Svenska staten upprättar rasbiologiska register över befolkningen 2012

Nazisterna vann 2:a världskriget...

- Och vi fick inget veta..?

Ny Teknik 11 juli 2012
Regeringen behöver större underlag. Därför ska en ny lag utvidga rätten att hantera känsliga personuppgifter. Datainspektionen varnar för stora risker för integritetsintrång.

*

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, är en så kallad oberoende forskningsmyndighet som utvärderar regeringens politik inom områdena arbetsmarknad och utbildning.

Forskningen utgör sedan en grund och underlag för regeringens förda politik.

En ny lag ska ge IFAU rätt att bygga upp egna databaser om den svenska befolkningen.

Uppgifter om bland annat människors hälsa, etniskt ursprung, medlemskap i fackföreningar och inkomst ska rymmas i databasen.

Många av dessa uppgifter kan komma att avidentifieras. Men Datainspektionen är ändå kritiska till utvecklingen.

- Det finns väldigt många utvärderingsmyndigheter och om alla dem egentligen har samma behov av egna databaser som IFAU har, då är risken att vi får ett samhälle med en stor mängd databaser med känsliga personuppgifter runt om i statsförvaltningen och i universitetsvärlden.

Och då är det mycket stora risker för integritetsintrång, säger Göran Gräslund, Datainspektionens generaldirektör, till Ekot.

Även justitiekanslern uppges vara kritisk till det nya lagförslaget som varit ute på remiss.

Men regeringen går ändå vidare med lagförslaget som kan börja gälla 1 januari 2013.

Moderaten och regeringsrepresentanten Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister försvarar lagförslaget.

- Jag har respekt för Datainspektionen och deras yttrande, men min uppgift är ju att se till att vår forskningsmyndighet har tillgång, på ett rättsligt sätt genom lagstiftning, till relevanta uppgifter. Jag tror att man måste väga olika aspekter för och emot varandra.

Detta handlar om ett stort viktigt samhällsintresse, att kunna utvärdera olika reformer och se om regeringen kan behöva ändra sin politik på vissa avgörande frågor, säger Hillevi Engström, till Ekot.

Av: Jonas Melzer

http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/datorer/article3506840.ece

Statens institut för rasbiologi

År 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, världens första i sitt slag. Riksdagens båda kammare ansåg att ett rasbiologiskt institut skulle skydda mot inre fiender; defekta, asociala, abnorma och brottsliga människor.

Institutet bestod av Lundborg som chef med professors titel med en statistiker, en genealog, en antropolog samt några biträden. Forskarna bedrev studier av olika släkters och befolkningsgruppers livsbetingelser och utvecklingsmöjligheter och kartlade det biologiska arvets betydelse för sjukdomar och ärftlighet. 
*

- Genom dessa utforskningar skulle man få en teoretisk förklaringsmodell till bland annat brottslighet, vanart, alkoholism, sinnessjukdom och annan så kallad undermålighet.

Efter att Herman Lundborg pensionerats och Gunnar Dahlberg inträtt som ny chef för institutionen för rasbiologi år 1936, förändrades synen på rasbiologin.

1958 bytte institutet namn till Institutionen för medicinsk genetik och knöts till universitet.

Läs mer på WIKI: http://sv.wikipedia.org/wiki/Statens_institut_f%C3%B6r_rasbiologi

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Ny lag ger fler tillgång till känsliga personuppgifter

Dagens Juridik - Publicerad 2012-07-11 11:21
Datainspektionen och Justitiekanslern opponerar sig mot en ny lag som kan träda i kraft redan vid årsskiftet. Lagen gäller vilka myndigheter som har tillgång till känsliga personuppgifter.
*
Endast ett fåtal myndigheter i Sverige har idag tillgång till känsliga personuppgifter om befolkningen såsom information om hälsa, utbildning, inkomst och etniskt ursprung. Exempel på sådana myndigheter är Försäkringsbyrån och Arbetsförmedlingen. Andra myndigheter eller personer som velat ha tillgång till dessa uppgifter har hittills fått vända sig till de här myndigheterna.

Men enligt regeringens nya lagförslag ska nu en annan myndighet, som arbetar med arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, också få tillgång till känsliga uppgifter om medborgarna. Bland annat kommer myndigheten att få kännedom om etniskt ursprung och om medlemskap i fackföreningar.

Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund motsätter sig den nya lagen eftersom att den kan leda till att känsliga personuppgifter sprids ytterligare:

– Det finns ju väldigt många utvärderingsmyndigheter och om alla dem egentligen har samma behov av egna databaser som IFAU har, då är risken att vi får ett samhälle med en stor mängd databaser med känsliga personuppgifter runt om i statsförvaltningen och i universitetsvärlden. Och då är det mycket stora risker för integritetsintrång, säger han till Ekot i Sveriges Radio.

JK instämmer i kritiken men regeringen låter sig inte stoppas. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström tar den nya lagen i försvar:

– Jag har respekt för Datainspektionen och deras yttrande. men min uppgift är ju att se till att vår forskningsmyndighet har tillgång, på ett rättsligt sätt genom lagstiftning, till relevanta uppgifter. Jag tror att man måste väga olika aspekter för och emot varandra. Detta handlar om ett stort viktigt samhällsintresse, att kunna utvärdera olika reformer och se om regeringen kan behöva ändra sin politik på vissa avgörande frågor, säger hon till Ekot.

- Lagen kan träda i kraft redan 1 januari nästa år.

http://www.dagensjuridik.se/Ny%20lag%20ger%20fler%20tillg%C3%A5ng%20till%20k%C3%A4nsliga%20personuppgifter

undermattan.blogg

Svenska staten upprättar rasbiologiska register över befolkningen 2012

Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------