Sidor

lördag 24 mars 2012

ÖVERVAKNING I SVERIGE & EU 2012

 
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Editors notes
UnderMattans redaktör löser världens problem!

 
- Artiklarna om svensk och EU -övervakning finns tidigare publicerade på bloggen. I samband med att regeringens paranoida övervakningsbegär ständigt utökas så publiceras allt här på nytt, om nu någon missat det tidigare...

När datalagringsdirektivet godkändes av riksdagen i Sverige 2012 så passerades en tydlig gräns där man antingen aktivt försvarar den personliga integriteten eller för alltid förblir tyst. 

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------


'
"I de polisstater som totalövervakar sin befolkning, frodas alltid terrordåden till slut. Vad kan detta bero på?"



--------------------------------------------------------------------------------



Eftersom Breivik daterat upp spelplanen för EU, så behöver terrorister inte längre per automatik vara muslimer.



--------------------------------------------------------------------------------



Detta kommer att ge, den hittills någorlunda skonade delen av befolkningen i Sverige, möjlighet att få uppleva vår övervakningsteknologi på lite närmare håll.


*

--SVENSK ÖVERVAKNING--


"Staten vet vad du gjorde förra sommaren..."


FRA


FRA-lagen innebär att Försvarets Radioanstalt (FRA) får övervaka all kabeltrafik som passerar Sveriges gränser. Sådan trafik kan vara mail, telefonsamtal, internetanvändning, osv. Avlyssningen sker utan någon som helst brottsmisstanke, till skillnad från hur avlyssning fungerat tidigare, då man från statens sida alltid varit tvungen att ha ett domstolsbeslut för att få avlyssna misstänkta brottslingar.

FRA-lagen är även högst integritetskränkande. Vanliga människor får sin vardagskommunikation övervakad, helt utan brottsmisstanke. Vi säger förtroliga saker till varandra i telefon, vi mailar varandra om företagshemligheter, personliga relationer, eller bankärenden.

Förtroendet till att ens kommunikation är säker och personlig skadas när det blir möjligt för en myndighet att i hemlighet avlyssna den. Mejl blir genom avlyssningen betydligt sämre skyddade än exempelvis fysisk post (som inte rutinmässigt lästs igenom sedan andra världskriget).


Den uppdaterade FRA-lagen från oktober 2008 innehåller även en domstol som i sig är grundlagsvidrig.

Försvarets Radioanstalt fick sitt nuvarande namn 1962. Huvuduppgiften vid denna tidpunkt var främst att lyssna på luftburna signaler. Efterhand som alltmer trafik istället gick i kablar ville dock FRA ha utökade befogenheter för att även bedriva signalspaning i kabel.

Det förslag om utökade befogenheter som så småningom lades fram kallas i folkmun för "FRA-lagen". Våren 2007 skulle den nya lagstiftningen ha röstas igenom, men oppositionen lyckades få till en minoritetsbordläggning. Bordläggningen gjorde att frågan låg i träda under ett års tid.

I juni 2008 röstade riksdagen om samma lagförslag igen, och antog då FRA-lagen med röstsiffrorna 143 mot 138. Inför omröstningen var det väldigt osäkert hur utfallet skulle bli, detta då några riksdagsledamöter från alliansen i förväg meddelat att de inte tänkte rösta för lagen.

Pressen på ledamöterna från de egna partierna blev till slut så stor att alla utom en, Camilla Lindberg (fp), gav upp och antingen jämkade ut sig eller röstade för lagen. Birgitta Ohlsson (fp) lade ner sin röst.

I oktober 2008 valde riksdagen att genomföra ytterligare förändringar av lagen efter en intern debatt om bland annat integritetsskydd mellan regeringspartierna.


*


 

DATALAGRINGSDIREKTIVET


Med datalagringsdirektivet så sparas informationen om var du befinner dig och vilka du kontaktar och när du kontaktar dem via telefon eller internet. Det gör det möjligt att rita en karta med tidsuppgifter och platser där du har befunnit dig under det senaste halvåret eller mer, beroende på hur länge lagringen ska ske.

Till det fås ett fullständligt register över alla personer du kontaktat via Internet eller telefon under den perioden. Staten kan därmed ta reda på allt om var du befunnit dig och vilka personer du känner.

Du har inte längre något privatliv utan staten vet därmed de mesta om dig. Det finns ingen anledning till en sådan stor inskränkning i den personliga integriteten. Man bör genast stoppa datalagringsdirektivet som ett brott mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter och Sveriges grundlag.


Vad är datalagringsdirektivet?

Datalagringsdirektivet är ett beslut från EU om lagstiftning som skulle införas i medlemsstaterna 2007. Syftet är att få en gemensam standard för vilka s.k. trafikdata som sparas av de olika tele- och internetoperatörerna i EU:s medlemsländer.

Trafikdata är uppgifter om vilka du har kontaktat, varifrån och när. Detta data som sedan ska kunna användas till exempel vid brottsbekämpning och sökandet efter terrorister.

Sverige var under den förra socialdemokratiska regeringen en av initiativtagarna till direktivet efter bombdåden i Madrid 2004.



Vad innebär direktivet?

Telefoni- och internetleverantörer kommer när lagen införs att vara skyldiga att lagra trafikinformation i minst sex månader. (Direktivet säger mellan sex månader och två år, den svenska diskussionen har hittills handlat om sex månader eller ett år.)

