Sidor

INFO PAGE 1

INFORMATIONSBLAD 1                                                         PERSONER


2012, Mördade 2 barn brutalt
- Fri 2 månader senare

Sigtunamamman kan utvisas redan nu


SR: onsdag 06 juni kl 10:35 , Upplandsnytt
Den kvinna som i höstas dränkte sina två söner i Sigtuna är på väg att utvisas till hemlandet Kenya, skriver Aftonbladet. Hon dömdes i mars till sluten psykiatrisk vård och livstids utvisning för morden på sina barn.



- Hon kan redan nu, mindre än tre månader senare, bli fri.


Av sekretesskäl vill rättspsyk i Huddinge inte uttala sig om hur man resonerade när beslutet togs.

– Men av erfarenhet så finns det psykiatriska tillstånd som gör att man efter bara en kort tid inte längre har det tillstånd som gör en farlig, säger Magnus Kristiansson, sektionschef på rättspsyk i Huddinge till Aftonbladet.

Kvinnan själv sade under rättegången att hon är rädd för sin egen säkerhet när hon blir utvisad.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=5139863
*

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Billy Butt och Svens(k) rättvisa

William Michael "Billy" Butt, född 29 december 1945 i Kenya, är en svensk musikproducent och före detta skivbolagsdirektör med indiska rötter.

Biografi

Butt föddes i Kenya av indiska föräldrar som senare flyttade till Irland, där han växte upp. Han bodde några år i London och New York. På 1980-talet bosatte han sig i Sverige och blev snabbt framgångsrik inom nöjesbranschen och drev skivbolaget Litte Big Apple Records. Han har producerat musik åt bland andra Lisa Nilsson, Tommy Körberg och Loa Falkman. Billy Butt har bland annat skrivit julsångerna "Christmas in New York", "Julen är här" (med Sölve Rydell) och "Vår julskinka har rymt" (med Åke Cato).

 Rättegångar

 Butt uppmärksammades 1993, då han i Stockholms tingsrätt mot sitt nekande dömdes till fyra års fängelse för nio fall av våldtäkt och ett försök till våldtäkt. Svea hovrätt skärpte efter Butts överklagan straffet till fem års fängelse. Han frigavs 1996.

Butt hävdar alltjämt att han blivit oskyldigt dömd och har därefter begärt resning i Högsta domstolen upprepade gånger. I sin åttonde resningsansökan inkluderande han bland annat brev från några av de kvinnor som tidigare anklagat honom för våldtäkt men som nu intygade hans oskuld. Butt hävdar att att han aldrig begått något brott. Domen mot Butt har varit minst sagt kontroversiell och har debatterats i media flera gånger. En rad framstående personligheter i Sverige har krävt i media att Billy Butt ska få upprättelse.

I oktober 2006 fick Butt på nytt avslag i Högsta domstolen, men denna gång var två av de fem domarna skiljaktiga och förespråkade således resning. Efter avslaget började Butt omedelbart skriva på en nionde resningsansökan, men fick då hjärtinfarkt och togs in på sjukhus.

I september 2009 inlämnades Butts tionde resningsansökan av advokat Björn Hurtig (Försvarsadvokaterna HB). Högsta Domstolen agerade omedelbart och begärde ett yttrande från Riksåklagaren. Ytterligare nya omständigheter hade framkommit i målet och Butts advokat trodde på resning. Butt hade inför denna resningsansökan beviljats rättshjälp. HD avslog dock hans ansökan den 27 maj 2010.

 Efterverkningar

 Tillsammans med Johann Binninge, Anna Sjödin och Monica Pernroth har Billy Butt grundat Rättssäkerhetsorganisationen (RO). I september 2010 utgav Billy Butt en 535 sidor långa bok med titeln "Ett särpräglat utseende" (Sportförlaget). Boken handlar om rättsfallet och det kom reaktioner nästan omedelbart.

I början av oktober 2010 tog journalisten och författaren Jan Guillou upp Billy Butt målet i tidningen Aftonbladet. I artikeln skrev Guillou att "Billy Butt utsatts för ett justitiemord" och att "domen mot Billy Butt är felaktig". Några dagar senare i TV4s Kvällsöppet med Lennart Ekdal och Markus Birro upptogs Butts långa kamp om resning.

Den 18 oktober skrev Gudrun Schyman och Ann-Britt Grünewald en artikel på debattsajten Newsmill i vilken de fördömde domen mot Billy Butt ur feministisk synvinkel.  Butt har uppgivit att en elfte resningsansökan är under förberedelse.
 *

Editors notes:  När t o m Gudrun Schyman (FI) fördömer en våldtäktsdom offentligt, så är risken mer än sannolik att ännu ett ett justitiemord skett... 


*

--------------------------------------------------------------------


Thomas Quick - inga bevis, inga vittnen

Thomas Quick (född som Sture Ragnar Bergwall, vilket sedan 2002 åter är hans namn), född 26 april 1950 i stadsdelen Källviken i Falun, är en svensk man som blivit dömd för ett flertal mord utan att några vittnen eller tekniska bevis bundit honom till brotten. Han erkände under 1990-talet ett 30-tal mord som skulle ha begåtts i Sverige, Norge, Danmark, och Finland 1964-1993 och dömdes för åtta av dem.

I en dokumentär som sändes i Sveriges Television i december 2008, tog Quick tillbaka alla sina erkännanden om mord. Under 2009 lämnades en resningsansökan in angående ett av morden (Yenon Levi) och resning beviljades efter ett beslut från hovrätten den 17 december 2009. Chefsåklagare Eva Finné beslutade den 28 maj 2010 att lägga ner åtalet, och frikännande dom meddelades den 3 september 2010, på yrkande av Quick.

Namnet Thomas Quick tog Sture Bergwall när mordutredningarna mot honom började i början av 1990-talet.[8] Förnamnet var efter hans påstådda första offer, Thomas Blomgren, och efternamnet var hans mammas flicknamn. I medierna kallades Quick under en tid för Sätermannen.[9] Våren 2002 återtog Quick sitt tidigare namn Sture Bergwall.

Ifrågasättanden av Thomas Quicks erkännanden

Leif G.W. Persson

Kriminologen Leif G.W. Persson kritiserade redan 1993 Quick-utredningen. Enligt honom saknades såväl vittnen som teknisk bevisning mot Quick, domarna var istället grundade på Quicks erkännanden och antagandet att han kände till saker om brotten som bara gärningsmannen och polisen visste om. Enligt Persson var antagandet felaktigt, och enligt honom fanns det dessutom mängder av både vittnen och spår som talade för Quick, det vill säga att han inte var den gärningsman som han gång på gång då påstod sig vara.

Pelle Svensson

Baserat på en rättsutredning gjord av advokat Pelle Svensson begärde Johan Asplunds föräldrar den 17 november 2006 att samtliga åtta domar i Quick-fallet skulle synas. Justitiekansler Göran Lambertz avslog ärendet, vilket han i en debattartikel motiverade med att domarna var "utomordentligt övertygande" och att de kritiska synpunkterna därför vägde lätt.[28] I sitt beslut[40] uppmärksammar justitiekanslern att

"TQ år 1996 synes ha uppgett för polisen att han hade mördat två somaliska pojkar i Norge (...) men efter lång tid visade det sig att de inte var mördade. Detta skulle i och för sig kunna utgöra en omständighet som är av betydelse för den allmänna tilltron till TQ:s övriga erkännanden. Det synes som att åklagaren vid de rättegångar som ägde rum efter det att det hade framkommit att de somaliska pojkarna var välbehållna inte upplyste rätten om att TQ hade tagit på sig ett mord som han inte hade begått. (...) Det kan i alla händelser inte anses klarlagt att han medvetet ljög om de somaliska pojkarnas försvinnande."

