SVENSKA POLISENS DÅLIGA DAGAR… DEL 33

POLISEN avrättade
vår familjekatt Kajsa

För att läsningen inte skall vara allt för betungande har redaktören tagit sig friheten att kort kommentera vissa artiklar… (Personerna på bilderna har antagligen inget med de aktuella fallen att göra.)

Målsättningen med publiceringen är att informera om hur det faktiskt ser ut i dagens samhälle där polismakten har sina egna lagar. För att upprätthålla en trovärdig demokrati krävs en total utrensning av rötan inom poliskåren. Alla rättigheter till bilder och text tillhör respektive upphovsmän.

*

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Editors notes
UnderMattans redaktör löser världens problem!
 
“-POLISEN AVRÄTTADE VÅR FAMILJEKATT” är en absolut klassiker för alla nyfikna polisgranskare som verkligen vill ha insyn i de mörka hemligheter som det stolta polisyrket kan innebära.
För alla oroliga nagelbitande katt-vänner kan vi redan här avslöja att slutet inte blir lyckligt…

DN gjorde under hösten 2011 en undersökning om Stockholmspolisens verksamhet som presenterades i en artikelserie. Vi återpublicerar delar av den här och resultatet blev inte smickrande för polisen…

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

DEL 33

2011, Polisen avrättade familjekatt

ÖP/Östersund

Polisen ryckte ut i lördags – och avrättade en fridsstörare bland Odensalas kolonistugor. Kattens ägare har anmält poliserna för tjänstefel.

*
*
En 58-årig kvinna ringde polisen i lördags. Själv har hon en av stugorna i koloniområdet och hon berättade att en katt varit en olägenhet i området den senaste veckan. På lördagen hade katten tagit sig in i kvinnans stuga och när hon skulle slänga ut den rev och bet den kvinnan, så att hon började blöda.

Därför ringde hon till polisen som efter viss möda fångade in katten. Eftersom man inte hittade någon märkning beslutades på platsen om avlivning.

- Nu blev det inte någon diskret spruta hos veterinären utan katten fördes lite avsides, likt ett maffiaoffer, och sköts helt enkelt rakt i huvudet.

I måndags tyckte kattens ägare att det var besynnerligt att Kajsa, som katten hette, aldrig kom hem. Därför kontaktade de i sin tur polisen – som då kom med det dramatiska beskedet.

Matte och husse fick åka till polisstationen och identifiera sin hädangångna familjemedlem. De blev upprörda över handläggningen och har därför anmält poliserna för tjänstefel.

Ärendet ligger nu hos internutredningen i Stockholm.

————————————————————————————————————————————-

2011, Åklagaren struntade i polisvåldtäkt – anmäls

STOCKHOLM. Historien om Karin och hennes före detta sambo, då polisbefäl, börjar i augusti 2008 när Karin förs till sjukhus i ambulans med svåra skador.

- Polisbefälet anhålls i sin frånvaro – misstänkt för misshandel och våldtäkt.

- Utredarna tar omedelbart hand om de nedblodade lakan som hittas i parets gemensamma säng. – Sedan dess har inte mycket hänt.

Utredningen är fortfarande öppen, ingen är åtalad, vittnen har inte hörts och Karin, som egentligen heter något annat, lever i skyddat boende på kvinnojour. Det har hon tvingats göra hela tiden sedan våldtäkten.

- Gränspolisen – som tidigare också påståtts ha köpt sex under en polisfacklig resa till Tallinn – är fortfarande i tjänst.

Nu har Kristian Augustsson, chefsåklagare vid riksenheten för polismål, polisanmälts för tjänstefel eftersom utredningen trampat vatten under så lång tid. För mindre än två veckor sedan fick Karin de blodiga lakanen skickade hem till sig. De hade då inte ens skickats till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, för analys.

– De har legat hos polisen i Västberga i två och ett halvt år. Bara det visar att de redan från början medvetet ville få bort bevis, säger Karin till Nyheter24. Karins målsägarbiträde, advokaten Björn Hurtig, är märkbart irriterad över polisens agerande.

– Vad i herrans namn har hänt? Det första man gör är att skicka bevismaterial till SKL för att få objektiva resultat. Oavsett varför man inte gjort det är det att vansköta utredningen, säger han till Nyheter24. För Karin är våldtäktsutredningen en pågående mardröm. En förlängning av det övergrepp hon utsattes för.

“HAR MEDVETET UNDANHÅLLIT BEVISNING”

– Frågan är om man kan lita på nån? En sak är klar, det har inte gått till på rätt sätt, i någon del av det här, ens från första början, säger hon till Nyheter24 och fortsätter:

– Jag är helt säker på att kollegor till NN (den misstänkte polisen) och andra poliser medvetet undanhållit bevisning. Det är en form av manipulation av utredningen där man bara tar med sånt som inte kan leda vidare.

Målsägarbiträdet Björn Hurtig, som också försvarar den våldtäktsmisstänkte 

Wikileaksgrundaren Julian Assange, menar att det är förvånande att polischefen inte ens begärts häktad. Särskilt eftersom brottet är så grovt.

– Jag kan inte låta bli att jämföra med Assange-ärendet.