Med trafikinformation menar man de data som uppstår hos operatörerna som talar om vilka som kommunicerar, var de befinner sig och när det sker.

 

Vad skall lagras


I den utredning som ligger till grund för det planerande införandet i Sverige (SOU 2007:76 - Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning) kan man utläsa att det som ska sparas är information om: telefonnummer och/eller IP-adress, abbonentuppgifter, geografisk plats för båda parter, starttid, sluttid och datum för kommunikation, vilken utrustning och tjänst som använts, på- och avloggningstider, samt vilken typ av anslutning det rör sig om.

De kommunikationsvägar som omfattas är fast telefoni, mobiltelefoni, internettelefoni, meddelandehantering som e-post och SMS och alla former av internetåtkomst.
Dessa uppgifter ska även lagras för misslyckade försök till kommunikation.

 

Vad är den tänkta nyttan


Genom att sätta en lägsta nivå för vilka data som sparas hos operatörerna och hur länge, så säkrar man möjligheten att spåra fel och sabotage, samt tillgång till informationen för rättsvårdande myndigheter vid behov.

Genom att sätta en högsta nivå så inför man ett minimiskydd för abonnenternas personliga integritet.

Alla leverantörer lagrar redan idag trafikdata för att kunna skicka räkningar till abonnenterna. Data får dock bara sparas så länge detta ändamål kräver; operatörerna är uttryckligen förbjudna att lagra det efter att det inte längre behövs för teknisk eller ekonomisk hänsyn.


- Lagen ändrar alltså läget från att det har varit förbjudet att lagra dessa känsliga uppgifter, till att det i stället ska vara tvunget.
*

 

 

Hur hotar loggningslagen integriteten?


När lagring av trafikdata läggs samman med annan lagstiftning, som nya regler för polisarbete och åtalsförberedelser, så visar det sig att staten gett sig själv rätten att se oss över axeln. Staten får tillgång till ett register över alla våra elektroniska kontakter och våra mobiltelefoner förvandlas till spårsändare.

Redan idag är bortåt fyrtio procent av alla telefonavlyssningar irrelevanta och överskottsinformation. Det är med andra ord långt ifrån bara verkliga brottslingar som avlyssnas och vi kan knappast förvänta oss att den situationen förbättras med mindre än att det görs en rejäl kursomläggning.

I och med teledatalagringen ger vi staten ett verktyg som gör att man i efterhand kommer kunna spåra precis vem som gjort vad med vem, var och när.

Det betyder till exempel att staten förbehåller sig rätten att kunna ta reda på hur politiska organisationer byggs upp, vilka läkare du kontaktar och hur ofta, hur många och täta kontakter du har med dina vänner och bekanta.

Den goda staten säger att dessa uppgifter inte ska missbrukas, men hur vet vi att staten alltid är god? Hur kan vi idag förutspå hur de framtida begränsningarna för användandet av datalagringens information kommer se ut?





Vilka andra konsekvenser har lagen?

Utöver frågan om vår rätt till privatliv finns det andra negativa aspekter med denna massiva datalagring.Det leder det till självcensur; människor kommer undvika att kommunicera om känsliga saker. Att bromsa kommunikationen i ett modernt samhälle, att rädsla och tveksamhet sprider påverkar allt annat - lycka, välfärd, omsorg, skola ... allt. Och självcensuren är verklighet.




Tyskland som exempel


Efter införandet av datalagringsdirektivet i Tyskland gjordes en undersökning där 11% av de tillfrågade uppgav att de undvikit att använda epost, telefon eller mobiltelefon.


- Hela 52% uppgav också att de antagligen inte skulle använda telekommunikation för känsliga ärenden.



Datalagring är inte effektivt mot den brottslighet man vill komma åt. En annan undersökning från Tyskland som gjordes innan datalagringen avskaffades där visade att lagringen endast gjort skillnad i 0,002% av brottsutredningarna. Ja, du läste rätt: noll komma noll noll två procent.

Den Tyska författningsdomstolen anser datalagringen OLAGLIG!

Den tyska versionen av EU:s direktiv om datalagring är olaglig. Det har Tysklands författningsdomstol kommit fram till. EU-kommissionen analyserar nu vilka konsekvenser domen får.



*

Smile29


Våren 2010 blev frågan om datalagringsdirektivet ännu mer tillspetsat när kristdemokratiska europaparlamentariker (däribland Alf Svensson) lyckades få en majoritet av parlamentet att stödja en skriftlig förklaring mot barnpornografi.

Förklaringen föreslog mer verkningsfulla metoder för att bekämpa barnporren och ett av dessa var att till datalagringsdirektivet foga ett krav på att spara all söktrafik - det vill säga alla de söksträngar internetanvändare skriver in i sökmotorer såsom till exempel google. Initiativet kallade sig för Smile29.

Polis-metodutredningen


Justitieminister Beatrice Ask har redan aviserat ytterligare utökningar av trafikdatalagringen, som innebär att polisen kommer att få tillgång till det integritetskänsliga övervakningsdatat för samtliga brott, alltså även bagatellbrott från rödljuscykling och uppåt.

Det förväntas också föreslås att polisen ska kunna spåra dig i realtid, och inte bara historiskt.

Ett argument för trafikdatalagringens införande har annars varit att det bara ska gälla den grova organiserade brottsligheten. Detta har man alltså redan tummat på.





