72 Självmord i svenska häkten under 14 år - Sverige, världens bästa land även på tortyr?

Tortyr och självmord är vanligt i svenska häkten

53 Människor har begått självmord i svenska häkten de senaste 10 åren, 72 de senaste 14 åren. Sverige är ju enligt Sverige alltid världens bästa land, men är  Sverige även världens bästa land på Tortyr? 

Den typ av inlåsning som vi i Sverige regelmässigt praktiserar på våra häkten klassas av många som regelrätt tortyr. Bland dessa "många" ingår t.ex. Amnesty, Europarådet för mänskliga rättigheter och FN:s tortyrexperter.

2010 avbröts 139 självmordsförsök eller andra självskadande handlingar i svenska häkten. Det finns naturligtvis en anledning till att det ser ut så här i Sverige.

Sverige är kanske inte världsbäst på den fysiska tortyren som lämnar synliga ärr efter sig, men vi kan mycket väl vara det inom den psykiska tortyren. Även denna typ av tortyr förstör sannolikt livet för offret. Här verkar Sverige absolut tillhöra världstoppen.

Den omfattande tortyr som skett under många år i svenska häkten har fördömts åtskilliga gånger av bl.a. Amnesty och Europarådet. Inget händer givetvis, för det finns inget intresse hos de styrande att ändra på rutinerna. Det är också anledningen till att detta fortgår.

Här i Sverige så pratar vi gärna om problem ett tag men vi rättar aldrig till problemen efter den obligatoriska pratstunden. Det är liksom mestadels pratstunden som är viktig här i landet och inte problemet i sig.

Det verkar absolut inte vara någon tillfällighet att Sverige numera toppar FN:s superskamliga tortyrlista i världen.

Cell på Sollentunahäktet

Många självmord på häkten

Paragraf 2013-03-14
De senaste tio åren har 53 människor tagit livet av sig i svenska häkten. Vilket ska ses i förhållande till att det är 16 personer under samma period som begått självmord i fängelse. Utöver detta visar statistiken på ytterligare 377 avbrutna självskadehandlingar/självmordsförsök bara under de senaste tre åren. 

De senaste tio åren har antalet personer som beviljats skadestånd för felaktigt frihetsberövande och även de utbetalda summorna nästintill fördubblats visar Justitiekanslerns årsredovisningar. I fjol utbetalades över 51 miljoner kronor ut i skadestånd för felaktiga häktningar jämfört med 2003 då summan låg på 28 miljoner kronor. 1672 personer fick skadestånd jämfört med 2003, då det var 848 personer.

– Den slutsatsen man kan dra är att folk sitter häktade längre eftersom de utbetalade beloppen hela tiden blir större. Speciellt som det inte skett någon dramatisk förändring på utvecklingen av antalet brott, säger advokat Johan Eriksson.
*

Restriktioner utan maxtid

I Sverige kan du sitta häktad på obestämd, obegränsad framtid. Om du som häktad bedöms kunna försvåra utredningen genom kontakt med omvärlden kan du beläggas med restriktioner. Fulla restriktioner innebär att du inte får ta emot besök eller umgås med andra intagna.

Du har förbud mot tidningar, TV och radio. All post granskas av åklagaren. En timmes vistelse i enskildhet på promenadgården är ett av de få tillfällena du får lämna den sju kvadratmeter stora cellen, eller bostadsrummet som det kallas. Övriga tillfällen är vid förhör eller för att träffa advokaten eller häktesprästen.

 Birgitta Winberg, bilden till höger, arbetade som häktespräst på Kronoberg under 18 år. Hon berättar att hon varje vecka samtalade med intagna som hade tankar på självmord.

– Sitta ensam med sig själv 24 timmar om dygnet i obegränsad tid. Man vet inte när det ska ta slut. Det är inte konstigt att människor funderar på att göra slut på sig. Det är rätt vanligt att de säger att de ska göra det, berättar Birgitta Winberg.
*

Fängelse i ett år eller mer

I häkte placeras den som är misstänkt för ett brott som kan ge fängelse i ett år eller mer. Även personer som ska utvisas från landet och personer som är dömda och väntar på plats på anstalt kan placeras i häkte. Ett fåtal häkten tar även emot gripna och anhållna, vilka annars placeras i polisens arrest.