- Han är misstänkt för ett mindre grovt brott, men begärs häktad och jagas över hela världen. Här är den misstänkte inte ens frihetsberövad.

Man har inte skickat bevis till analys.

Om det beror på att han är polis eller inte? Det kan jag inte svara på.
Nu menar Hurtig att situationen är sådan att man i princip måste inleda förundersökning mot chefsåklagaren vid enheten för polismål – Kristian Augustsson eftersom allvarliga fel begåtts oavsett vad utredningen kommer fram till.

– Antingen vill man utreda och då kör man på, gör det man alltid gör, hämtar in folk till förhör, tar in folk om det finns skälig misstanke. Eller – om man inte tror på personen – då lägger man ner. Om man inte tror på min klient är det ju en orimligt lång handläggningstid vad gäller NN. Vad det än finns för orsaker har man hanterat det fel, säger han till Nyheter24.

I SKYDDAT BOENDE I TVÅ OCH ETT HALVT ÅR

För Karin är situationen minst sagt prövande. Inte nog med att hon utsattes för en så grov våldtäkt att hon fördes medvetslös till sjukhus och har fått tillbringa sitt liv i skyddat boende sedan dess. Hon berättar dessutom att hon fått hot via sms och grova övergrepps- och barnporrbilder via MMS skickade till sig.

– Det var stora mängder. Vidrigheter, säger Karin, som menar att bilderna skickats av flera personer med anknytning till polisbefälet. Själv har polisen anmält henne för ofredande, något som skedde sedan hon berättat för media vad hon varit med om.

- Hon har bland annat medverkat i Kvällsöppet i TV4 där rikspolischefen Bengt Svenson lovade henne att ärendet inte skulle bli liggande länge till.

- Men inget har hänt trots hans utfästelser.

– Jag har inte hört ett ljud från honom sedan dess.
Hans stabschef ringde några gånger efter programmet och var väldigt trevlig, men sedan har det inte blivit något efter det. Några stora förhoppningar på att Utvecklingscentrum i Malmö, som ansvarar för just klagomålsärenden mot åklagare, ska ta ärendet vidare, och utreda chefsåklagare Kristian Augustssons passivitet, hyser hon inte.

– Jag har inte alltför höga förhoppningar, i så fall vore det ett under nästan, så känns det nu.
Nyheter24 har sökt rikspolischef Bengt Svenson som lovade Karin att snabba på utredningen när de tillsammans medverkade i Kvällsöppet.

– Han kan inte kommentera det här på grund av att det råder förundersökningssekretess, säger Carolina Ekéus, pressekreterare på Rikspolisstyrelsen, till Nyheter24. Nyheter24 har också förgäves försökt nå chefsåklagare Kristian Augustsson. Innan veckan är slut tar Utvecklingscentrum i Malmö ställning till om förundersökning inleds mot Augustsson.

————————————————————————————————————————————

2011, Nu tvingas åklagaren
ta beslut om polisvåldtäkten

En polis, tidigare befäl, misstänks för våldtäkt och grov misshandel av sin exsambo. Ändå har utredningen stått och trampat vatten i två och ett halvt år. Och uppenbarligen krävs det att åklagaren polisanmäls innan något händer.

STOCKHOLM. I tisdags skrev Nyheter24 att Kristian Augustsson, chefsåklagare vid riksenheten för polismål, polisanmälts för tjänstefel eftersom utredningen kring den gränspolis som misstänks för bland annat grov våldtäkt på sin före detta sambo, “Karin”, stått stilla i två och ett halvt år.

Nu – efter anmälan och Nyheter24:s artikel – kan vi avslöja att ett beslut i ärendet till slut är på väg att fattas. Ingela Sörgard, chefsåklagare vid UC i Malmö, som hanterar klagomålsfall mot åklagare, säger nämligen att man avvaktar med att ta ställning till anmälan mot Augustsson sedan de fått veta att han ska agera i ärendet.

– Saken är helt enkelt den att vi avvaktar till i nästa vecka, då vi fått underhandsinformation om att Kristian Augustsson kommer ta någon typ av beslut i ärendet, säger Ingela Sörgård.
Hon vill inte spekulera i vad det kan vara för beslut men bekräftar att de enda alternativ som finns är att ärendet läggs ner eller går till åtal.

– Utifrån det beslutar vi hur vi ska göra med anmälan, säger hon till Nyheter24. Ska det verkligen krävas att media lyfter frågan eller att man anmäler åklagaren? – Det är väl vare sig första eller sista gången det händer, kan man säga, säger chefsåklagare Ingela Sörgard till Nyheter24. Även Karins målsägarbiträde, advokaten Björn Hurtig, menar att anmälan och medieuppmärksamheten varit avgörande för utvecklingen.

– Vad hade hänt om ni inte dragit igång det här? Hade det tagit fyra år då? säger Björn Hurtig till Nyheter24. Han ställer sig också frågande till varför UC avvaktar med sitt beslut om förundersökning efter att de fått veta att Augustsson ska agera. – Om han tar beslut nu – har han inte gjort fel då? Har han inte varit långsam då?

