USA ska datalagra i upp till fem år
SVD 23 mars 2012.
Knappt har Sverige röstat igenom EU:s direktiv om datalagring i ett halvår förrän USA förlänger tiden för vissa uppgifter till fem år. Förlängningen görs för att förbättra terrorbekämpningen.
För att utan stress kunna avgöra om det finns terrorhot kan antiterrorcentret NCTC ”behålla och löpande bedöma (personliga data) under en period av upp till fem år”, heter det i nya riktlinjer som blev offentliga i torsdags.
Tidigare har även USA haft gränsen ett halvår.
I länder där direktivet har införts hämtar polisen i genomsnitt ut informationen 140.000 gånger per år. I Polen gör man det hela 1.000.000 gånger om året. Det är mestadels vanliga medborgares privatliv man godtyckligt kränker.
Informationen lagras tillsammans med namn och adressuppgifter i mellan 6 och 24 månader men länder har möjligheten att begära att få lagra den ännu längre.
Europeiska datatillsynsmannen menade att datalagringsdirektivet var kränkande för den personliga integriteten och att det inte var förenligt med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor röstade i linje med tillsynsmannens yttrande ned förslaget, som sedan också mötte kritik från näringslivets branschrepresentanter (bland annat mobiloperatörernas europeiska branschorganisation GSME).
Tidigare har även USA haft gränsen ett halvår.
Polen vill datalagra i 15 år
I länder där direktivet har införts hämtar polisen i genomsnitt ut informationen 140.000 gånger per år. I Polen gör man det hela 1.000.000 gånger om året. Det är mestadels vanliga medborgares privatliv man godtyckligt kränker.
Informationen lagras tillsammans med namn och adressuppgifter i mellan 6 och 24 månader men länder har möjligheten att begära att få lagra den ännu längre.
- Polen har t ex. ansökt om att få lagra data i 15 år.
Europeiska datatillsynsmannen menade att datalagringsdirektivet var kränkande för den personliga integriteten och att det inte var förenligt med Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.
Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor röstade i linje med tillsynsmannens yttrande ned förslaget, som sedan också mötte kritik från näringslivets branschrepresentanter (bland annat mobiloperatörernas europeiska branschorganisation GSME).
*
Omstritt datalagringsavtal
med USA på väg att antas
2012-03-25 Europaportalen
På tisdagen röstade EU-parlamentets fri- och rättighetsutskott för ett avtal som ålägger europeiska flygbolag att lämna ut passageraruppgifter till USA.
31 av ledamöterna i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter röstade för medan 23 gick emot den så kallade PNR-avtalet som ger USA rätt att spara flygdata från europeiska resenärer. En ledamot valde att avstå. Konservativa och socialdemokrater bar upp ja-sidan medan motståndet kom från liberaler, de gröna, vänstern och en mindre grupp socialdemokrater.
Ansvarig för avtalet, liberalen Sophie in ’t Veld, hade rekommenderat utskottet att rösta ned det med hänvisning till bristande rättsäkerhet.
– Genom att rösta för ett avtal som strider mot EU-fördragen och integritetslagar och inte möter EU-parlamentets egna krav förlorar parlamentet sin trovärdighet och EU-medborgarna förlorar på det, sade Sophie in ’t Veld efter omröstningen.
Timothy Kirkhope från den konservativa och euroskeptiska partigruppen ECR som röstade för avtalet menar att dess värde är obestridbart.
– Flygpassagerardatans vikt för vår säkerhet kan inte underskattas. Det här avtalet säkerställer passagerares rättigheter och trygghet och befäster det viktiga partnerskapet för säkerhet mellan USA och EU, sade Timothy Kirkhope.
PNR står för Passanger Name Record och innehåller information om passagerna som insamlas av flygbolag, till exempel namn, adress, telefonnummer, kreditkortsuppgifter, bagageinformation och platsnummer. Det kan även innehålla information om vilken typ av mat passagerare begär (av till exempel religiösa eller medicinska skäl).
Uppgifterna är tänkta att upptäcka och förhindra terrorism och gränsöverskridande brott som kan leda till mer än tre års fängelse i USA.
Enligt avtalet ska uppgifterna ”avpersonifieras” efter sex månader men kunna sparas av amerikanska myndigheter i högst 15 år.
Avtalet ska ersätta en tidigare överenskommelse från 2007.
Den 19 apriltar hela EU-parlamentet ställning i frågan. Avtalet kommer då med stor sannolikhet att antas eftersom de största partigrupperna röstade för det i utskottet. Från det att medlemsländerna antagit avtalet kommer det gälla i sju år.
Fredrik Haglund Europaportalens korrespondent i Bryssel
undermattan.blogg
Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
KOMMENTARER
Kommentera helst angående ämnet i artiklarna.
Juridiskt ansvar gentemot slavägarna (myndigheter) ligger helt hos kommentatorn. Uppenbara olagligheter inom hat och hets samt Bullshit & Trollshit plockas bort.