Årligen intas cirka 30 000 personer i landets 31 häkten som sammanlagt har nära 2000 platser. Fem av dessa är så kallade säkerhetshäkten, viket innebär en höjd säkerhetsnivå som gör det möjligt att ta emot ett ur säkerhetssynpunkt svårare klientel.
*

Isoleringsskador

Birgitta Winberg berättar om bland annat de isoleringsskador som ganska snabbt drabbar de frihetsberövande.

– De långa häktningstiderna påverkar. Det är faktiskt hemskt att se. Man tycker att man har synfel liksom. Att väggarna kommer emot en, att dörren kommer emot en. Man kan inte vara i större rum än de här sju kvadratmeterna, och de som ska på rättegång får rent fysiska reaktioner, svettningar och så, bara av att vara i ett stort rum.

Man får paranoida föreställningar och tycker att man hör röster. Man blir deprimerad, får mycket konstiga drömmar och får svårt att tala eller uttrycka sig, förklarar Birgitta Winberg.

Läs hela artikeln på PARAGRAF:
http://www.magasinetparagraf.se/under-ytan/manga-sjalvmord-pa-hakten

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SR 2010
Många brott mot mänskliga rättigheter leder aldrig till att någon ställs till svars på grund av att starka politiska intressen är inblandade. Det skriver människorättsorganisationen Amnesty International i sin årsrapport som publiceras i dag och där också Sverige får kritik.

 

Amnestys generalsekreterare Claudio Cordone

Europarådet kritiserar svenska häkten (4 augusti 2009)

Läs hela Amnestys rapport

I rapporten framgår att Amnesty oroas av självmorden i svenska häkten och många länder kritiseras för att de helt enkelt ställer sig utanför lagen.
– Många länder ser till att ställa sig utanför lagen, säger Amnestys generalsekreterare Claudio Cordone.

Sverige får kritik i rapporten.
Det sägs bland annat att Sverige inte har någon effektiv och oberoende instans som utreder klagomål mot polisen. Som exempel tas det fall som Ekot granskat, den 24-årige Johan Liljeqvist, som dog efter ett våldsamt polisingripande.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3729090

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Tortyr i Sverige i vår tid

2013-05-02 Aftonbladet
Efter 857 dagars isolering i häkte och en orättvis rättegång tröttnade till slut Svea hovrätt på hur en ung man har behandlats och lät honom i dag komma till tals. Det blev en egendomlig, stundom farsartad häktningsförhandling.

Så här lät det till exempel då åklagare Hans-Jörgen Hanström försökte få det till att 30-åringen nog inte har haft det så svårt under sina snart tre år i häkte:

– Du får ju prata med din mamma i en timme obevakat lite då och då.

– Nej, tio minuter, svarade mannen.
– Ok, du får tio minuter obevakat besök, fortsatte åklagaren.
- Nej, tio minuters bevakat besök. Vakter är med. Jag får inte ens röra min mamma.
Svea hovrätts domare lyssnade, antecknade och bytte då och då några korta ord med varandra medan utfrågningen fortsatte.
*

Mycket ovanligt beslut

Dessa domare har fattat ett mycket ovanligt beslut: en person som har dömts till långt fängelsestraff i första instans ska få föra sin talan i en häktningsförhandling och möjligen försättas på fri fot innan målet ens har kommit upp i hovrätten.

Mannen dömdes mot sitt nekande till åtta års fängelse av Stockholms tingsrätt för att ha ingått i den stora kokainliga som ska ha letts av den utpekade knarkbaronen Jonas Oredsson.
Det var en turbulent rättegång där advokaterna anklagade poliser och åklagare för allt från tjänstefel till mened, men domstolen ansåg att bevisningen var i sin ordning.
En framgång, vad det verkade, för åklagarna. Men så började hovrätten bråka. Först kom domstolen fram till att det hade begåtts två så allvarliga rättegångsfel i tingsrätten att 30-åringen inte hade fått en rättvis prövning.

Och då domarna väl fått upp farten beslöt de om den nya häktningsförhandlingen, till vilt protesterande åklagares förtret.