 Återtagna erkännanden

I den dokumentär av Råstam som sändes i SVT i december 2008, sa Quick:
"Jag har inte begått något av de mord jag är dömd för, och jag har inte heller begått något av alla de andra mord jag har erkänt." Hans advokat Thomas Olsson meddelade efter programmet att man ämnade begära resning i samtliga fall där Quick dömts för mord.



----------------------------------------------------------------------------------------------------





Rättegången mot The Pirate Bay

Pirate Bay-målet

Den 31 maj 2006 genomförde 50 poliser en razzia och beslagtog servrar, inte bara The Pirate Bays och Piratbyråns, utan även 180 andra servrar tillhöriga webbhotellet PRQ:s kunder. Bland de beslagtagna servrarna fanns PRQ:s affärssystem med redovisningsdata och reskontror.

Återlämnandet av de olika servrarna dröjde upp till ett och ett halvt år. På grund av sin omotiverat stora omfattning betraktas tillslaget inom Internetbranschen som ett försök till justitiemord på webbhotellet PRQ.

Efter razzian gick SVT:s Rapport ut med uppgifter från anonyma källor om att initiativet till razzian inte kommit från svenskt rättsväsende, utan efter påtryckningar från USA:s regering och Motion Picture Association of America (MPAA), en intresseorganisation som företräder flera amerikanska filmbolag.

MPAA gick ut med ett pressmeddelande kort efter tillslaget där man applåderade den svenska insatsen Kritiska röster höjdes om att det svenska justitiedepartementet fallit för påtryckningarna från MPAA samt den amerikanska regeringen.

Demonstrationer anordnades av bland annat Piratbyrån, Piratpartiet, LUF, Grön ungdom och Ung vänster mot beslagtagandet av The Pirate Bays servrar, samt den generella jakt på fildelare som pågick i Sverige. Piratpartiet upplevde en tillströmning och gick från 2200 till 6000 medlemmar veckan efter tillslaget.

Den 17 april 2009, dömdes de fyra ansvariga bakom sajten till 1 års fängelse vardera samt ett skadestånd på 30 miljoner kronor.

Rättegången överklagades till hovrätten som den 26 november 2010 upprepade tingsrättens dom med vissa ändringar. Fredrik Neij döms till tio månaders fängelse, Peter Sunde till åtta månaders fängelse och Carl Lundström till fyra månader. Skadeskåndsbeloppen ökade däremot från ca 32 miljoner till 46 miljoner kronor.

The Pirate Bays talesman Peter Sunde kommenterade domen; - Det är ju felaktigt även det här - det är ju jättefelaktigt. Nu är det ju dags att man faktiskt tar och skärper till sig lite i det svenska rättssystemet med hur man tycker och tänker om världen. Han hoppades även på att fallet skulle tas upp av högsta domstolen.


---------------------------------------------



2008, Pirate Bay-utredaren mutad

Polismannen Jim Keyzer som fått jobb hos filmbolaget Warner Brothers efter att ha utrett fildelningssajten Pirate Bay begärde tjänstledigt innan åtalet lämnades in. Det visar nya uppgifter som framkommit.

– Det kan tänkas vara positivt att den här polismannen har jobbat hos Warner Brothers, det skulle kunna bredda hans kompetens inom fildelningsområdet, säger Håkan Roswall, åklagare i Pirate Bay-fallet.Svd.se har tidigare skrivit om att en av de poliser som utredde fildelningssajten Pirate Bay fick jobb på filmbolaget Warner Brothers kort tid efter att förundersökningen i det uppmärksammade fallet avslutades.

 Nya uppgifter visar att polismannens ansökan om tjänstledighet lämnades in 30 januari – dagen innan åtalet lämnade in. Enligt Håkan Roswall är det inte ovanligt att poliser får jobb hos målsägande, och kan dra sig till minne ett fall då en annan polisman anställts av Antipiratbyrån mitt under pågående utredning utan att det påverkade.

I just detta fall menar Håkan Roswall att polismannen inte haft någon skyldighet att meddela åklagare att han ska börja jobba för målsägande efter att utredningen avslutats. Mannen var tidigare kriminalinspektör på länskriminalens it-forensiska grupp.

Han deltog i razzian mot The Pirate Bay och hostingföretaget PRQ i maj 2006 och har sedan dess varit nära inblandad i förundersökningen mot sajten. Han var även åberopad att vittna vid rättegången mot The Pirate Bay. Utredaren var även en av de polismän som tillsammans med åklagare Håkan Roswall anklagades för tjänstefel i samband med hur razzian genomfördes. Justitieombudsmannen friade honom senare från alla sådana misstankar.

 Idag, bara två och en halv månad efter att åtalet mot The Pirate Bay lämnats in, jobbar han för filmbolaget Warner Brothers Entertainment, en av de målsägande i fallet The Pirate Bay. Det rapporterar tidningen Sydsvenskan.Den före detta kriminalinspektören själv bekräftar uppgifterna för Sydsvenskan, men vill inte kommentera fallet vidare.

 (Editors notes: "UnderMattan.blogg" citerar Warner Brothers: “The best damn Swedish Policeman and Swedish Prosecutor money can buy”…)
*

---------------------------------------------------------------

2010, Uppringd av den mutade
polisen Jim Keyzer

 Klockan 18.50 nu på lördagskvällen blev jag uppringd av den mutade polisen Jim Keyzer.Han var upprörd över inlägget jag skrev häromdagen, där jag beskyllde honom för att ha accepterat ett guldkantat sexmånaders jobb på Warner Brothers i omedelbar anslutning till att han deltog i förundersökningen mot The Pirate Bay, där Warner Brothers var en av målsägandena.

Han bekräftade också att han hade arbetat på Warner Brothers i sex månader, men han kunde inte erinra sig när det var i förhållande till förundersökningen mot The Pirate Bay. Han sa också att han inte längre var gruppchef på IT-roteln, utan numera sysslade med personrån och åldringsbrott.

Tyvärr besvarade han de flesta frågor med ”Är du dum, eller?” istället för ett enkelt ja eller nej, så det var lite knepigt att få klarhet i om jag hade missförstått något mer än att han bara var vanlig polis och inte förundersökningsledare mot The Pirate Bay. För undvikande av alla eventuella tveksamheter kan jag upprepa vad jag sagt tidigare:
 Jag anklagar polismannen Jim Keyzer för att ha blivit mutad av filmbolaget Warner Bros, när han accepterade en sexmånaders anställning hos Warner Bros direkt efter att han var klar med förundersökningen mot The Pirate Bay, där Warner Bros var målsägare.

Korruption inom rättsväsendet är någonting mycket allvarligt. Jag anser att det här är ett sådant fall. Då ser jag det som min skyldighet att påtala det. Det ingår i mitt jobb som folkvald representant för Piratpartiet.