- När han står under risken att bli föremål för åtal, kan han då läka det genom att ta ett beslut, trots att han inte gjort något på två och ett halvt år?

- Om han agerar i panik nu, läker det då allt han struntat i att göra under hela utredningen?

När Nyheter24 når Kristian Augustsson säger han att anmälan mot honom och mediauppmärksamheten kring fallet inte ligger bakom att ärendet nu når beslut. – Det har inget alls med detta att göra, säger han till Nyheter24. Varför har utredningen inte gått framåt tidigare? – Jag har bedrivit utredningen hela tiden, den har gått framåt hela tiden.

Är inte två och ett halvt år väldigt lång tid att  ha det här över sig för både offer och misstänkt?

– Man gjorde en utredning som först lades ner och sedan fick vi in andra anmälningar, men jag vill inte kommentera något mer. Enligt Kristian Augustsson skickades de blodiga lakanen tillbaka till brottsoffret utan att ha analyserats hos Statens kriminaltekniska laboratorium eftersom utredningen först lades ner.
Men de kom tillbaka först för två veckor sedan.

– Man upptäckte att det inte var gjort, att de blivit liggande, då skickade man tillbaka dem nu.
Kan man lita på att en polis som begår brott utreds lika nitiskt som en annan person?

– Jag tycker vi lagt ner väldigt mycket arbete på detta. Men jag vill inte kommentera det mer, säger Augustsson till Nyheter24.
————————————————————————————————————————————

2011, DN:s Artikelserie om poliskåren

Detta har hänt

• 19 september – DN avslöjar att polisen missar tusentals larm om året – på grund av resursbrist. Det sker samtidigt som svensk polis har genomfört en av de största rekryteringarna i modern tid.
  *
  
• 20 september – Rikspolisstyrelsen inleder en utredning om larmen och vill få en totalbild av problemen med resursbrist.
  *
• 21 september – Många polisanställda är missnöjda med att de inte hinner rycka ut på alla larm. Anställda berättar för DN att de ofta är underbemannade.
  *
• 23 september – Folkpartiet kräver att en helt ny fristående tillsynsmyndighet upprättas som övervakar polisen.
  *
• 24 september – Övriga allianspartier ställer sig positiva till FP:s förslag. Justitieminister Beatrice Ask (M) vill att frågan ska granskas i en statlig utredning.
  *
• 26 september – DN granskar vad som händer med polisanmälningarna. Av 848 anmälningar under ett dygn ledde endast en bråkdel till straff.
  *
• 27 september – Stockholmspolisen struntade i att rycka ut på larm om skottlossning. Senare visade det sig att en man hade blivit ihjälskjuten.
  *
• 30 september – Flera chefer på Stockholmspolisen har aktivt letat efter uppgiftslämnare till DN:s artikelserie. Sådan efterforskning är olaglig.

————————————————————————————————————————————

2011, Inget misstänkt insiderbrott ledde till åtal
SR 2011-12-23

- Under året har närmare hundra misstänkta insiderbrott anmälts till Ekobrottsmyndigheten – men inte en enda anmälan har lett till åtal.

Likadant såg det ut förra året. Men det är inte så konstigt, anser Martin Tidén, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

– Om man tittar på misstänkta affärer så är det ju ingen skillnad på en affär där man handlat på egna analyser, eller på tur, mot en där man handlat på insiderinformation. Därför blir utredningsläget lite speciellt när det gäller den här typen av brottslighet, säger Martin Tidén.

Insiderbrott, att man vid till exempel aktieaffärer har utnyttjat information som inte är allmänt känd, kan vara svåra att bevisa. Ändå finns det en frustration bland anställda på Ekobrottsmyndigheten att det i flera fall inte har lyckats att få personer dömda som man är övertygad om är skyldiga.

Därför inrättas nu från årsskiftet en speciell avdelning, kammare, som enbart ska ägna sig åt brott på finansmarknaden, som till exempel insiderbrott och manipulation av aktiekurser.
Martin Tidén, chefen för den nya avdelningen, är lite återhållsam med hur han ska vässa verksamheten för att få fram bättre bevis.

– Jag vill ju inte berätta för de som eventuellt funderar på att begå den här typen av brottslighet hur jag tänker utreda den. Då kommer de naturligtvis att anpassa sig efter det, säger han.

- Men du har en plan?

– Jag har en plan.

Men sen lättar Martin Tidén lite på förlåten och säger att man ska jobba mer med tvångsmedel som husrannsakningar och anhållanden och dessutom försöka fokusera brottsutredningarna så att de inte blir så omfångsrika.  Av de domar som avkunnats under året så har det blivande fällande dom i ett insidermål.

När det gäller otillbörlig marknadspåverkan, alltså i vardagligt tal fiffel med till exempel börskurser, så har Ekobrottsmyndigheten varit mer framgångsrik. Var tionde anmäld brottsmisstanke har lett till åtal i år. Av 23 domar blev det i 18 fall fällande dom.

Men även där går det att bli bättre, säger Martin Tidén.
– Det är ju viktigt för att upprätthålla förtroendet för den finansiella marknaden att vi hela tiden försöker bli bättre och hela tiden försöker utreda de brott som begås och lagföra de brottslingar som har begått brott.