IPRED

The Intellectual Property Rights Enforcement Directive (IPRED) is a long-running proposal by the European Union to increase penalties and ultimately criminalise "commercial" infractions of intellectual property law within the EU.

The directive was originally passed in March 2004 and provided additional confiscatory and subpoena powers to litigants in civil IP cases. Additional legal protection for technical protection measures (TPM) was dropped, as were criminal penalties for IP infringement.



ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement):

Ett internationellt handelsavtal som EU-kommissionen med mandat från ministerrådet i hemlighet förhandlar fram. Det är endast känt för att dokument har läckt till allmänheten. Handelsavtalet avser att slå ner på innehav av piratkopierat material genom starkt integritetskränkande metoder som drabbar alla över hela linjen.

Gränskontroller där resenärernas mp3-spelare och datorer undersöks, konfiskering av teknisk utrustning, förbud mot regionsfria dvd-spelare och avstängning av internet-abonnemang som misstänks ha använts för illegal fildelning.

Sökfunktioner och länkningar som kan leda till upphovsrättsskyddat material ska förbjudas. Kulturell spridning kommer att straffbeläggas, oavsett om individuella upphovsrättsinnehavare delat med sig av material själva. Avtalet genomförs helt utan insyn eller demokratisk process.





IPRED2 (initial)

IPRED2 was a renewed attempt in 2005 to re-introduce the criminal provisions of the original proposal. It would require that "all intentional infringements of an intellectual property right on a commercial scale, and attempting, aiding or abetting and inciting such infringements, are treated as criminal offences".

It, too, was temporarily postponed for procedural reasons following a European Court case, although it has been reintroduced. Its official name is "directive on criminal measures aimed at ensuring the enforcement of intellectual property rights".
*




- Andra Svenska integritetskränkningar som redan trätt i kraft än (2011):


(Prop. 2002/03:74) Hemliga tvångsmedel - offentliga ombud och en mer ändamålsenlig reglering: Polisen får telefonavlyssna personer som ej är misstänkta för brott, utan bara råkar ha någon form av kontakt med en misstänkt för brott som kan leda till 2 års fängelse, samt för ett antal brott med lägre straffsatser. Polisen får även installera hemliga spionkameror i dessa ”misstänkta bekantas” hem.


(Prop. 2004/05:143) Överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m: All överskottsinformation från hemlig teleavlyssning, tele- och kameraövervakning får användas i brottsförebyggande syfte. Förundersökning får inledas så fort överskottsinformationen ger misstankar om något som kan ge mer än ett års fängelse.


(Prop. 2005/06:177; Lag 2007:979) Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott: Polisen får använda hemlig teleavlyssning, teleövervakning, kameraspioneri och hemlig postkontroll utan någon misstanke om brott alls: det behöver bara finnas anledning att anta att en person kommer att begå vissa allvarliga brott. Personen behöver inte ha utfört något försöks- eller förberedelsebrott. Om detta antagande finns får man även avlyssna personens hela bekantskapskrets.


(Prop 2004/05:144) Internationell rättslig hjälp i brottmål: Polisen får i en mycket högre grad än tidigare överföra övervakningsinformation till utlandet, och låta utländsk makt bedriva gränsöverskridande övervakning.


(Prop. 2005/06:178; Lag 2007:978) Hemlig rumsavlyssning: Polisen får ta sig in i ett hem i smyg och installera buggningsapparatur med sändare. Man får bugga andra utrymmen än den misstänktes hem om det finns "särskild anledning" att tro att den misstänkte kommer vara där. När buggningen är klar ska den misstänkte underrättas om att det skett, men undantag från underrättelseskyldigheten kan tillämpas. Som vanligt säger regeringen att detta är för att bekämpa terrorism och grov brottslighet. Lagrådet konstaterar dock att den nya lagens tillämpningsområde ”ingalunda är begränsat till att avse dessa typer av allvarlig brottslighet.”



(Prop. 2008/09:67) Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG: en lagändring som bygger på ett EU-direktiv 2004/48/EG även känt som IPRED, Intellectual Property Rights Enforcements Directive, eller på svenska det civilrättsliga sanktionsdirektivet) med åtgärder mot intrång relaterade till immaterialrätt tex. upphovsrättsintrång. Den mest kontroversiella delen av direktivet som debatten i stort har handlat om är att det ger privata aktörer möjlighet att hämta ut persondata från internetleverantörer för att driva rättegångar mot tex. fildelare, något som endast polisen tidigare har kunnat gjort (och då endast vid brott som kan leda till fängelse till skillnad från tex. fildelning). Enligt ett beslut i EG-domstolen är inget land tvunget att ge privata aktörer de befogenheterna men regeringen valde att göra det i all fall. Lagen har kritiserats för att äventyra rättssäkerheten och vara ett beställningsverk från särintressen.