 Christian Engström, Member of the European Parliament for Piratpartiet, Sweden
*

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


2012, Peter Sunde, Pirate Bay


---Nådeansökan---

2012-07-04
Jag skulle vilja berätta en historia ur mitt liv. En historia som har fått stor betydelse, inte bara för mig, utan för det globala internet som växer fram. Jag har råkat få en roll mitt i stormens öga.


För att ni skall kunna ta ställning till den nådeansökan som skickats in så känner jag att detta brev behövs. En insikt i vad som gått fel och varför ni behöver rätta till detta. Indirekt ber jag nämligen inte om nåd för mig själv. Jag ber om nåd från ett rättsväsende som blivit överkört av lobbyism och okunskap. Men ultimat så ber jag om nåd för vår framtida kultur och kommunikation. Mitt mål har nämligen stor betydelse för dessa.

Detta är en lång historia, så låt oss börja i rätt ände så fort som möjligt.

För lite över 6 år sedan så hände något märkligt i svensk historia.



Polisen utfördes en razzia på 12 platser i Sverige. 65 poliser stormade in på dessa platser och letade efter något, något som kunde användas som bevismaterial mot en sökmotor på internet.



Något liknande har inte skett tidigare i Sverige och det kommer knappast att ske igen. Dagarna som följde skrevs det tiotusentals artiklar om över hela världen. Tusentals personer, mestadels unga vuxna, gick ut på gator över hela landet och demonstrerade. De demonstrerade mot att deras kulturliv hade blivit inkräktat på.

Jag var på en av dessa demonstrationer. Politiskt intresserad och aktiv som talesperson för sökmotorn i fråga. En sökmotor som hjälpte människor över hela världen att få kontakt med varandra för att utbyta information. En sökmotor så uppskattad att det nästan varje dag kom e-post från någon person som berättade att den ändrat deras liv.

Bilder på tatueringar med logotypen stolt intatuerad på någons kropp. Hyllningar till hur en svensk webbtjänst förändrat människors liv. Demonstrationerna kokade ner till just detta, människor kände sig överkörda världen över. Jag minns hur jag stog på mynttorget en tidig morgon, i början av juni 2006 och tittade på representanter från samtliga riksdagspartier som skrek ut sin ilska över det som nyss kommit fram: USA hade hotat lilla Sverige med handelssanktioner om inte webbtjänsten blev nerstängd.

SVT-programmet Rapport hade berättat den pinsamma historien. Mäktiga Hollywood krävde att Vita Huset skulle tvinga sverige att göra något åt kulturutbytet som skedde utanför deras kontroll. Dåvarande justitieminster Thomas Bodström blev inkallad på möte i vita huset och fick veta vad det skulle innebära att inte lyda. Sanktioner mot handel mellan USA och Sverige inom ramen för World Trade Organisation. Sverige kunde komma att bli ett nytt Kuba.

Några månader innan hade en svensk åklagare kommit fram till att tjänsten inte kunde dömas i Sverige då det inte gick bevisa några olagligheter. Han skickade ett PM som förklarade detta till sina överordnade. Efter ett möte mellan Sven-Erik Alhem, dåvarande överåklagare, och representanter från justitiedepartementet, så ombestämmer han sig. En snabb insats krävdes, med full styrka.

Så full styrka att när man väl gör razzian så vet inte poliserna vad som gäller. De beslagtar hundratals datorer, i flera städer, men även högtalare, sladdar och dylikt. De vet inte hur stora sakerna de skall beslagta är och bestämmer sig för att, under pågående razzia, hyra in lastbilar från lokala bensinstationer för att kunna frakt allt man beslagtagit. Kort sagt, det är stressigt och ogenomtänkt. Så ogenomtänkt att man till och med missade flera platser där företaget man slår till mot faktiskt har verksamhet.

Thomas Bodström lovade att lägga korten på bordet.



Ändå blev över 700 brev mellan honom och USA i detta ärende hemligstämplade.



Dessa har vi fortfarande inte fått se.



I efterdyningarna av den politiska skandal som påvisades sattes det svenska rekord i KU-, JO- samt JK-anmälningar.



Det nystartade svenska partiet, Piratpartiet, blev på bara några få dagar ett av de största svenska partierna.

Några veckor senare var det val och inga unga människor ville längre rösta på de sittande socialdemokraterna eftersom de visste att de sålt ut deras intressen till rika lobbyorganisationer i USA. Delvis förlorade socialdemokraterna makten på grund av denna skandal.

Efter tillslaget så kom The Pirate Bay upp på internet igen, efter endast två dagar. Det är en lätt tjänst att kopiera, utan avancerad funktionalitet. Det var en av finesserna med tekniken bakom tjänsten, att den var såpass smart och lättskött. Så lättskött att det knappt hade lagts en hand på tjänsten på i stort ett över ett år innan tillslaget skedde.

Uppmärksamheten kring The Pirate Bay bara växte efter detta. Innan var det visserligen en stor tjänst, men helt plötsligt blev tjänsten en av de 100 största i hela världen. Det ringde konstant från global media.

Min involvering i The Pirate Bay hade bara varit en enda: presstalesperson. Plötsligt klistrades bilder på mitt ansikte på framsidor i tidningar över hela världen. Dagligen blev jag inbjuden till tv- och radioprogram för att disktuera politiken kring fildelning.

Debatter rasade dagarna i ända och jag hade knappt tid att sköta mitt jobb eftersom jag tyckte detta var en så viktig fråga. Jag blev mer och mer aktiv i frågan efter tillslaget och blev indirekt en representant för de som menar att fildelning är positivt.

Tillslaget skedde starkt och hårt. Det var som sagt på 12 platser i Sverige. Själv bodde jag i Oslo i Norge under den här perioden, men jag uppfattade att jag var mycket perifär i sammanhanget. Mina bekanta från The Pirate Bay hade blivit delgivna en misstanke, men mer skedde inte på mycket lång tid. Efter ungefär 2.5 år så fick jag ett brev. Jag hade flyttat till Sverige och var nu kallad som vittne i saken, några veckor fram.

Ungefär 30 personer var kallade, några var bekanta, andra hade jag aldrig hört talas om. Tiden gick och jag skulle infinna mig på polisstationen för att vittna. Dagen innan ringer förhörsledaren (och tillika den ansvariga polisen för hela förundersökningen), Jim Keyzer, och berättar att jag kommer delges misstanke om brott när jag kommer dit. Han förklarar för mig att jag därför har rätt till advokat närvarande.

Inte bara det, utan han ger mig också tipset att jag ska ta “ungefär första bästa advokat, då det är bråttom att vi får det här gjort.”. Han tillägger också att jag bör “skippa att välja en hotshot-advokat från stockholm” så att hans ärende inte fördröjs ännu mer. Helt plötsligt är det jättebråttom att avsluta förundersökningen.

Jag är ändå en hyfsat intelligent person. Självklart ser jag att något är konstigt när en polis ber mig välja en dålig advokat. Därför ringde jag direkt till den första kända bra advokat jag kände till, Peter Althin. Althin tog fallet direkt och ringde till polisen. Polisen var upprörd och förbannad eftersom han redan hade planerat sin resa till Malmö, där jag skulle förhöras, och tyckte att det var upprörande att han nu var tvungen att planera in en extra resa till staden.

Några veckor senare kom Jim Keyzer och förhörde mig. Min advokat fanns med på plats och både jag och han kände att något var märkligt. Min advokat berättade för mig att han, trots sin långa karriär med många högprofilfall, aldrig hade upplevt en så otrevlig och stressad förhörsledare.