————————————————————————————————————————————

2011, Uppblåsta siffror över uppklarade brott

DN – Publicerad 2011-10-02 06:27
Polisen framhåller ofta att de löser fler brott. Men DN:s granskning visar att statistiken är en glädjeredovisning. Polisen räknar nämligen även avskrivna ärenden som ”uppklarade brott” – och här skenar antalet fall.

I verkligheten har andelen uppklarade brott stått och stampat.
Om och om igen upprepar polisen: Fler brott klaras upp. Argumentet återkommer i debattartiklar och informationsmaterial. Senast i en artikel på den egna hemsidan i förra veckan framhävs denna bild. Antalet uppklarade brott ökade med totalt 28 procent mellan 2006 och 2010, framhåller polisen.

DN kan i dag ge en mer rättvisande bild av de ”uppklarade brotten”.
Polisen använder ett statistiskt grepp så att siffrorna stiger – ett grepp som får stark kritik av forskare och experter.

Genom att lyfta fram en äldre definition av begreppet ”uppklarade brott” ser det ut som att polisen löser många fler brott än vad de egentligen gör.

- I polisens version av ”uppklarade brott” ingår många brottsanmälningar som i själva verket har avskrivits, utan att någon åkt fast.

Polisen anser nämligen att många brott som har avskrivits har fått ett ”polisiärt klarläggande”, exempelvis när man inte kan binda en gärningsman till brottet på grund av bristande bevisning.

Såväl statistiker som kriminologer dömer ut begreppet uppklarade brott eftersom det inte säger särskilt mycket. Till och med myndigheten Brottsförebyggande rådet rekommenderar att man använder ett annat begrepp, så kallad personuppklarning. Där tittar man enbart på andelen brott som lett till åtal, strafföreläggande (böter) eller åtalsunderlåtelse (prick i belastningsregistret).

Om polisen skulle redovisa som experterna rekommenderar framträder en bild som inte är lika smickrande. Enligt detta sätt att redovisa har andelen uppklarade brott snarare varit stabil det senaste decenniet. Faktum är att andelen personuppklarade brott till och med minskade i samtliga elva övergripande brottskategorier mellan 2006 och 2010.

DN:s granskning visar i stället att det är de avskrivna brotten som ökar – och det rejält. Antalet brott som har avskrivits men ändå räknas som uppklarade har ökat med hela 44 procent sedan 2006. Till allra största del är det alltså de avskrivna brotten som ligger bakom ökningen av polisens ”uppklarade brott”. Från och med 2006 är det fler brott som avskrivs än som klaras upp. Gapet har växt för varje år.

Polisen borde ändra metod, enligt kritikerna.
– Ledningen vill visa upp en fin bild – och uppgifterna pendlar mellan att vara förskönande och direkt felaktiga. Man lyfter fram saker på ett vinklat sätt så att allmänheten och politiker inte får hela sanningen, säger Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet.

Varken forskare eller Brottsförebyggande rådet har någon förklaring till varför de avskrivna brotten har ökat de senaste åren. Förutom brottsutredningar som saknar gärningsman, ingår även andra kategorier i de avskrivna brotten. Det kan handla om fall där den misstänkta är under 15 år, där gärningsmannen har avlidit eller när gärningen inte är brottslig. Men det handlar om relativt sett få fall och de har inte ökat nämnvärt de senaste åren.

Även kriminologen Leif GW Persson – själv knuten till Rikspolisstyrelsen – tycker att begreppet ”uppklarade brott” är missvisande. – Det finns så många uppklarade brott som egentligen inte är det. Ej spaningsresultat kan i bland till och med räknas som uppklarat – och det är märkligt, säger han.
Vad tycker du om att avskrivna brott räknas som uppklarade?

 
– Det är naturligtvis alldeles åt helvete. 


- Det är kosmetika. 


- Man har lagt på ett tjockt lager puder – det håller inte. 


- Det andra begreppet, personuppklarade brott, är det vi i folklig mening egentligen menar, säger Leif GW Persson.


Med statistik kan man visa mycket, och bilden som träder fram beror på hur man räknar. Man kan räkna i procent och ställa de uppklarade brotten i relation till alla brott. Det går också att räkna antalet personuppklarade brott utan att ställa dem i relation till alla brott. Och då ökar de, med 13 procent mellan 2006 till 2010 – i ungefär samma takt som antalet anmälda brott ökar.

Stefan Holgersson känner till flera verksamhetsområden där polisen dribblar med statistik. När en privatperson nyligen hittade 32 cannabisplantor i skogen, kodades varje planta som ett brott. Det slutade därmed med att det i statistiken såg ut som om polisen lyckats upptäcka 32 narkotikabrott.

————————————————————————————————————————————
 

2011, Polisen: ”Vi vill hjälpa till
– men kan inte”

DN – Publicerad 2011-09-21 07:10

Missnöjet pyr inom poliskåren mot att de inte hinner rycka ut på alla larm. Många anställda berättar att de ofta är kraftigt underbemannade.