(Prop. 2008/09:201) Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning: Detta är resultatet av riksdagens återremiss av signalspaningslagen den 18 juni 2008. Propositionen baserar sig på en alliansöverenskommelse från 25 september 2008. Bland annat ska en specialdomstol förhandspröva spaningsuppdragen. Utformningen av denna funktion har dock kritiserats av flera tunga remissinstanser. Vidare ska FRA endast få bedriva spaning på beställning av regeringen, regeringskansliet och Försvarsmakten. Med anledning av denna inskränkning tillsattes hösten 2008 en utredning som skulle se över polisens behov av signalspaning. Resultatet presenterades sommaren 2009 i SOU 2009:66 (se vidare nedan). Den nya lagen med sina 15 tillägg innebär alltjämt att all gränsöverskridande kommunikation ska kunna överföras till staten. Det har uttryckts farhågor om att denna lag inte står i överensstämmelse med Europakonventionen. En av flera brister är att FRA:s inhämtning och lagring av trafikdata inte närmare regleras. Riksdagen väntas fatta beslut 14 oktober 2009. FRA:s kabelinhämtning trädde i kraft 1 december 2009. Alltjämt är polisen undantagen som uppdragsgivare. En särskild lag om den polisiära signalspaningen väntas komma 2010.







Telekompaketet är samlingsnamnet för uppdateringen av ett antal EU-direktiv angående marknaden för telefoni och internet. Reglerna för konkurrens, konsumentskydd och myndighetstillsyn ska moderniseras. Det är två aspekter av lagpaketet som skapar kontrovers; dels att det ges möjlighet för särintressen att stänga av fildelare från internet efter så lite som anklagelse för upphovsbrott. Dels att nätneutraliteten hotas så att internet riskeras förvandlas till en kabel-tv-kanal. Läs mer på We rebuild. Mycket tack vare Piratpartiets parlamentariker i Europaparlamentet har Telekompaketet justerats för att se till att ingen kan stängas av från Internet utan opartisk prövning.

Lagförslag som är på väg att genomföras:


SOU 2005:38 Hemlig dataavläsning: Polisen ska få bryta sig in i folks hem och installera dold programvara i datorer, som rapporterar varje knapptryckning via internetuppkopplingen, bedrivas mot datorer som tillhör bekanta till den misstänkta personen. Polis och åklagare kommer, utan misstanke om brott alls, ha tillgång till information om varje hemsida som besökts och skickar kopior på hårddisken och alla mail. Enligt Advokatsamfundet tillåter förslaget även att mikrofon och webbkamera på datorn aktiveras och avlyssnas. Denna typ av spioneri kommer få användas vid misstanke om brott med lägre straffvärde än som krävs för telefonavlyssning, och kommer även få bedrivas mot datorer som tillhör bekanta till den misstänkta personen. Polis och åklagare kommer, utan misstanke om brott alls, ha tillgång till information om vem som haft vilket IP-nummer på Internet vid varje tillfälle. Denna information föreslås överföras automatiskt från Internet-leverantörerna till en databas hos polisen. I sitt remissvar påpekar Post & Telestyrelsen att IP-nummer “kan användas för omfattande kartläggningar av individers nyttjande av elektronisk kommunikation”.


SOU 2007:76 Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning: Bygger på ett EU-direktiv, 2006/24/EC. Tele- och Internetoperatörer måste samla data som det tidigare var strikt förbjudet att lagra och nu istället spara det i ett halvår (direktivet kräver minst ett halvår och upp till 2 år, regeringen ville först att data skulle lagras i 1 år men backade sedan till ett halvår efter kritik). Det gäller personuppgifter på alla som kommunicerar, vem som var sändare och mottagare, start- och sluttid, vilken utrustning som användes. För mobiler skall lagras var man befunnit sig. I maj 2009 publicerades på Wikileaks ett utkast till lagrådsremiss. Justitieminister Beatrice Ask har dock förnekat existensen av detta utkast. Det är för närvarande osäkert om något beslut kommer att fattas före mandatperiodens slut 2010. Detta trots att EU-kommisionen driver en stämning mot Sverige i EG-domstolen då vi har väntat för länge med att införa direktivet. I Tyskland där direktivet trätt i kraft, rapporteras det att kommunikationsvanorna förändrats kraftigt då man vet att allt lagras.


IPRED2 är så att säga den straffrättsliga versionen av IPRED-lagen 2008/09:67 som redan drivits igenom i Sverige. Bakgrunden till denna utökade version av lagpaket sägs vara att kunna komma åt "professionella kriminella som säljer falska varor" (piratkopierat material). Men Europa har redan lagar mot sådant, vilket gjort att motiveringen bakom lagpaketet inte är helt tydlig. Ipred2 avser expandera polisens möjligheter och lämnar utrymme för att misstänkliggöra legitima konsumenter och affärsidkare. Vilket resulterar i förhindrande av innovation och urholkar medborgerliga rättigheter.

Utredningar och förslag till nya lagar:





SOU 2009:1 En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen:
Även känd som polismetodutredningen. Utredningen handlar i stort om att förändra polisens möjligheter att inhämta information, tex. trafikdata och personuppgifter från internetleverantörer mm. Idag hämtas informationen enligt Lag (2003:389), Lagen om elektronisk kommunikation, som inte kräver någon brottsmisstänkt eller ett domstolsbeslut. Enligt utredningen skulle polisen få använda sig av lagen om hemlig teleavlyssning istället vilket skulle ställa en mängd nya krav på inhämtningen, tex. just att ett domstolsbeslut och en brottsmisstanke skulle krävas. Det är det som titeln på utredningen, "en mer rättssäker inhämtning", syftar på. För att kompensera föreslås en ny lag som ska ge myndigheter möjligheter att inhämta information i underrättelsesyfte. Kritiker har varnat för åsiktsregistrering. Detta skulle då kunna ske ganska fritt utan domstolsbeslut och brottsmisstanke eller begånget brott. Möjligheterna att inhämta information i underrättelsesyfte ökas också, tex. så får SÄPO möjlighet att inhämta information avseende olovlig kårverksamhet. Polisen föreslås få göra mobilmasttömningar i underrättelsesyfte. En mobilmasttömning gör det möjligt att via mobiltelefonmasterna kontrollera vilka som befunnit sig inom ett område vid en viss tidpunkt om de burit mobiltelefoner på sig. Kravet för att inhämta information minskas även. Tidigare behövdes ett brott med fängelse på straffskalan, med förslaget skulle det räcka med böter. Detta gör att polisen skulle kunna inhämta information om tex. fildelare.