Han tyckte det var jättemärkligt. Själv tyckte jag det var som en scen ur en dålig film, när Keyzer skrek på mig att jag var barnslig som bestämt mig för att svara ingen kommentar (då jag inte ville säga något som eventuellt kunde påverka mina vänner). Ett par ställen i transkribtionen av det inspelade förhöret står det endast “ohörbart”. Det är gångerna när Keyzer är så arg att han skriker så högt att mikrofonen inte kan ta upp ljudet.

Att jag lägger så mycket fokus på Keyzer kan tyckas märkligt. Men jag har en poäng med det hela. Det är hur detta fallet har skötts. Sverige har ett rykte om att vara ett land med hög moral, utan korruption och med ett sunt förnuft som guide för rättvisan. I mitt fall har man åsidosatt dessa regler. Och Jim Keyzer är ett av många exempel på vad som hänt.

En vecka efter att förundersökningen var inlämnade så märkte en av mina bekanta att Jim Keyzer hade bytt “nätverk” på facebook. Inte längre var han en del av “polismyndigheten i stockholm” utan istället var han nu medlem i nätverket “Warner Brothers”.

Warner Brothers är ett av de företag som står bakom polisanmälningarna mot The Pirate Bay.



Jag blev mycket upprörd och ringde till Jim Keyzer för att fråga vad som pågick.



Jag fick veta att han hade bytt jobb och numera jobbade för Warner samt NBC Universal, ett annat bolag som också låg bakom polisanmälningarna (för att inte tala om påtryckningarna).



Såväl Warner som Universal är dessutom delaktiga i Antipiratbyrån, som är en organisation som var min motpart under rättegången. Hans nya roll var antipirat-chef för dessa organisationer. Han hade börjat på jobbet dagen innan förundersökningen var officiellt inlämnad.

Jim Keyzers första uppdrag hos sin nya arbetsgivare var att hitta en medåtalad, Gottfrid Svartholm. Gottfrid är en nomadisk ung man som ofta bor hemma hos vänner. Eftersom Keyzer med polisiära medel hade kunnat få tag på information om var Gottfrid befann sig, så begav han sig dit ihop med delgivningen i fallet som han själv hade utrett i närmare 3 år. Gottfrid blev helt plötsligt påsprungen av Keyzer, som inte påpekade att han bytt arbetsgivare.

När jag undersökte närmare när Keyzer blev lovad sin anställning så använde jag mitt ganska breda kontaktnät. Det visade sig att hans nya arbetsgivare hade haft ute en annons om tjänsten, och på ett par möten om den pågående utredningen så hade Keyzer blivit informerad om att de sökte en ny person, där han kunde passa in. Efter fler undersökningar fick jag tag på en person som sökt samma jobb.

Han kunde berätta exakt datum för mig när han fick veta att positionen hade blivit tilldelad en annan: 8 dagar innan jag blev uppgraderad från “vittne” till “åtalad” i fallet. Och 7 dagar innan Keyzer började ringa och berätta om hur bråttom det var att alla vittnen skulle höras.

Den enda gången jag träffade en polis under hela förundersökningsperioden var alltså med den polis som fått ett välbetalt jobb hos det som skulle bli min motpart. En polis som gick från nästan ingen hastighet alls till att det var dags att avsluta fallet på 1 dag. I ett förhör som min advokat uppfattade som det ett av de märkligaste i hans långa karriär.

Vid tillfället av förhöret var jag dessutom just den mest hatade personen i Hollywoods maktkorridorer. Jag var den person, som i egenskap av presstalesperson för deras nemesis, var viktigast att få tyst på. Unga människor lyssnade på mig när jag berättade över hela världen om den fantastiska möjligheten vi har till en fri och öppen, deltagande kultur, så länge vi inte behöver vara fastlåsta till dessa bolag. Jag pratade med allt från lärare och elever till presidenter av några av världens största land om dessa möjligheter och om vilka hot – till stor del motparten i mitt rättsfall – som fanns.

När fallet kom in till svensk tingsrätt så kom den till en normal avdelning, så som det bör ske via slump. Chefen för avdelning 5 (avdelningen för immaterialrätt) tyckte däremot att detta fall inte var ett brottsfall utan snarare ett immaterialrättsfall. Därför flyttades fallet dit, men alltså på begäran av den avdelning som ville ha fallet. Det skulle senare visa sig att när man slumpade fram en domare fanns det bara en ledig; chefen för avdelningen, Thomas Norström, som ju alltså hade begärt att få fallet tilldelat sin avdelning. Kortfattat valde alltså en svensk domare ut att han själv skulle få pröva ett specifikt fall, genom att missbruka de regler som finns att använda.

Thomas Norström är mycket intresserad av upphovsrättsfall.



Så intresserad att han dessutom råkade vara medlem i den Svenska Föreningen för Upphovsrätt och satt med i styrelsen för den Svenska föreningen för industriellt rättskydd.



Två föreningar som tydlig tar ställning i upphovsrättsfrågor.



Föreningarna är dotterföreningar till ALAI och AIPPI, två internationella föreningar som har i sina stadgar att målet är att stärka upphovsrättsinnehavares intressen. Ordföranden för dessa internationella föreningar uttalar sig ofta mot all form av upphovsrättsintrång och att man jobbar för hårdare straff för intrång.

Thomas Norström själv bedömde sig inte som jävig. Dessutom undlät han att berätta om sina engagemang eftersom han inte tyckte de var av vikt. Det fanns däremot gott om möjlighet för honom att tänka igenom sin jävighet innan rättegången eftersom jag personligen undersökte nämndemännen och fann att två av dem var jäviga.

När min advokat påpekade detta så gick Norström ut med ett pressmeddelande att han (utan att nämna att vi hade påpekat det) hade hittat en jävig nämndeman. En tonsättare som varit aktiv i skivbolagen som stämde oss. Det fanns även en annan person som hade sin lön från dessa industrier, som Norström inte bedömde som jävig.

Tingsrättsförhandlingarna var mycket märkliga. Det var uppståndelse precis överallt, filmteam från BBC, Al-Jazeera, SVT, NRK, mm. I flera dagar var det som att hela världen tittade på när Sverige skulle åtala några för medhjälp till ett brott som inte hade någon huvudman.

Man skakade på huvudet överallt. På de stora dagstidningarna fanns det omröstningar om man tyckte det var skulle bli fällande dom – 99.8% av över 50.000 svarade “nej” (och det var 0.2% felmarginal enligt tidningens statistiker, så eventuellt 100%).

Under rättegången fick jag se sovande nämndemän.



Jag fick sitta och titta på skärmdumpar, som för mig som teknisk kunnig bevisade att filer inte laddats ner via The Pirate Bay.



När vi påpekade att skärmdumparna visade på att The Pirate Bay inte varit tillgänglig när de försökt ladda ner något så ändrade åklagaren istället sin åtalspunkt till en annan brottsrubricering som närmast liknande “medhjälp till medhjälp till möjligt brott”.



Ingen av de gissade huvudbrotten kunde ens härledas till svensk jurisdiktion – eller för den delen norsk, där jag befann mig under åtalsperioden. Ändå dömdes vi.