– Hur har de här åren i häktet påverkat dig? ville mannens advokat, Johan Eriksson, veta.
– Det är fruktansvärt. Jag ligger på en galonmadrass 23 av dygnets 24 timmar. Jag har ingen stol att sitta på. Jag visiteras varje gång jag ska gå på min rast på taket, svarade han hulkande,
Åklagarna har hävt mannens restriktioner för länge sedan. Men i samma veva beslöt kriminalvården att det fanns risk för fritagning och valde att isolera honom.
*

Svenskt rekord

I sommar har mannen suttit inspärrad på detta vis i tre år, utan att hans sak ens är prövad i hovrätten. Det kan mycket väl vara svenskt rekord.

– Att sitta i en liten cell dygnet runt har försämrat min klients syn. Ögonen tar till slut skada av att aldrig se en horisont, att bara ha en vägg tre meter bort att titta på, fortsatte advokat Eriksson.
30-åringen är dömd för att ha försökt koordinera en ligamedlem att sommaren 2009 möta en båt i karibiska för att ta emot 713 kilo kokain.

Detta är ett sidospår i härvan, men åklagarna har vägrat att pröva det separat. Det är därför mannen har suttit så länge. Månad efter månad har gått medan de delar av målet som inte berör honom har avhandlats.
Och innan nästa process kommer han ha hållits isolerad i ytterligare 250-300 dagar.

Om han inte släpps i avvaktan på den nya rättegången vill säga. I morgon fattar hovrätten beslut.
Jag fick träffa mannen under 30 minuter i går eftermiddag på häktet i Sollentuna efter skriftväxling fram och tillbaka med kriminalvården.
Besöket var, naturligtvis, bevakat. Han berättade att hans ben har börjat förtvina av att de inte får röra på sig.

FN, Amnesty och Europarådet har jämställt de ofta långa svenska häktningstiderna med tortyr.
Och då har dessa organ inte ens hört talas om dagens häktningsförhandling.
Aftonbladet / Oisín Cantwell
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article16709537.ab
http://nyapolitiken.biz/sve_politik/tortyr-i-sverige.html

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

SR 2009
Trots tidigare omfattande kritik mot isolering på häkten och i fängelser har Sverige inte lyckats komma tillrätta med problemen, enligt en rapport från Europarådet.

Tomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter

Tomas Hammarberg är Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, och han anser att kritiken är allvarlig.

– Ja, jag tycker särskilt att punkten om att möjligheten till isolering har missbrukats är en allvarlig kritik. Där borde myndigheterna titta igenom de regler som finns och säkerställa att man använder isolering både i häkten och fängelser i yttersta undantagsfall och då för korta perioder.
Thomas Hammarberg lyfter fram där minderåriga drabbats av isolering som särskilt allvarliga.

Europarådets antitortyrkommitté som besökte Sverige i juni skriver att resultatet av isoleringen kan bli att risken för psykisk ohälsa och självmord ökar. Exempel finns från Göteborg där häktade suttit med restriktioner i mellan sex och 18 månader.
Redan 2003 inspekterade kommittén svenska häkten och fängelser. Och redan då handlade kritiken om att isolering används lite per automatik.

För häktade är det åklagare som kan begära restriktioner om brottsutredningen riskerar att försvåras om personen har kontakter utanför häktet.
Men vice riksåklagare Agneta Blidberg tycker inte att det sker för ofta.
– Det ska vara en omsorgsfull prövning från början och det ska vara en omprövning under hela brottsutredningens tid.

Sker det i dag så som du beskriver det nu?
– Ja, i det stora hela så är det vår uppfattning att det gör det. Vi har också utfärdat föreskrifter för hur man ske ge de här restriktionerna. Det är klart att det kan kanske bli ännu bättre och ännu omsorgsfullare och ge ännu mer föreskrifter men den diskussionen för vi med departementet, säger vice riksåklagare Agneta Blidberg.

Thomas Hammarberg säger att det är för lite diskussion i Sverige om de rekommendationer som kommer från internationella organ som Europarådet.
– Lyhördheten för kritik utifrån har varit låg. Det är inte så att Sverige är bäst på allting när det gäller mänskliga rättigheter utan vi har ju också saker som vi borde förbättre, säger Tomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

SR / Anders Jelmin

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3010622

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Advokat: Polisen vill knäcka de häktade

2012-10-15 Norrköping/NT

- Polis och åklagare missbrukar häktningsinstitutet för att förlänga häktningsperioderna i hopp om att knäcka klienterna så att de bekänner, säger advokat Mikael Abrahamsson.