SOU 2009:66 Signalspaning för polisiära behov. Utredningen leddes av förre Säpo-chefen Anders Eriksson och tillkom som ett resultat av FRA-överenskommelsen 25 september 2008, där polisen undantogs som uppdragsgivare åt FRA. I utredningen, som också involverat en grupp parlamentariker, argumenterar Eriksson för att FRA bör kunna spana åt såväl Säpo som den öppna polisen. Som exempel på rapporttyper nämns s.k. trafikkartläggningar (sociogram). Eriksson menar också att FRA-spaning i vissa fall bör kunna ske inom ramen för förundersökningar. Likaså bör ibland signalspanad information kunna användas i rättegångar. Samtidigt poängteras att förhandsprövningen måste utföras av en vanlig domstol. Av flera skäl förordar Eriksson att det är just FRA som ska utföra signalspaningen och inte polisen. Utredningen framhåller också att filtreringen borde kunna ske hos operatören och inte hos FRA. Justitieminister Beatrice Ask intog en avvaktande hållning då resultatet presenterades. Samtidigt har Fredrik Reinfeldt poängterat vikten av att Säpo får tillgång till signalspanat material. Många bedömare tror att regeringen enas om ett lagförslag 2010. Kritiker i riksdagen har uttryckt irritation över utredningen och påpekat att Anders Eriksson gått utanför utredningsdirektiven. Förslaget innebär bland annat att polisen ges tillgång till ett nytt tvångsmedel. Det ingick knappast i utredningens uppdrag att föreslå inrättandet av ett sådant, menar kritikerna.




Dir 2008:2008:71 Översyn av lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. En utredning har dragits igång för om huruvida PKU-registret ska vara tillgängligt i brottsbekämpande syften. Registret drogs igång 1975 i forskningssyfte, och innehåller ett register på över 3 miljoner svenskars DNA: Från samhällets sida finns ett intresse av att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till effektiva medel för att utreda allvarliga brott. Mot detta intresse måste vägas de övriga intressen som ska beaktas i biobankslagen. Med denna utgångspunkt ska utredaren analysera vilka behov de brottsbekämpande myndigheterna har av att kunna ta vävnadsprover från PKU-biobanken i beslag. Rätten att avsäga sitt deltagande i DNA-insamlandet kan också komma att avskaffas.




Justitieutskottets betänkande 2009/10: JuU22Straffrättsliga åtgärder till förebyggande av terrorism: Utdrag ur utredningen: Den nya lagen innebär att fler handlingar ska kunna straffas som terrorism. Att uppmana, rekrytera eller utbilda personer till att utföra terrorhandlingar blir straffbart enligt den nya lagen. Till exempel att ge instruktioner om tillverkning av språngämnen som används vid terrorbrott.


ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement): Ett internationellt handelsavtal som EU-kommissionen med mandat från ministerrådet i hemlighet förhandlar fram. Det är endast känt för att dokument har läckt till allmänheten. Handelsavtalet avser att slå ner på innehav av piratkopierat material genom starkt integritetskränkande metoder som drabbar alla över hela linjen. Gränskontroller där resenärernas mp3-spelare och datorer undersöks, konfiskering av teknisk utrustning, förbud mot regionsfria dvd-spelare och avstängning av internet-abonnemang som misstänks ha använts för illegal fildelning. Sökfunktioner och länkningar som kan leda till upphovsrättsskyddat material ska förbjudas. Kulturell spridning kommer att straffbeläggas, oavsett om individuella upphovsrättsinnehavare delat med sig av material själva. Avtalet genomförs helt utan insyn eller demokratisk process.


RFID-märkning av brev. Den kommunikation som fortfarande sker på papper planeras av EU att märkas upp med små chip som rapporterar var brevet befinner sig — i syfte att post inte ska slarvas bort på vägen. Vem som sände det, och vem som tog emot det blir bonusinformation i hanteringen.


PNR-avtalet mellan EU och USA: Ett avtal om vilka persondata om flygresenärer som ska sparas
gällande resor via EU:s och USA:s gränser. Bland annat har det diskuterats om att spara all data i 10 år och även inkludera känslig information som religiösa och politiska åsikter samt sexuell läggning. Vissa krafter inom EU har även velat ha ett system som gäller för resor inom unionen och för andra transportmetoder än flyg. EG-domstolen har i något skede ogiltigförklarat ett PNR-avtal. Exakt vad som gäller nu är lite oklart så gräv gärna på!


Stockholmsprogrammet är EU:s säkerhetsprogram för de kommande fem åren som ersätter Haagprogrammet när det löper ut under Sveriges ordförandeskap. Lite är känt om Stockholmsprogrammet eftersom det inte har offentliggjorts ännu men den grupp som planerat inför Stockholmsprogrammet, den sk. framtidsgruppen där bland annat Beatrice Ask har ingått, har producerat en rapport som läckt ut på nätet. Rapporten handlar till stor del om övervakning och om hur data genererat från övervakning ska delas mellan myndigheter i hela unionen och på sikt även med USA.