Vi dömdes till en kollektiv dom. Alla blev dömda till 1 års fängelse och 30 miljoner kronor i skadestånd, ett rekordskadestånd i sverige. Trots att det framkom att det var en jävig domstol som prövat fallet så fastställdes det att Norström inte gjort något tekniskt fel. Istället fick vi överklaga till hovrätten.

Från tingsrättens dom kunde jag inte riktigt se varför jag blev dömd. Det fanns inga specifika anklagelser mot mig. Det fanns inga tidsperioder som jag hade varit involverad. Det fanns inget brott bevisat ens, jag blev ändå dömd för medhjälp till brott som man inte hade bevisat.

Tack vare bristande bevismaterial kunde man vända på steken – jag kunde saker som kunde ha varit nyttiga för The Pirate Bay, därför hade dessa saker skett och jag hade utfört dem. Trots att samtliga personer som blev förhörda påpekade att allt som programmerats eller utvecklats på The Pirate Bay hade skett innan åtalsperiodens början ens, och att de kunskaper jag hade som kunde varit till nytta, ändå var i skuggan av de två grundarna av The Pirate Bay. Kunskaper som ändå inte behövdes då allt var orört.

I hovrätten var det en liknande historia. Det var nu inte en utan två domare som hade en bakgrund i samma förening för upphovsrätt. Det var nämndemän som t.ex. jobbade på Spotify, en konkurrent till The Pirate Bay, som dessutom till stor del ägs av de skivbolag som var vår motpart.

Efter en plågsam lång uppspelning av de inspelade förhören från tingsrätten (där även nämndemännen i hovrätten somnade till ett par gånger) så kom det ändå en fällande dom.

Jag blev personligen dömd till 8 månaders fängelse samt 46 miljoner i skadestånd.



Denna summan är idag närmare 100 miljonor kronor med ränta.



När jag läser hovrättens bedömning av vad jag personligen skall ha utfört så kan jag inte känna något annat än apati och hjälplöshet. Jag skall ha gjort tre saker som har gett mig ansvar. Dessa vill jag gå igenom med er.

Bland annat skall jag ha installerat en dator som fungerat som en såkallad lastbalanserare – en dator som gör att man kan fördela ut arbete mellan flera olika datorer på stora webbtjänster. Det står klart och tydligt i hovrättsdomen att jag är ansvarig för konfigurationen av denna dator.

En sådan dator fanns visserligen i ett av skåpen som The Pirate Bay huserades i. Däremot var den inte inkopplad med en endaste kabel på något vis. Vissa datorer har polisen utrett hos Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Vissa datorer har man noggrannt gått igenom. Åklagaren har i vissa fall ringt till ägaren av datorer och frågat om de vill polisanmäla Gottfrid Svartholm för dataintrång eftersom de hittat att han haft tillgång till datorer. Datorer han skött åt sina kunder.

Datorn som jag skall ha varit ansvarig för har man inte ens en endaste rad text om i något annat än i beslagsprotokoll. Jag kan inte se den konfiguration jag är dömd för. Den konfiguration som jag enligt svensk domstol bortom rimligt tvivel skall ha skapat. Den konfigurationen som jag med 100% säkerhet kan säga hade bevisat att denna dator inte har använts till The Pirate Bay. Den tillhörde nämligen ett företag som hade hyrt ut den. Ägaren har själv satt in den i dataskåpet bara några veckor innan tillslaget.

Under hovrättsförhandlingarna så vitsordade åklagare Håkan Rosvall att det var som jag sa, att denna maskinen inte var använd till The Pirate Bay. Därför la min advokat ingen energi på att nämnda det i sin slutplädering. Ändå valde Rosvall att efter det nämna att jag hade varit ansvarig för den. Och till slut blev jag dömd för denna dator.

Ingenstans finns det en endaste liten gnutta bevis som ens visar på att denna dator varit använd, till något. Jag brukar säga att jag känner mig som en finne som är dömd för ett pistolmord därför att det fanns en kniv i närheten och “vi finnar är kända för att använda kniv”. Eftersom jag “erkänt” att jag vet vad en lastbalanserare är så skall jag dömas för att det funnits en sådan, trots att den inte varit i bruk.

Och trots att mina medåtalade är bland de främsta i världen på att bygga sådana lösningar och jobbar med det dagligen. Och trots att det vore jättelätt för Jim Keyzer att ha tagit fram konfigurationen, speciellt när jag skall anklagas för den.

Punkt två som jag dömdes för är att jag skall ha byggt ett system för genrer på The Pirate Bay. Jag skall ha förbättrat funktionaliteten på tjänsten genom att på något vis ha fått in genrer. Vad detta nu skulle innebära. I domen står det att jag varit ansvarig för “kategorisering”. När något laddas upp till The Pirate Bay så väljer uppladdaren själv vilken kategori han vill lägga materialet i. Sedan ligger det där. Kategorisystemet har funnits sedan innan åtalsperioden – jag skulle våga påstå att det är det samma systemet som funnits där sedan The Pirate Bay startade.

Genrer är dessutom något helt annat än kategorier, det är underkategorier. En kategori är exempelvis Film, Musik eller Spel. En genre är exempelvis Action, Sport eller Hiphop. Det är en ganska stor skillnad i ordemeningen. Men kortfattat så har det inte ändrats några kategorier på The Pirate Bay sedan 2004. Inte ens idag har det ändrats något kring kategorier på The Pirate Bay.

Och genrer har aldrig ens funnits, ändå är jag dömd för att ha skapat dem. Anledningen är att jag i ett mejl nämner “genrer on the bay” och att en tredje person i ett mejl undrar om vem som sköter sök och “I think Peter” besvaras. Samtidigt som jag är med och bygger en ny tjänst, The Video Bay, en tjänst för strömmande video som skulle släppas om det inte vore för det stora tillslaget. Trots detta tycker svensk domstol att jag utom rimlig tvivel är bevisat skyldig till kategorisering av innehåll på The Pirate Bay. Det finns inte heller här någon form av teknisk bevisning. Trots att det vore lätt att ta fram. Även detta var en uppgift som föll på Jim Keyzer.

Punkt tre är den jag sagt att jag gjort. Men jag anser inte att jag begått något brott. Jag är dömd för att ha vid ett tillfälle i April 2006 (nästan ett år efter åtalets början) ha skickat en faktura för reklam på The Pirate Bay. Historian bakom var så simpel som att de som betalade för reklamen hade bråk med annonsföretaget som skötte The Pirate Bays annonsering, och krävde därför att ett svenskt bolag skulle fakturera istället.

Eftersom jag var omtyckt av alla parter så bad VD:n på detta svenska (börsnoterade) företag mig att skicka fakturan från mitt svenska aktiebolag. Det gjorde jag, och sedan betalade jag en faktura från det bolaget som de själva vägrade betala till. Det var personligt gruff bakom det hela och det var ett sätt att försöka få till stånd ett avslut av detta bråk. Jag tjänade inte en krona på det hela och hade inte pengarna på mitt konto ens en dag.

Detta är något som en vanlig inkassofirma hade kunnat vara behjälpliga med annars, utan att bli åtalade eller dömda för det. Jim Keyzer har suttit och förhört dessa personer som sålde reklamen, som ändå tog hälften av de pengarna som tjänades på The Pirate Bay, och inte kommit på tanken att anklaga dem för att ha tjänat pengar eller finansierat den här tjänsten. Åklagaren har haft precis samma inställning. Men i grund och botten så är jag helt säker på att det inte finns något olagligt i det jag har gjort.