Han har de senaste åren företrätt flera tungt belastade kriminella personer, varav en del med kopplingar till kriminella nätverk, och är starkt kritisk till den isolering som långa häktningstider och fullständiga restriktioner leder till.

Nyligen försökte han och en klient få Norrköpings tingsrätt att släppa in massmedia på en omhäktningsförhandling för att allmänheten skulle få veta hur den häktade behandlades.

- Vi ville att allmänheten skulle få veta vilka tortyrliknande övergrepp som sker i Sverige, men tingsrätten valde att stänga dörrarna till rättssalen, säger Mikael Abrahamsson, som i flera år har slagits för "fair trial", det vill säga en rättvis rättegång där åklagarsidan och försvaret har samma möjligheter att förbereda sig inför rättegången.

Kritik av Amnesty
- Problemet är väl känt och det är därför Amnesty International kritiserat Sverige gång på gång. Sverige är också hårt kritiserat i Europa för att vara extremt.
Han är just hemkommen från ett straffrättsseminarium i San Sebastian, Spanien, där frågan diskuterades.
Även forskare har i studien Psykisk ohälsa hos häktade med restriktioner, som gjorts på uppdrag av Kriminalvårdens utvecklingsenhet, pekat på att det är ett rättssäkerhetsproblem att var fjärde häktad med restriktioner mår psykiskt dåligt och har svårt att förbereda sitt försvar i den kommande rättegången.

- De som sitter häktade länge med restriktioner mår psykiskt dåligt i högre utsträckning än de som inte har restriktioner och vi vet att de som lider av depression eller ångest fungerar sämre intellektuellt och känslomässigt, säger psykologen Bengt Holmgren, som var ansvarig för studien.
Mikael Abrahamsson ser det som ett jätteproblem för klienterna. Följden blir att häktespersonalen får skjutsa dem som mår psykiskt dåligt till sjukhuset och att vaktbolag anlitas för bevakning.

Skyller ifrån sig
- Det är inte många som klarar av det här och en klient som mår dåligt kan inte ta till sig någonting. Trots att utredningar ska bedrivas skyndsamt är det inte ovanligt att klienterna får sitta hela häktningsperioder utan ett enda besök från utredande polis och sedan blir det omhäktning och likadant igen tills den häktade säger det åklagare och polis vill.

Är detta ett medvetet förfaringssätt?

- Jag påstår det även om jag säkert får massiv kritik för det av åklagare och polis. Oftast skyller de på bristande resurser hos en extern myndighet som SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium), men Europeiska konventionens artikel 6 - om de grundläggande fri och rättigheterna - säger att resursbrist inte är någon ursäkt. Och Sverige har ratificerat den konventionen för länge sedan, säger Mikael Abrahamsson.

Psykologen Bengt Holmgren känner också till kritiken och hade gärna sett att Advokatsamfundet och politikerna hade uppmärksammat studien och tagit initiativ till en förändring av lagstiftningen.
- Men det är inte en fråga som bekymrar någon nämnvärt även om det kommer internationella granskningsorgan till Sverige med jämna mellanrum och påpekar att det inte är lämpligt att isolera människor så länge.

Petronella Uebel

http://www.nt.se/norrkoping/artikel.aspx?articleid=799963
 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Forskarrapport: Psykisk tortyr
skadar lika mycket som fysisk

SR Publicerat: onsdag 7 mars 2007  Ekot

Psykisk tortyr och förnedrande behandling gör lika mycket skada hos en människa som fysisk tortyr och misshandel, det rapporterar forskare i psykiatri. Psykisk press och förödmjukelser resulterar i posttraumatisk stress och depressioner på samma sätt som fysisk misshandel.

Flera av metoderna som forskarna studerat används av den amerikanska militären vid fångförhör. Men forskarna drar nu slutsatsen att även dessa metoder bör förbjudas inom folkrätten.

Tortyr innebär att utsätta en annan människa för allvarlig smärta eller lidande, kroppsligt eller mentalt, för att uppnå ett visst syfte. Så definieras tortyr i FN:s konventioner.