Dagens Nyheter har de senaste dagarna granskat larmen som polisen missar på grund av resursbrist. Det handlar om fall som polisoperatörerna anser att man borde åka ut på, men som de i stället tvingas lägga ner när personalen inte räcker till. Det sker samtidigt som polisen har fått miljarder extra i anslag för att öka tryggheten.

Efter DN:s artiklar har ett 50-tal polisanställda från hela landet hört av sig till tidningen. De beskriver hur resursbristen påverkar deras arbete och att missnöjet inom yrkeskåren pyr eftersom de inte hinner rycka ut på alla larm.

– Vi är frustrerade för att vi inte räcker till – vi är för få i yttre tjänst. Vi vill åka på de akuta jobben – vi vill ju finnas där för allmänheten. Att hjälpa, skydda och ställa till rätta är ju anledningen till att vi finns, säger Patrik Gustafsson, yttre befäl i Roslagens polismästardistrikt.

Patrik Gustafsson har jobbat som polis i Stockholms län i över 20 år och är en av många poliser som märkt av den kraftiga personalförstärkning som organisationen har genomfört. DN presenterade i går ny statistik som visar att antalet polistimmar som läggs ned på att rycka ut på larm trots förstärkningarna i princip är oförändrat jämfört med 2007.

– Vi är ofta underbemannade. Vi åker många gånger i en bil på jobb som vi egentligen skulle ha haft förstärkning på. Det är inte ovanligt att vi åker med mer än en frihetsberövad i bilen – och det är absolut inte meningen att man ska göra det, säger Patrik Gustafsson.

Sedan 2010 har 193 tillbudsanmälningar som gäller underbemanning kommit in från personal på polisen runt om i landet. Erik Göransson, som jobbar på utryckningspolisen i Norrort i Stockholm, är irriterad över att för mycket av polisens arbetstid går åt till byråkrati. Resultatet blir färre polistimmar i tjänst.

– Det ska skrivas insatsplaner för allt möjligt. Man tvingas hitta på meningslösa mål som inte har någon relevans eftersom det är polisen själv som sätter upp målen, till exempel hur många alkoholutandningsprov eller fotpatruller som utförs, säger Erik Göransson.
————————————————————————————————————————————

2011, Polisen efter larmmissarna:
Vi måste se över våra rutiner

DN – Publicerad 2011-09-20 07:22

Efter DN:s avslöjande inleder Rikspolisstyrelsen nu en utredning om larmen som polisen missat. Myndigheten vill få en totalbild över problemen med resursbrist.

Polisen känner inte till hur många larm som de aldrig utför på grund av resursbrist.

Rikspolisstyrelsen anser att DN:s uppgifter om att över 6 000 larm lades ned under första halvåret i år är anmärkningsvärda och tillsätter därför en granskning av fallen.

– Vi vill veta vad det är för uppdrag vi inte har genomfört så att dessa polismyndigheter exempelvis kan få mer resurser. Det är naturligtvis allvarligt med sådana här fall, säger Per Engström, sektionschef på polisavdelningen på Rikspolisstyrelsen.

När DN granskade fallen fick vi hjälp av en källa som tog fram internt material från polisens händelsesystem. De missade larmen är sådana som polisoperatörna anser att man borde ha ryckt ut på – men inte haft tid. DN begärde därefter ut en stor mängd händelserapporter från polismyndigheterna ute i landet där ärendena beskrivs i detalj.

– Vi har ibland svårt att få in underlag – det är ofta tidskrävande arbete. Vi kommer att prata med en samordningsgrupp som arbetar med rutinfrågor. Vi kommer träffa dem inom en snar framtid. Vi ska titta på länskommunikationscentralernas rutiner, säger Per Engström.

Vad händer sedan?

– Med anledning av detta kommer vi att kontakta länspolismästarna med en skrivelse under veckan. Vi vill att de ser över sin verksamhet.

Vilka fall är extra allvarliga?

– Det är fall som är helt uppenbara, där exempelvis tjänstefel har begåtts.

Justitieminister Beatrice Ask (M) har inte velat ställa upp för en intervju, men lämnar skriftliga kommentarer. Hon betonar att polisen har fått ett ökat anslag i statsbudgeten:

– Även om resursförstärkningarna har börjat synas i verksamhetsresultaten motsvarar förbättringarna ännu inte de kraftiga förstärkningarna. Regeringen följer noga polisens arbete för att säkerställa att de tilldelade resurserna används ändamålsenligt, skriver Beatrice Ask i ett mejl.
————————————————————————————————————————————

2011, Ett dygn av brott – så få fall löser polisen

Publicerad 2011-09-26 06:33

Ett dygn, 848 anmälda brott – men endast en bråkdel av anmälningarna leder till något straff. DN har granskat vad som hänt med samtliga polisanmälningar under en dag i Stockholm – ett år senare. 

Göran Petsén, Upplands Väsby, som anmälde stöld av en mobiltelefon den 22 september 2010.

Klockan är runt midnatt och polispatrull 34-9310 måste hastigt byta kurs. Ett ungt par i Hallstavik utanför Norrtälje har larmat polisen sedan en man hotat att han och några kompisar ska komma och skjuta dem.