Forskningsprojekt relaterade till övervakning:


Indect-projektet: Ett forskningsprojekt inom EU som bland annat siktar mot att ta fram mjukvara som fungerar som "agenter" på internet. Tanken är att övervaka och processa information från webbsidor, diskussionsforum, filservrar, fildelningsnätverk och till och med personliga datorer. Målet inkluderar att "automatiskt hitta hot och onormalt beteende, eller våld". Man vill även bygga system för att processa och möjliggöra sökningar i stora mängder underrättelsedata.


Q6/17 är omgärdat av stort hemlighetsmakeri och det är ytterst svårt att hitta ordentlig information. Det som är känt är att amerikanska och kinesiska företrädare arbetar på ett FN-initiativ som går ut på att ta fram åtgärder för att spåra kommunikation på internet. Detta skulle kunna ta bort möjligheten att vara anonym på internet. Initialt var detta initiativ tänkt att aktiveras under 2009. Möjlighet till anonymitet har tidigare alltid setts som en förutsättning för en fungerande demokrati.


Dir 2008:2008:71 Översyn av lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. En utredning har dragits igång för om huruvida PKU-registret ska vara tillgängligt i brottsbekämpande syften. Registret drogs igång 1975 i forskningssyfte, och innehåller ett register på över 3 miljoner svenskars DNA: Från samhällets sida finns ett intresse av att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till effektiva medel för att utreda allvarliga brott. Mot detta intresse måste vägas de övriga intressen som ska beaktas i biobankslagen. Med denna utgångspunkt ska utredaren analysera vilka behov de brottsbekämpande myndigheterna har av att kunna ta vävnadsprover från PKU-biobanken i beslag. Rätten att avsäga sitt deltagande i DNA-insamlandet kan också komma att avskaffas.


(Prop. 2002/03:74) Hemliga tvångsmedel - offentliga ombud och en mer ändamålsenlig reglering: Polisen får telefonavlyssna personer som ej är misstänkta för brott, utan bara råkar ha någon form av kontakt med en misstänkt för brott som kan leda till 2 års fängelse, samt för ett antal brott med lägre straffsatser. Polisen får även installera hemliga spionkameror i dessa ”misstänkta bekantas” hem.
*



SVT och REGERINGEN

Regeringen vill kontrollera SVT i framtiden.


– Skulle politikerna vilja definiera vilka program SVT ska göra och var eller när de ska publiceras, då har man gått över en publicistisk gräns som man aldrig tidigare gjort i utredningar, uttalanden eller gärningar, säger Eva Hamilton, SVT:s vd.

Jimmy Ahlstrand, SVT:s strategichef, ser det som ännu ett steg mot att SVT:s självständighet naggas i kanten. I Sverige har TV4 använt sig av pr-bolag för att skriva hela dossierer som inte går ut på att framhäva sig själva utan helt på att svartmåla SVT, säger hon.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------





RFID-märkning av brev. Den kommunikation som fortfarande sker på papper planeras av EU att märkas upp med små chip som rapporterar var brevet befinner sig — i syfte att post inte ska slarvas bort på vägen. Vem som sände det, och vem som tog emot det blir bonusinformation i hanteringen.


(Prop 2004/05:144) Internationell rättslig hjälp i brottmål: Polisen får i en mycket högre grad än tidigare överföra övervakningsinformation till utlandet, och låta utländsk makt bedriva gränsöverskridande
övervakning.


(Prop. 2005/06:177; Lag 2007:979) Åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott: Polisen får använda hemlig teleavlyssning, teleövervakning, kameraspioneri och hemlig postkontroll utan någon misstanke om brott alls: det behöver bara finnas anledning att anta att en person kommer att begå vissa allvarliga brott. Personen behöver inte ha utfört något försöks- eller förberedelsebrott. Om detta antagande finns får man även avlyssna personens hela bekantskapskrets.


PNR-avtalet mellan EU och USA: Ett avtal om vilka persondata om flygresenärer som ska sparas gällande resor via EU:s och USA:s gränser. Bland annat har det diskuterats om att spara all data i 10 år och även inkludera känslig information som religiösa och politiska åsikter samt sexuell läggning. Vissa krafter inom EU har även velat ha ett system som gäller för resor inom unionen och för andra transportmetoder än flyg.


SOU 2005:38 Hemlig dataavläsning: Polisen ska få bryta sig in i folks hem och installera dold programvara i datorer, som rapporterar varje knapptryckning via internetuppkopplingen, bedrivas mot datorer som tillhör bekanta till den misstänkta personen. Polis och åklagare kommer, utan misstanke om brott alls, ha tillgång till information om varje hemsida som besökts och skickar kopior på hårddisken och alla mail. Enligt Advokatsamfundet tillåter förslaget även att mikrofon och webbkamera på datorn aktiveras och avlyssnas. Denna typ av spioneri kommer få användas vid misstanke om brott med lägre straffvärde än som krävs för telefonavlyssning, och kommer även få bedrivas mot datorer som tillhör bekanta till den misstänkta personen. Polis och åklagare kommer, utan misstanke om brott alls, ha tillgång till information om vem som haft vilket IP-nummer på Internet vid varje tillfälle. Denna information föreslås överföras automatiskt från Internet-leverantörerna till en databas hos polisen. I sitt remissvar påpekar Post & Telestyrelsen att IP-nummer “kan användas för omfattande kartläggningar av individers nyttjande av elektronisk kommunikation”.