Men i samband med att rapporter kom om att amerikansk militär bröt mot de mänskliga rättigheterna i Guantanamo, Irak och i Afghanistan föreslog en arbetsgrupp från USA:s justitie- och försvarsdepartement att man kan snäva in tolkningen av vad som är tortyr, och exkludera sådant som visserligen innebär ett psykiskt lidande, men som man inte kan bevisa leder till posttraumatiskt stress-syndrom.
*

Isolering - inte tortyr?
Det innebär att metoder som att beröva en människa sömn, mat eller vatten, att tvinga någon att gå naken, att binda för ögonen på någon, att låta en människa sitta isolerad eller att förödmjuka någon för att bryta ner personen psykiskt, inte skulle kunna klassas som tortyr.

Men det finns en gråzon där ännu mer brutala förhörsmetoder kan klassas som tortyr eller inte, utan att det någonsin kommer till allmänhetens kännedom.

[...]

279 personer ingick i studien
Forskarna hade ett material av intervjuer med 279 personer som varit fångar under inbördeskriget i forna Jugoslavien, och som då hade utsatts för tortyr. Det var tre hypoteser man ville testa.

För det första frågade forskarna om det var så att tortyr som inkluderade stark fysisk smärta var mer förknippad med lidande och maktlöshet än andra former av tortyr.

För det andra undrade man om fysisk tortyr oftare ledde till posttraumatiskt stress-syndrom och depressioner än annan tortyr.

För det tredje ville man undersöka ett antagande om att det är rädslan och ångesten inför det oförutsägbara som leder till offrens lidande, snarare än tortyren i sig.

Människorna som deltog i studien kom från Belgrad, Sarajevo, Riejka i Kroatien och Banja Luka i Bosnien. De var mestadels soldater men också några civila. De var mellan 18 och 65 år gamla och de hade alla blivit torterade. 38 av dem var kvinnor.

Försökte skatta sina upplevelser
Deltagarna i studien gick tillsammans med psykologer igenom vad som hade hänt dem och försökte skatta hur de upplevt olika händelser, både på en skala som beskrev hur plågsamt något var och en skala som beskrev hur mycket de själva kände att de kunde kontrollera situationen.

Bland det som deltagarna angav som de mest plågsamma upplevelserna fanns ett lika stort inslag av psykisk tortyr som fysisk. Forskarna drog därför slutsatsen att det inte är den fysiska smärtan i sig som spelar störst roll. Bland det som människorna upplevt som värst var skenavrättningar, att se på när någon anhörig blev torterad, hot om våldtäkt och isolering.

Eftersom nästan alla deltagarna hade utsatts för både fysisk och psykisk tortyr, var det svårt för forskarna att skilja ut exakt vad som lett till depressioner eller posttraumatiska stress-syndrom.

Skräck och ångest satte djupaste spåren
Studien gav inget stöd för att fysisk tortyr oftare skulle leda till långvariga psykiska skador. Snarare fann man stöd för den tredje hypotesen, att det var skräcken och ångesten och upplevelsen av att sakna kontroll som hade satt de djupaste såren.

Det här är den första studien som försöker jämföra skadorna från kroppslig och själslig tortyr.

I en kommentar skriver forskarna att ”aggressiva förhörsmetoder och förnedrande behandling i fångenskap måste anses som tortyr. Det resulterar i mentalt lidande och långvariga trauman. Det är en missuppfattning att förödmjukande och grym behandling inte är så farligt och kan tillåtas under exceptionella omständigheter”, skriver forskarna, och efterlyser en definition av tortyr grundad på vetenskap som inte går att dagtinga med - eller missbruka.

SR / Elsa Helin

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=1242175

 *

 

72 Självmord i svenska häkten under 14 år - Sverige, världens bästa land även på tortyr?  

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vidareläsning:

"Skelettkvinnan" Helenas JO-anmälan - angående behandlingen i häktet
http://undermattans.blogspot.com/2013/01/sjukligt-intresse-for-doden-2-jo-anmalan.html

"Barnläkaren i Astrid Lindgren-fallet berättar:
http://undermattans.blogspot.com/2011/12/barnlakarens-egen-berattelse-astrid.html

Torteras Gottfrid Svartholm medvetet av Sverige? - Vädjan till Amnesty om hjälp

Sverige - etta på FN:s skamliga tortyrlista