I den iver man har haft för att se till att The Pirate Bay skall dömas, så har jag dratts med. Bevis eller ej. Det är uppenbart om man ser till domstolsbeslutet att man haft inställningen att jag skall dömas och sedan försökt hitta någon handling att döma mig för.

Att den polismannen som jobbade åt min motpart i målet, tillika politiska motståndare, har kunnat utreda alla datorer i detalj förutom de som gäller mig gör såklart att jag inte riktigt kan se på detta som att jag ens haft en ärlig chans.


Att det finns jäviga domare som får välja vilka han vill döma är en fars.



Dessa människor i det svenska rättsväsendet har fått utöva den makt som allmänheten gett dem förtroende till, och de har gjort det på ett sådant sätt att jag hoppas de skäms för resten av sina liv.



De är regelrätt korrupta och kriminella människor.



Istället vill jag avsluta mitt långa brev med mina reflektioner av det hela. Jag vet att jag har kommit till en punkt där jag har mindre än en promilles chans att slippa undan ett straff. Att slippa få sitta inspärrad för brott som jag inte gjort. Brott som dessutom inte ens begåtts.

Brott som säkerligen inte ens är ett brott till att börja med, om de hade begåtts, och som om de hade begåtts inte hade begåtts av mig. Det är en bisarr situation hur långt bort jag är från att ha någon straffskuld. Ändå måste jag sitta några månader inlåst, på en klass 2 anstalt eftersom det anses föreligga risk att jag skall återupprepa dessa brott, brott som inte begåtts, för närmare 7 år sedan.

Brott som, om de skall begås, kräver tillgång till höghastighetsinternet, fysiska maskiner, datahallar och liknande. Brott som inte behöver begås, eftersom man inte använder sådan teknik längre. Och när jag kommit ut från anstalten, där jag säkerligen kommer att bli ännu mer bitter över situationen, så har jag en ekonomisk skuld på, än så länge, 100 miljoner kronor.

Pengar som är rena fantasisummor, som skall “kompensera” för den medhjälp till medhjälp till möjligt brott som jag skall ha begått genom att ha gjort saker som inte skett. En ekonomisk skuld till några av världens rikaste företag. En skuld som i stort sett betyder att jag inte har en framtid i Sverige som land om jag vill kunna leva på något annat än brödsmulor eller vänners välvilja.

Denna skuld är som att bli utvisad. Jag kommer behöva bli en ekonomisk flykting från Sverige.

Denna bisarra situation är något som myndigheter i Sverige blundar för. Det är en skymf mot allt det rättsväsendet skall stå för. Det är en skam för hela befolkningen.

En befolkning som inte ens delar åsikterna till de lagar som hänvisas till i fallet jag är dömd i. Och det är dessa saker jag vill att vi alla ska få nåd ifrån. Inte bara jag, utan svenska befolkningen.

Förtroendet som gått försvunnet med all jävighet, all uppenbar korruption, ministerstyret som aldrig blev utrett, alla fula taktiker som använts för att tillfredsställa en maktfullkomlig handelspartner.



Sveriges rättsväsende har sålt ut enskilda individer. Så skall det inte vara i en demokrati.



Ge sveriges folk nåd från denna korruption.



*


--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Domarna friade sina vänner i HD

Publicerad: 2007-05-13.  http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11067273.ab

Domarna i Högsta domstolen friade sina klubbkamrater. Aftonbladet kan avslöja tre fall där domare mött sina klubbkompisar i rätten.

– Klart olämpligt, säger justitieutskottets ordförande Thomas Bodström (s). 24 svenska domare är medlemmar i det mäktiga klubbnätverket.

Där ingår klubbarna Royal Bachelors Club, Nya Sällskapet och Sällskapet, som Aftonbladet tidigare avslöjat. Domarna är, eller har varit, verksamma i högsta domstolen, kammarrätter, tingsrätter och hovrätter.

I medlemsmatrikeln finns sju justitieråd från HD, varav två fortfarande är verksamma: Lars K Beckman och Leif Thorsson. Aftonbladets granskning visar att klubbkamrater ofta möts i rätten.

Två gånger har de två nämnda justitieråden haft ärenden med Skandiabanken på sina bord. Skandia har flera ledande chefer som är medlemmar i klubbnätverket, till exempel chefsjuristen Jan-Mikael Bexhed och förre chefen Ulf Spång.

Dömde till vänners fördel


? Lars K Beckman avslog en privatpersons ansökan om prövningstillstånd, som gällde en fordran mot Skandiabanken.

 ? Vid ett annat tillfälle fick inte Handelsbanken, som inte har några höga chefer i klubbarna, prövningstillstånd i ett ärende mot Skandiabanken.

 ? Leif Thorsson dömde i ett mål om försäkringsersättning där SEB var en av parterna. SEB ägs av Thorssons klubbkamrater – familjen Wallenberg. SEB förlorade dock.

Enligt grundlagen ska en en domare vara självständig och oberoende.

Inga invändningar


– Men detta är inget jag har några som helst synpunkter eller invändningar emot, säger Högsta domstolens chef, justitierådet Johan Munck.

Men en domare borde väl vara angelägen om att de av allmänheten uppfattas som oberoende?

– Jag tycker att det är domarens privatsak fullkomligt.

Är du själv medlem?

– Nej, men jag är faktiskt tillfrågad alldeles nyligen och har inte riktigt bestämt mig. Justitieutskottets ordförande, förre justitieministern Thomas Bodström (s), är även advokat.

Kräva ny domare


– Skulle jag vara ombud skulle jag genast kräva en ny domare om jag fick reda på att han hade en klubbkamrat i rätten, även om de inte är nära vänner. Minsta misstanke måste undanröjas, det kan undermedvetet finnas lojaliteter med i bilden.

Hur ser du på de tre HD-fall vi granskat där klubbkamrater indirekt har mötts i rätten?

– Även om de inte är formellt jäv så tycker jag ändå att det är fel, det får inte finnas misstankar.

– Jag tycker inte att dessa domare någonsin ska sätta sig i ett mål där en av deras klubbkamrater finns med. Det är olämpligt. De ska i vart fall upplysa om att de har den relationen.

-----------------------------------------------------------

Fall 1


Ärende: Värdeersättning, ansökan om prövningstillstånd

Part 1: Handelsbanken Finans AB. Handelsbanken har inga höga chefer som medlemmar.

Part 2: SkandiaBanken AB, där Nya Sällskapet-medlemmen Jan-Mikael Bexhed är chefsjurist.

Domare: Leif Thorsson, medlem i Sällskapet och Nya Sällskapet

Utslag: Avslag, Handelsbanken fick inte prövningstillstånd (9 februari 2004)

----------------------------------------------------------------

Fall 2


Ärende: Försäkringsersättning

Part 1: Privatperson

Part 2: SEB Trygg Liv som ägs av Nya Sällskapet-medlemmarna Peter, Markus och Jacob Wallenberg.

Domare: Sällskapet- och Nya Sällskapet-medlemmen Leif Thorsson

Utslag: SEB förlorade målet. (24 februari 2004)

--------------------------------------------------------------------

Fall 3


Ärende: Fordran, ansökan om prövningstillstånd

Part 1: Privatperson

Part 2: Skandiabanken, där Nya Sällskapet-medlemmen Jan-Mikael Bexhed är chefsjurist.