Bakgrunden är en skuld på några hundralappar som kvinnan i förhållandet ska ha betalat för sent. När polispatrullen kommer till platsen beskriver de paret som ”mycket rädda” och personalen får se flera sms från mannen som bevisar allvaret.

Händelsen rubriceras som olaga hot och patrullen åker därefter vidare för att rapportera ärendet. Klockan har nu slagit tolv och polisanmälan om fallet inleder därmed polisdygnet, onsdagen den 22 september 2010.

Men vad hände sedan? Greps mannen? Och fick han skaka galler?

Dagens Nyheter har kartlagt dygnets samtliga 848 polisanmälningar i Stockholms län och följt vad som hände sedan. Vi har gått igenom ett stort antal polis- och åklagarbeslut och granskat domar från olika tingsrätter.

Svaret på frågorna om hotet i Hallstavik är nej – på båda. Ärendet lades ned ett par månader senare eftersom åklagaren inte lyckades styrka brottet.

Att en polisutredning läggs ned – eller inte ens inleds – visar sig vara det i särklass vanligaste resultatet av dygnets polisanmälningar. Över en tredjedel av anmälningarna, 325 stycken, avslutades redan samma dag. Ett drygt år senare har ytterligare 417 polisanmälningar hamnat i högen över fall som inte gav något resultat.

Polisdygnet den 22 september 2010 ser ut som vilken dag som helst, enligt brottsstatistiken. Den vanligaste typen av anmälningar rör tillgreppsbrott, det vill säga stölder och inbrott – oftast hos privatpersoner. De är svåra att utreda eftersom det sällan finns tillräckliga bevis. DN:s granskning visar att över hälften av dygnets alla anmälda stölder och inbrott lades ned samma dag. Den vanligaste orsaken var att det saknades spaningsuppslag.

Ibland verkar det till och med vara förutbestämt att brottet inte ska gå att utreda. En man på Kungsholmen i Stockholm anmälde inbrott i sitt källarförråd där värden för över 25 000 kronor ska ha försvunnit. Polisen lade ned ärendet direkt – och ska man tolka anmälan verkar mannen inte ens ha fått frågan om det fanns några spår på brottsplatsen.

Men det finns också fall där rättsväsendet har lyckats och där boven faktiskt har åkt dit. Sådana slut är förvisso ovanliga – endast en bråkdel av de ursprungliga anmälningarna klarades upp. 40 fall resulterade i en fällande dom och i 14 fall fick någon ett strafföreläggande utfärdat av åklagare, det vill säga böter.
Jämfört med antalet polisanmälningar som kom in under dygnet är uppklarningsprocenten endast 6 procent.

Desto högre är den för narkotikabrott. Räknar man med åtalsunderlåtelse, som innebär en prick i belastningsregistret, har över en fjärdedel klarats upp. Den höga procentsiffran beror framför allt på att bevisen är bättre med exempelvis urinprov.
30 anmälningar utreds fortfarande av rättsväsendet – hos antingen polis, åklagare eller domstol.

————————————————————————————————————————————

2011, Man sköts ihjäl 
– polisen dröjde i över en timme

Publicerad 2011-09-27 08:06

Polisen får larmet strax före klockan 06. DN har kartlagt vad som händer sedan. Den 37-årige mannen sköts kallblodigt ihjäl på en parkeringsplats i södra Stockholm. Trots att polisen fick larm om pågående skottlossning dröjde man en timme med att rycka ut.

Ledningscentralen tyckte först inte att ärendet var tillräckligt allvarligt, visar DN:s granskning.
Förra tisdagen inledde Söderortspolisen en mordutredning efter att en man skjutits ihjäl vid Kinnaredsgränd i Stockholmsförtorten Östberga. För medier berättade polisen att larmet kom in klockan 6.59 och att personen hade hunnit avlida när de kom dit.

- Dagens Nyheter kan i dag avslöja att polisen inte berättade hela sanningen.

- Redan en timme tidigare ringde en privatperson och tipsade om en pågående skottlossning på platsen.

- Trots att mannen hade hört flera smällar som lät som pistolskott, ryckte ingen polispatrull ut på larmet.

Interna handlingar som DN tagit del av genom källor visar att ledningscentralen inte tyckte att tipset var tillräckligt allvarligt. Från det första larmet till dess att polis och ambulans kom till platsen tog det sammanlagt en timme och 17 minuter.

– Det är mycket allvarligt. Det finns ju en möjlighet att personen hade överlevt. Dessutom skulle sannolikheten för att brottet klarats upp ha varit mycket högre om polisen hade kommit dit direkt, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, som fått läsa materialet.

När DN begär ut tidpunkterna för händelseförloppet, får vi avslag med hänvisning till förundersökningssekretess. Detta trots att polisen tidigare lämnat ut liknande uppgifter till tidningen. När vi ställer frågor om larmet berättar polisen inte heller något om de aktuella omständigheterna. Först när vi frågar varför det tog över en timme att åka till Östbergamordet, bekräftar Stockholmspolisen fördröjningen.

– Det stämmer – det tog drygt en timme. Vi får nu titta på detta och granska vad som hänt, säger polisintendent Carina Lennquist-Johnsson.
Varför måste DN informera er om detta – skulle inte ni ha kunnat upptäcka det själva?