2011, Ytterligare två myndigheter – Säpo och Rikskriminalpolisen får beställa signalspaning från FRA

 

Källa: Dagspressen 16 DECEMBER 2011.
I går kunde justitieminister Beatrice Ask presentera en överenskommelse med Socialdemokraterna om signalspaning. Ytterligare två myndigheter – Säpo och Rikskriminalpolisen – får möjlighet att beställa signalspaning från FRA.


Villkoren och begränsningarna kommer att vara de som i dag gäller för militärens signalspaning. Beställningen ska godkännas av försvarsunderrättelsedomstolen, och gälla grov gränsöverskridande brottslighet som hotar rikets säkerhet.

I klartext kommer det oftast att betyda terrorism. Uppgörelsen kommer inte heller att stilla myndigheternas hunger efter mer information. Redan nu står fler myndigheter i kö för att släppas in hos FRA, och Säkerhetspolisen gillar inte heller restriktionerna.

*

Sverige Censurerar redan Internet


I Sverige finns sedan många år redan ett censurfilter, allmänt kallat “barnpornografifiltret” av medarbetare på polismyndigheterna.

Listan är tänkt att just stoppa barnpornografi, men det har visat sig att vissa adresser som filtret spärrar inte innehåller någon barnpornografi…

Listan består av fler än 6000 adresser, men går inte att kontrollera då den är krypterad. Polisen bestämmer själva vilka adresser som ska finnas på listan och ingen instans eller journalist kan kontrollera ifall listan är korrekt.

Operatörerna vet inte vilka adresser som spärras


Spärrlistan skickas direkt till Sveriges internet- och mobilnäts-leverantörer som med en särskild mekanism spärrar adresserna på listan.
Sannolikheten är stor att USA redan dikterar vad Sverige skall spärra…



2010, Nu börjar Helsingborgspolisen drogtesta 12-åringar mot föräldrarnas vilja.

Rädda Barnen:”Polisen har en övertro på drogtester”

HELSINGBORG. Riktlinjerna är uppdragna och klara. Nu kommer polisen att tvångstesta barn ända ner till tolv års ålder. Med stöd av den kontroversiella lagen siktar Helsingborgspolisen in sig på att slå ut knarkmissbruket i tidig ålder.

– Jag kan förstå att folk kan känna sig kränka men det handlar inte om att vi ska sätta dit någon utan att vi ska stoppa missbruket i tidig ålder, säger Tina Anderberg vid polisen i Helsingborg, till Nyheter24.
*
 

Huvudkälla för övervakningslagar: Piratpartiet




--EU:s ÖVERVAKNING--


Organisationen European Digital Rights (EDRi) rapport(pdf) visar vad delar av EU:s budget för övervakning och säkerhet går till.


Sammanställt av SVT 2012-03-21.
Det handlar om allt från spårning av kreditkort och avlyssning av telefonsamtal och mejltrafik, till kroppsscanning och beteendeprofilering.


Och rapporten riktar stark kritik mot många av projekten, som man menar gör långtgående inskränkningar i den personliga integriteten utan att till exempel kunna visa på reella brottsförebyggande effekter.

PNR (Passenger Name Record)
En databas med information om vem som flugit från ett EU-land till USA. I databasen samlas uppgifter om allt från vilka flygresor du gjort och med vilket kreditkort de betalats, till mer bisarr information, till exempel vilken mat du valt.

Vissa medlemsstater har redan krävt att databasen ska utvidgas och även gälla dem som flyger inom EU.




Europol (Europeiska polisbyrån)
EU:s kriminalunderrättelsetjänst som ska hjälpa medlemsstaterna att samarbeta kring, förebygga samt bekämpa organiserad internationell brottslighet och terrorism.

Europol Computer System (TECS) är ett långtgående informationssystem och består av flera delar. Bland annat:

The Europol Information System (EIS), som lagrar data om brott och brottslingar.

The Analysis Working Files (AWF), som lagrar information om misstänkta, offer, vittnen, informatörer och kontakter - ja, i stort sett vem som helst. Här kan också data om specifika individers sexuella läggning och politiska hemvist lagras. USA har redan ansökt om att få ta del av vissa av filerna.

Schengens informationssystem (SIS)
EU:s gemensamma system för gränskontroll. I databasen samlas information om miljontals människor som reser in och ut ur Schengenområdet. Under 2013 sjösätts antagligen SIS 2 där nya funktionaliteter som lagring av bilder och fingeravtryck kommer att finnas.

Här lagras även information om eftersökta personer och eftersökta föremål.

Visa Information System (VIS)
Innehåller information och biometrisk ID-data (identifikation genom fysiska särdrag, som fingeravtryck och DNA) om människor utanför Schengenområdet som söker visum inom EU.



Eurodac
En fingeravtrycksdatabas som består av 1,3 miljoner fingeravtryck från asylsökande. Även icke-EU-länderna Norge, Island och Schweiz deltar.