Domare: Lars K Beckman, medlem i Nya Sällskapet och Sällskapet

Utslag: Avslag. Privatpersonen fick inte prövningstillstånd. (2 juli 2003)



----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Full domare får behålla jobbet


Domaren som åkte fast berusad på väg till en rättegång i Halmstad får behålla jobbet.

Statens ansvarsnämnd anser inte att det finns skäl att avskeda henne eftersom brottet inte är grovt nog, rapporterar lokala medier.

Kvinnan stoppades i slutet av januari med 0,18 milligram alkohol i utandningluften. Det motsvarar 0,36 promille alkohol i blodet. Körkortet drogs in i två månader och hon dömdes till 40 dagsböter.

Hon slipper dessutom ytterligare disciplinpåföljder.

TT
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Omyndigförklarad blev nämndeman


GP 2012-03-19.
Tingsrätten omyndigförklarade den socialdemokratiske fritidspolitikern. Trots det dök han två år senare upp som nämndeman vid samma domstol. Den misstaget kan betyda att sex rättegångar måste gå i repris.


Det här är historien som skakat om Göteborgs tingsrätt.

- Det finns ingen ursäkt från vår sida. Detta borde ha upptäckts. Vi ska noggrant kontrollera nämndemännen innan de träder i tjänst. Om så skett hade vi förstås märkt att den här mannen var satt under förvaltare, säger lagman Stefan Strömberg, högste chef vid domstolen.

Hur pinsamt är det för Er myndighet?

- Det är tråkigt, i första hand för de som drabbats. Å andra sidan har vi 370 nämndemän, det föreligger alltid risk för gråa fläckar i organisationen.

Strömberg kommer nu, efter att GP påtalat missförhållandet, att informera alla inblandade i de sex rättegångarna – tilltalade, åklagare, advokater och vittnen.

- Sen återstår att se ifall någon överklagar och begär upprättelse. Det kan inte uteslutas och då gör vi givetvis om förhandlingen, betonar Strömberg.

http://undermattan.blog.com/2012/03/19/omyndigforklarad-namndeman-domde-i-sex-6-rattegangar/

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kriminell Nämndeman

lurade tingsrätten

- betalar och slipper påföljd


2012, SR – Jönköping Publicerat: onsdag 14 mars kl 04:55 , Nyheter P4 Jönköping
En fritidspolitiker, som var tillsatt som nämndeman, har dömts för bedrägeri mot Jönköpings tingsrätt. Genom att lämna fel inkomstuppgifter fick han ut drygt 157 000 kronor i extra ersättning under tre år.

Nämndemannen anser att han är oskyldig, men har ändå valt att erkänna för att slippa rättegång och i stället få ett strafföreläggande.

*Han ska betala tillbaka pengarna till tingsrätten,

men slipper i övrigt påföljd, skriver Jönköpings-Posten.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=5014736

http://undermattan.blog.com/2012/03/15/kriminell-namndeman-lurade-tingsratt/

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

 

2012, Domare Klas Bergenstråhle dömd

(Strafföreläggande) för grovt rattfylleri

Rattfull domare får böta 30 000 kronor

Publicerad 2012-03-14.

En domare i Växjö har åkt fast för rattfylleri. Mannen avslöjades alkoholpåverkad när han körde bil i centrala Växjö.

Den aktuelle domaren är en mycket erfaren jurist och har aldrig tidigare varit i klammeri med rättvisan. Men när mannen en vardagsmorgon för ett par veckor sedan satte sig i sin personbil var han påverkad av alkohol.

Polisen stoppade domaren i en rutinkontroll i Växjö, och han blåste positivt i sållningsinstrumentet. Mannen fick därför följa med till polisstationen för att mäta den exakta promillehalten.

Det visade sig att domaren hade 0,58 promille alkohol i blodet, efter säkerhetsavdrag.
Gränsen för rattfylleri går vid 0,2 promille och vid en promille handlar det om grovt rattfylleri.

Polisen omhändertog omedelbart domarens körkort och han erkände rattfylleri. Mannen berättade i polisförhöret att han kvällen och natten innan drack alkohol eftersom han var trött och ville somna lättare.
Eftersom domaren erkände slipper han rättegång i Växjö tingsrätt.
Åklagaren har utfärdat ett strafföreläggande på 60 dagsböter, vilket i mannens fall innebär böter på 30 000 kronor.


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------




2012, SEXKÖPS-DÖMD DOMARE I HD

Den sexköps-dömde domaren Leif Thorsson var en av tre domare i Högsta domstolen som avslog Christine Schürrers ansökan om resning. UnderMattan.blogg skrev nyligen om Sveriges kriminella nämndemän och här ser vi ännu ett bevis på det alltmer ruttnande rättssystemet i Sverige.

Domaren i Högsta domstolen, Leif Thorsson, 59, erkände 2005  att han köpte sex av en manlig gymnasist.
– Jag är beredd att ta ansvar för det som hänt,  sa han då genom sin advokat.

I slutet av mars 2005 dömdes den 20-årige gymnasisten till fängelse för att ha rånat en annan misstänkt sexkund.
I 20-åringens mobil hittade polisen då flera telefonnummer. Ett av dem gick till Leif Thorsson, justitieråd vid Högsta domstolen.
I november 2004  dömde Leif Thorsson själv i ett sexmål där HD sänkte straffet för en ungersk hallick som tagit prostituerade till Sverige.

Riksåklagaren krävde att hallicken och hans kumpan skulle dömas för grovt koppleri och få påbackning på hovrättens straff.

Men Thorsson och hans kolleger lät rubriceringen stanna vid normalt brott – och sänkte straffet för hallicken till 14 månaders fängelse.
2007 – Justitierådet Leif Thorsson, som dömts för sexköp, går tillbaka till sin tjänst som domare i Högsta domstolen.

- Vi kan inte bryta mot grundlagen, han har rätt att gå tillbaka till dömande verksamhet, säger justitierådet Johan Munck, ordförande i Högsta domstolen.
- Om vi skulle manipulera med grundlagen skulle det vara ett oändligt mycket svårare brott än det som han har gjort sig skyldig till, säger Johan Munck.

Det enda sättet att undvika att Leif Thorsson inte skulle delta i HD:s dömande verksamhet är om han själv beslutar att inte längre fortsätta som justitieråd.

Leif Thorsson har själv beslutat att han inte ska delta i mål som rör sexualbrott.
Ralf G Larsson, ordförande i Sveriges domareförbund, säger till SvD att “Thorsson bör lämna sin tjänst, han bör inte längre vara domare”.

Sven-Erik Alhem, överåklagare i Malmö, säger att “Leif Thorsson borde ha skiljts från sin tjänst redan år 2005″:

- Det är förnedrande för HD att behöva vidta särskilda åtgärder kring en ordinarie ledamot för att få arbetet att fungera.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------




Dömda nämndemän
fortsätter att döma

SVT Publicerad 20 februari 2012

Nämndemän som själva har dömts för brott fortsätter att vara med och döma i rätten, till och med i samma typ av mål som de själva har dömts i, vilket jurister kritiserar
Av Sveriges omkring 8.000 politiskt tillsatta nämndemän har drygt 200 förekommit i brottsutredningar de senaste åren och 25 är fällda för brott.

Det visar en granskning som Aftonbladet har gjort. Elva av de dömda nämndemännen sitter kvar och fortsätter själva att vara med och döma i brottsmål.