– Jag säger inte att det handlar om en felbedömning – det är detta vi får titta på nu. Jag har nu vidtagit åtgärder som jag tycker vi ska vidta när jag har det här framför mig.
Hade ni dåligt med resurser?

– Det har vi inte tittat på än. Det får de som granskar titta på. Vi får regelbundet in tips om smällare och knallar som inte visar sig vara något, säger Carina Lennquist-Johnsson.

Polisen har hittills varken hittat någon misstänkt eller något motiv till mordet. En teori är att det rör sig om en uppgörelse, men 37-åringen som sköts ihjäl är inte tungt kriminellt belastad. Förundersökningsledaren Ville Paloheimo vill inte spekulera om huruvida mannen dog direkt av skottskadorna eller om han hade kunnat vara vid liv om hjälp kommit tidigare.

– Jag kan inte gå in på hans skador. Det är för tidigt att säga om han dog direkt. Jag utreder bara brottet – inte rutinerna, säger han.

Dagens Nyheter har i en artikelserie visat att polisen struntar i att rycka ut på tusentals larm om året på grund av resursbrist. Trots att antalet poliser blivit betydligt fler, har bemanningsplanen för antalet tillgängliga radiobilar i Stockholms län inte förändrats sedan 2006.

————————————————————————————————————————————

2011, Anmälningar mot poliser utreds inte
2011-09-27

En majoritet av alla anmälningar mot poliser avskrivs utan utredning. Även om inget brott har begåtts borde anmälningarna granskas bättre, anser forskare bakom en ny studie.

- Forskare vid Linnéuniversitetet i Växjö har tittat på 1 200 anmälningar från åren 2004—2006.

- Bara ett fåtal av fallen har gått till åtal och de flesta utreds aldrig närmare.

Men huvudproblemet är ändå inte att ärendena inte utreds, menar Rolf Granér, lektor vid polisutbildningen. Ofta handlar det om händelser som inte kan ses som olagliga.
Granér anser däremot att polisen borde använda anmälningarna för att lära sig vad som kan förbättras i organisationen. 

Lars Göran Carlsson, chef för internutredningar vid Rikspolisstyrelsen, säger att anmälningarna som kommer in skickas tillbaka till berörd polismyndighet när de är avslutade.
– Sedan är det deras ansvar att ta vara på kunskapen och använda den i verksamheten, säger han.
Men Carlsson säger att det borde finnas någon form av nationell incidentrapportering.

Många vill med sin anmälan påpeka ett missförhållande, få en förklaring eller en ursäkt.
– Polisen borde bemöta de som anmäler på ett sjyst sätt. I dag får de bara ett meddelande i brevlådan om att det inte anses vara ett brott som faller under allmänt åtal, säger Rolf Granér.
Sofia Tanaka/TT

————————————————————————————————————————————

2011, Polisen backar om redovisning

 Publicerad 2011-10-02 06:42

Polisen medger att deras statistik inte ger helt rätt bild av antalet lösta brott. Nu ska Rikspolisstyrelsen se över hur siffrorna redovisas på hemsidan.

När ni skriver att uppklarningen ökat – ger inte det en bild av att polisen är mycket bättre än vad den egentligen är?

– Det fanns en ambition att redovisa att statistiken om uppklarning hade ökat. Den som skrivit det har inte förklarat att det är den tekniska uppklarningsdelen (brott som avskrivits, red anm.) som har ökat markant, säger Kalle Wallin, kanslichef vid Rikspolisstyrelsen.

Försöker ni skönmåla resultatet?

– Jag har försökt kontrollera detta. Jag uppfattar inte det som att vi har försökt försköna siffrorna. Så här ser det ut och jag är den första att säga att vi aldrig ska manipulera siffror. Vi ska spegla det vi håller på med.

Varför skriver ni så?

– Beroende på vilken skribent som gör det, så gör man det så att det ska vara ett begrepp som är lätt att förstå. Du pekar på en positiv grej som vi måste kika på – hur vi förmedlar de olika delarna på vår egen hemsida.

Vad kommer ni att göra nu?

– Jag kommer att se till att sådana här siffror ska kvalitetssäkras framöver. Siffrorna beskriver inte på vilket sätt de kommit fram. Det vi ska spegla är hela den klara bilden.

Varför ökar antalet avskrivna brott som räknas som uppklarade – alltså den tekniska uppklarningen?

– Jag vet inte. Vi bör göra en analys av grunderna för varför de blir tekniskt uppklarade. Jag kan konstatera att det inte är en korrekt redovisning att skriva 28 procent, eftersom man inte förklarar den.

Varför har det verkliga måttet – personuppklarningsprocent – varit stabilt de senaste åren?

– Vårt problem är att det har varit stabilt – på en för låg nivå. Vi vill ha upp den – det är det som är vårt syfte. Jag kan inte ge dig ett entydigt svar på den frågan, det går inte att hitta en enskild faktor till varför vi ligger kvar. Det är vår stora utmaning att öka personuppklarningsprocenten.

Har ni verkligen inte analyserat varför det varit stabilt?

