobaksregler är snus förbjudet men Sverige har fått undantag från detta förbud. Undantaget innebär att det är tillåtet att tillverka och sälja snus i Sverige. Men det är inte tillåtet att exportera snus till andra EU-länder. Däremot får svenskar ta med snus för privat bruk vid resa till andra EU-länder.
Det svenska snusundantaget förhandlades fram under de svenska medlemskapsförhandlingarna på 90-talet och finns med i Sveriges anslutningsavtal med EU.
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
- Informationen hämtad hos: EU-UPPLYSNINGEN
- som har riksdagens uppdrag att informera om EU.
--------------------------------------------------------------
Sidan läst och godkänd av:
IP: 195.67.88.219 [Trace] ISP: TeliaSonera AB May 09, 2012 08:35:34 AM
Organization: Riksdagen
Page Viewed: undermattan.blog.com/2012/05/08/sverige-lydstat-eus-forenta-stater
-------------------------------------------------------------
Organization: Riksdagen
Page Viewed: undermattan.blog.com/2012/05/08/sverige-lydstat-eus-forenta-stater
-------------------------------------------------------------
undermattan.blogg
Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
KOMMENTARER
Kommentera helst angående ämnet i artiklarna.
Juridiskt ansvar gentemot slavägarna (myndigheter) ligger helt hos kommentatorn. Uppenbara olagligheter inom hat och hets samt Bullshit & Trollshit plockas bort.