Tanken med nämndemän är att de ska fungera som allmänhetens representanter i domstolarna. En dömd nämndeman som Ekot har pratat med anser att domen mot honom för grovt rattfylleri har haft en positiv effekt i hans egenskap som nämndeman.

Han säger att han har blivit mycket hårdare mot alkohol och droger efter den egna domen.

Professor underkänner
Men juristen Mårten Schultz, professor i civilrätt, anser inte att det resonemanget är bra för rättssäkerheten.

-Ja det känns ju inte bra, vare sig han är strängare eller mer easy going med det. För det är ju naturligtvis så att bedömningar ska göras under lagen och inte under personliga erfarenheter på det sättet, säger Schultz.

-Rättssäkerheten måste få gå före integriteten. Ett kontrollsystem måste införas omedelbart, säger domaren Ralf G Larsson.

Nämndemän har laglig rätt att ha kvar uppdraget så länge de bara dömts till böter.

Mårten Schultz anser att de politiska partierna, som utser nämndemännen, ska ta ett större ansvar.

-Att man på frivillig basis helt enkelt säger: Vill du vara nämndeman, representera vårt parti eller bli nominerad av vårt parti så vill vi gärna att du lämnar in ett straffregisterutdrag, och så kan man lösa det via en mjukare väg än att man genom lagstiftning reglerar det, säger Schultz till Ekot.

Bland de nämndemän som dömts är tio socialdemokrater, nio moderater, fyra är vänsterpartister, en är folkpartist och en är sverigedemokrat.

Domarna gäller bland annat rattfylleri, stöld, olaga hot och bokföringsbrott, enligt Aftonbladets granskning.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Rätten stänger av Sverigedemokrat

Publicerad 24 september 2011 6.30

Malmö. Cay Elané (SD) har stängts av sex månader från uppdraget som nämndeman i Malmö tingsrätt. Det mycket ovanliga beslutet togs efter att Elané uteblivit från förhandlingar, ställt egna frågor i rätten och ifrågasatt en åtalads rätt till tolk.

MALMÖ. De politiska partierna nominerar nämndemän till tingsrätten. Valresultatet styr alltså nämndemannakårens sammansättning.

Sverigedemokraten Cay Elané sitter i Malmö kommunfullmäktige och har fram till i måndags haft uppdrag som nämndeman i Malmö tingsrätt.

Då tog tingsrättens lagman Eva Wendel Rosberg beslutet att stänga av Elané som nämndeman i sex månader, längsta möjliga avstängning enligt rättegångsbalken. Av lagmannens beslut framgår att Cay Elané ”kommit för sent till förhandlingar, uteblivit från möten utan att höra av sig och uppträtt olämpligt”.

– Att stänga av en nämndeman är ett väldigt, väldigt ovanligt beslut, säger Eva Wendel Rosberg.

Bland lagmannens noteringar finns uppgifter om att Cay Elané har avbrutit försvarare och ställt egna frågor till tilltalade.

I mars ställde rättens ordförande in en förhandling eftersom det saknades tolk till den åtalade. Cay Elané ifrågasatte beslutet och menade att rätte­gången kunde genomföras ändå.

Cay Elané medger att han uteblivit från rättegångar, ställt egna frågor i rätten och ifrågasatt tolkbehov.”Genom att uppträda olämpligt och genom att komma för sent till eller helt utebli från förhandlingar har Cay Elané uppvisat ett beteende som allvarligt kan skada allmänhetens förtroende för rättsskipningen”, skriver lagmannen i sitt beslut.

– Det är olyckligt att det har blivit så här. Jag gjorde fel och har nu själv begärt entledigande som nämndeman, säger Cay Elané till Sydsvenskan.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Domare underkänner
politiska nämndemän

SVT 2011 27 December  SVT2

SVT:s granskning visar att sex av tio domare som svarat på vår enkät vill få bort de politiskt valda nämndemännen från sina domstolar. Fyra av tio menar till och med att dagens system kan påverka rättssäkerheten negativt.

- Det kan komma unga SSU:are eller MUF:are in som tror att de är i en politisk nämnd. När man lägger politiska värderingar i det som vi har att döma är man inte riktigt opartisk tycker jag, säger Ralf G Larsson, lagman i Lunds tingsrätt.

Nämndemännen väljs av de politiska partierna i kommunfullmäktige och ska representera folkligt sunt förnuft i tingsrätt, hovrätt, förvaltningsdomstol och kammarrätt. I tingsrätten dömer en juristutbildad domare tillsammans med tre nämndemän. Domen avgörs av vad majoriteten tycker.

SVT har tillfrågat 1056 domare som arbetar tillsammans med nämndemän och av de 675 svar som kommit in framgår att en klar majoritet vill skrota dagens system. Kritiken handlar t.ex. om att nämndemännen är juridiskt okunniga, är för gamla, kostar för mycket eller låter sin politiska uppfattning påverka sitt dömande.

28 procent av de domare som svarat tycker att nämndemännen överhuvudtaget inte bör finnas kvar, 30 procent tycker att nämndemännen bör finnas kvar men inte vara politiskt tillsatta och 16 procent tycker att systemet bör kompletteras med nämndemän som inte är politiskt tillsatta. ¨
Endast 19 procent tycker att de politiska nämndemännen ska finnas kvar som idag.

SVT:s undersökning visar också att ungefär var tionde domare som svarat (67 personer) tycker att Sverigedemokraternas nämndemän kan vara ett problem för rättssäkerheten. 36 domare tycker att Vänsterpartiets ideologi kan utgöra ett problem.

Ladda ner:  SVT:s undersökning PDF

http://undermattan.blog.com/2011/12/27/domare-underkanner-politiska-namndeman/
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


Europadomstolen dömer

Sverige till skadestånd


2012 05 april kl 11:47 , Ekot


Sverige ska betala ett skadestånd på drygt 60 000 kronor till en 60-årig man från Kristianstad i samband med en vårdnadstvist. Det har Europadomstolen för mänskliga rättigheter slagit fast i en dom.

Det rör sig om en tvist som har dragit ut på tiden, eftersom mamman har flyttat till Tjeckien med det gemensamma barnet.

Eftersom tvisten blev så långdragen anser domstolen att Sverige har brutit mot mannens rätt till ett familjeliv.

Ekot
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sidan läst och godkänd av:
undermattan.blog.com 2012-03-01 10:55:15
Åklagarmyndigheten

*

http://undermattan.blog.com

Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

1 kommentar:

  1. Juridik tillhör ett av mina större intressen så givetvis kommer jag in och kommenterar mer här.

    Största problem med rättsröta är förstås tystnaden som ekar i bakgrunden.

    Utan en opinion mot den får man aldrig bukt med den. Men det går inte att skapa en opinion mot rättsröta om man inte når ut. Inte heller om man inte får ta del av handlingar som kan användas som bevis.

    Opinion måste därför ske i flera parallella steg.

    Internet, transparens, juridisk kunskap, egen erfarenhet och envishet är det viktigaste verktygen. Och alla måste hjälpa till.

    SvaraRadera

KOMMENTARER

Kommentera helst angående ämnet i artiklarna.
Juridiskt ansvar gentemot slavägarna (myndigheter) ligger helt hos kommentatorn. Uppenbara olagligheter inom hat och hets samt Bullshit & Trollshit plockas bort.