– Vi är på väg dit. Vi försöker hitta orsaker och verkan – vad ger effekt? Vi har en ny utvärderingsenhet, vi jobbar mot universiteten och polismyndigheterna för att hitta delarna. Vi får erkänna att det inte är alldeles enkelt – men vi tror att vi kommer lyckas.

————————————————————————————————————————————

2011, ”Man har rätt att kräva mer av oss poliser”

DN – Publicerad 2011-10-06 11:04

Rikspolischefen Bengt Svenson medger vissa fel och brister i polisorganisationen. Efter DN:s granskning lovar han att missade larm ska följas upp och att polisen ska bli bättre på att lösa brott. ”Man har rätt att kräva mer av oss”, säger han.

Justitieministern krävde bättre resultat av er i gårdagens DN – hur ska det gå till?
– Det viktigaste är en bättre ledning och styrning. Jag anser att polisen kan bli bättre genom att tydligare arbeta på ett enhetligare sätt – över hela landet ska bäst praxis användas. Vi ska fokusera på uppdraget – på det sättet kan vi göra mer och bättre. De bästa metoderna ska användas i hela landet. Varje medarbetare måste inse sin roll i uppdraget.

Vill du vara mer konkret?

– Varje medarbetare måste se sin roll i uppdraget. Jag är optimistisk. De nya poliserna växer allt mer in i jobbet och vårt nya mobila utredningssätt ger oss förutsättningar att jobba snabbare. Jag kräver också att vi ska fokusera allt mer på vaneförbrytare som står för så många brott.

Har ni inte haft tillräckligt fokus tidigare?

– Visst har vi haft det – men vi kan utveckla såväl våra metoder, som ledning och styrning av verksamheten.
Trots att ni fått ett kraftigt ökat anslag missar ni många larm och hänvisar till resursbrist. Hur går det ihop?
– Vi kan inte ha en polisverksamhet där det aldrig blir resursbrist vid enskilda tidpunkter. Många uppdrag som kodas som resursbrist är dock inte akuta larm. Myndigheterna måste gå igenom hur kodningen sker och följa upp varje resursbristsärende. Jag vill veta vilka ”prio ett-larm” som vi inte åker på.
I Östbergamordet fick ni larm om skottlossning över en timme tidigare – mannen hann dö. Borde ni inte åkt på det?– Det specifika ärendet måste du ta med Stockholmspolisen.

39 av 40 anmälda stölder och inbrott klaras inte upp. Varför?

– Det är viktigt att vi gör rätt saker vid rätt tillfälle. Brott är i huvudsak färskvara – vi ska bli duktigare på förstahandsåtgärder. Vi ska se till att ta dna när det är möjligt, men också ta spår i större utsträckning. Vi kan göra mer.

Varför har andelen uppklarade brott legat stabilt det senaste decenniet?

– Det vittnar om att det finns en stor utvecklingspotential. Vi har fått förutsättningarna och vi måste göra bättre. Men vi ska komma ihåg att ökningen av antalet anställda har skett de senaste åren. Utredningsverksamheten är det område där man tydligast ser att erfarenhet leder till framgång.

När du blev rikspolischef – trodde du att det skulle se bättre ut i dag?

– Jag tycker inte att utredningsverksamheten har utvecklats i den omfattning jag hade hoppats på. Jag tycker man har rätt att kräva mer.

Vem bär ansvaret?

– Det är vi som sitter i verksamheten – vi hade kunnat nå bättre resultat. Det är stor skillnad mellan vilka myndigheter som har bäst och sämst resultat. En del kan förklaras med ledning och styrning.
Varför räknar ni ofta in avskrivna brott som uppklarade?
– Det ska aldrig finnas på vår hemsida något om så kallad teknisk uppklarning. Det är något vi ska titta på. Det handlar om olyckliga omständigheter.

Hur tycker du att DN har beskrivit polisen?

– Att beskriva polisverksamheten är komplicerad. Polisen har ett brett arbetsområde. Den delen ni har tittat på är en del – och de uppgifter ni lämnat är sådana som ni fått tag på. Den beskriver trots allt en relativt begränsad del av polisverksamheten.

Många poliser anser att ni jagar siffror. Är det sant?

– Jag är besviken över att vissa poliser ni intervjuat uppger att polisuppdraget går ut på att räkna kvantitet i stället för kvalitet.

Vem är du besviken på?

– Jag är besviken på att vi inte har lyckats beskriva uppdraget tydligare. Det finns en brist i kedjan. Man får inte en nöjd rikspolischef bara för att man räknar på ett visst sätt – det måste vara kvalitet också.

*

SLUT PÅ DEL 33

*

MISSA INTE DEN SPÄNNANDE FORTSÄTTNINGEN:

LÄNKAR TILL SERIEN - HÄR

*

 Ladda ner Serien som PDF från divShare eller Scribd

33.

http://www.divshare.com/download/23844225-d65

http://www.scribd.com/doc/129528574/SVENSKA-POLISENS-D%C3%85LIGA-DAGAR-33

 
 Alla avsnitt:
http://undermattans.blogspot.se/p/lankar-till-serien-svenska-polisens.html


undermattan.blogg

Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
—————————————————————————————————–