Terrorist Finance Tracking System (TFTP)
Ett avtal mellan EU och USA, där bland annat det så kallade Swift-avtalet ingår. Avtalet ger amerikanska myndigheter tillgång till uppgifter om transaktioner till och från banker inom EU. Syftet sägs vara att underlätta spårandet av terrorister.

European Security Research Programme (ESRP)
Ett forskningsprogram med en budget på drygt 12 miljarder kronor. Dels ska forskningen bidra till att genom teknologi trygga säkerheten för medborgare, dels hjälpa den europeiska säkerhets- och övervakningsindustrin att växa.

Många av projekten handlar om olika typer av övervakning. Till exempel via mobiltelefoner, obemannade farkoster, smarta övervakningskameror och nanoteknik samt på internet via exempelvis sociala nätverk.

Prüm-avtalet
Handlar företrädesvis om att underlätta för polis att utbyta information om DNA och fingeravtryck samt att få tillgång till alla medlemsstaternas fordonsregister.






Datalagringsdirektivet
Tvingar bland annat tele- och internetleverantörer att lagra sina abonnenters trafikinformation i minst sex månader, men högst två år. Det kan till exempel handla om varifrån, när och till vem en person ringer eller vilken IP-adress en abonnent haft vid en viss tidpunkt.

Om Datalagringen skriver European Digital Rights att direktivet trycktes igenom efter terrorbomberna i London 2005, trots att en liknande lag inte skulle ha förhindrat terrorattentaten. Och trots att flera organisationer framförde kritik mot att oriktad datainsamling skulle bryta mot fundamentala medborgerliga rättigheter.

Sverige har förhalat införandet av direktivet och krävts på stora bötesbelopp av EU-kommissionen. Den borgerliga regeringen lyfte 2010 fram ett lagförslag, som dock blockerades i ett år av V, MP och SD. 2012 röstades direktivet igenom av riksdagen.

Källor: European Digital Rights, Aftenposten
*


...Andra exempel på EU-finansierade övervakningsprojekt...



Secur-Ed
Den franska försvarsjätten Thales har fått drygt 25 miljoner euro för att förse transportnäten i Madrid, Paris, Milano och Berlin med övervakningsutrustning.

Protectrail
Ett dotterbolag till den italienska försvarsjätten Finmeccanica har fått 13 miljoner euro för att ta fram övervakningssystem för spårburen trafik.



Samurai
Genom smarta övervakningskameror som lär sig att känna igen "misstänkt" och "onormalt" beteende hoppas man kunna förhindra brott och terrordåd på offentliga platser som flygplatser. Kostnad: 2,5 miljoner euro.

Total Airport Security System (TASS)
Leds av det israeliska säkerhetsföretaget Verint Systems. Har fått 9 miljoner euro för att ta fram nästa generations flygplatssäkerhetssystem.

Effisec
Det franska säkerhets- och försvarsföretaget Morpho har fått 10 miljoner euro i EU-stöd för att ta fram "framtidens säkerhetskontroller". Bland annat genom att integrera biometrisk ID-identifikation, avancerad videoövervakning samt system som känner igen lukten från potentiellt farliga substanser.

Källor: European Digital Rights, Aftenposten




undermattan.blogg

Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------

1 kommentar:

  1. IP: 62.20.21.194 ISP: TeliaSonera AB [Trace] May 24, 2012 05:51:21 AM
    Organization: GOTA MEDIA AB
    Landed: undermattan.blog.com/2012/05/04/sovande-namndeman
    ——————————————————
    IP: 147.186.254.98 [Trace] June 15, 2012 11:50:15 AM
    ISP: Rikspolisstyrelsen Host: surf.police.se
    Landed: undermattan.blog.com/2012/05/04/sovande-namndeman
    ——————————————————
    IP: 147.186.254.98 [Trace]May 10, 201201:03:25 AM
    ISP: Rikspolisstyrelsen
    Landed: undermattan.blog.com/2012/03/26/polisen-spotthuvor
    —————————-
    IP: 192.44.243.18 [Trace] May 10, 201205:46:15 AM
    ISP: Stockholms Lans Landsting
    Landed: undermattan.blog.com/2012/01/01/svenska-polisens-daliga-dagar-del-27
    ——————————————————————
    IP: 145.235.0.6 June 28, 201209:14:54 AM
    ISP: Kriminalvarden
    Landed: undermattan.blog.com/2012/01/01/svenska-polisens-daliga-dagar-del-27
    ——————————————————————-
    IP: 157.56.92.145 August 13, 2012 07:37:00 AM
    ISP: Microsoft Corp
    Landed: undermattan.blog.com/2012/01/01/svenska-polisens-daliga-dagar-del-27/?…
    ——————————————————————-
    IP: 193.10.63.101 [Trace] ISP: SUNET/NORDUnet May 10, 201206:39:49 AM
    Organization: Karolinska University Hospital
    Landed: undermattan.blog.com/2012/04/01/sos-alarms-daliga-dagar-del-3
    ——————————————-
    IP: 160.67.69.110 September 11, 2012 12:08:50 PM
    ISP: Norwegian Broadcasting Corporation
    Page Viewed: undermattan.com/2012/04/01/sos-alarms-daliga-dagar-del-3
    ——————————————-

    SvaraRadera

KOMMENTARER

Kommentera helst angående ämnet i artiklarna.
Juridiskt ansvar gentemot slavägarna (myndigheter) ligger helt hos kommentatorn. Uppenbara olagligheter inom hat och hets samt Bullshit & Trollshit plockas bort.