HD prövar Mangafall
Publicerad 7 nov 2011 10:23
Källa: Sammanfattning från juridikbloggen
--Dömd i tingsrätt och hovrätt.
På måndagen meddelade Högsta domstolen att de prövar domen för barnpornografibrott mot seriealbumsöversättaren ska tas upp i Högsta domstolen. Det handlar om ett trettiotal japanska serieteckningar, så kallad manga, i digital form föreställande lättklädda eller avklädda barn.
För något år seden klassades dom som barnpornografi av både tingsrätt och hovrätt. Innehavaren och serieteckningsexperten, Simon Lundström dömdes till dagsböter. Det innebar att grundlagen helt sattes ur spel vid prövningen av ett fall som detta.
Om serieöversättaren däremot hade översatt en text med samma innehåll som serierna hade han varit skyddad, starkt skyddat till och med, av den svenska tryckfrihetsrätten. Det är rättspolitiskt orimligt och dessutom inkonsekvent att en fiktion i form serier helt faller utanför grundlagens skydd.
Det är dessutom orimligt i sak att fiktiva återgivningar av fantasier, även om de är vrickade, får vika för yttrandefriheten i ett fall som detta.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Märk väl att Juristen kände sig tvingad att tillägga orden "även om de är vrickade" i avslutningen på sitt anförande. Detta helt i samma stil som folket i våra numera självcensurerade västländer alltid måste säga;
"-Jag stöder naturligtvis inte terroristerna, men...", varje gång någon skall diskutera situationen i Mellanöstern....
Hur fri är egentligen den nuvarande demokratin i väst?
...Om nu fantasiteckningar är olagliga måste då inte också fantasierna som tecknaren/konstnären tänkte när han skapade teckningarna vara olagliga?
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Högsta Domstolen beslutar:
-Mangabilderna är både
lagliga och olagliga!
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Bearice Ask vill hänga ut sexköpare
Dagspressen Publicerad: 2010-03-19Häng ut dem! I går ville Beatrice Ask skicka ut lila kuvert till misstänkta sexköpares familjer. I dag har hon ändrat sig om färgen men vill fortfarande att anhöriga ska få veta.
– Jag tror att det är effektivare än ett par års fängelse, säger hon
På ett seminarium om prostitution i går, torsdag, presenterade justitieminister Beatrice Ask (M) en ny idé: Hon ville hänga ut sexköparna, genom att skicka hem lila kuvert i deras brevlådor.
Häng ut dem
”Jag vill skicka grälla kuvert till sexköparna, för jag tror att det värsta som kan hända en sexköpare är att någon i omgivningen ska få reda på vad de gjort, frun eller grannen (..) Vi borde ha gredelina kuvert, det ska vara tydligt, du är misstänkt för att vara ute och köpt sex”, sade Beatrice Ask under seminariet.
I dag ångrar hon färgvalet, men står fast vid att brottsmisstanken ska rapporteras till familjen.
Men om ett barn öppnar brevet?
– Det är nog lika bra att dottern får veta vilken typ hon har till far. Man måste tänka på att inte skydda fel faktor. Om det är en dotter som blivit utsatt för övergrepp av sin far kanske brevet ger henne mod att berätta.
Bättre än fängelse
Beatrice Ask tror att hotet om ett brev hem till familjen eller skadan av ett faktiskt brev är effektivare än flera års fängelse. – Ja det tror jag. Det är inte många som vill bli upptäckta med byxorna nere, säger hon. Nu tänker hon följa upp förslaget och stämma av det med sina kollegor.
– Jag måste stämma av med dem. De tycker att jag är lite vild ibland, säger ministern.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Editors notes: Damens mentala kapacitet ligger någonstans i närheten av en drogad Neandertalare. (Inget ont om Neandertalare…) Tok-minister Ask lider av för mycket inbillning och för lite utbildning… - Vänliga som vi är på den här bloggen så låter vi tant Beatrice få hänga ut några av sina sex-köpande goda vänner, Thorsson & Lindberg... :)
*
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Risk för fel domslut när
anklagade saknar advokat
SR 2012.040-10
Personer som åtalas för mindre allvarliga brott, får sällan advokat som kan företräda dem, eftersom det skulle vara för dyrt för staten. Nu väcks röster om att systemet måste förändras.
En av dem som fått erfara detta är Max, som åtalades för våldsamt motstånd och fick försvara sig själv i rätten, utan att ha tagit del av förundersökningen.
-- Så här i efterhand känner man att om man fått papperna och sett fallet, känner man att man nästan hade kunnat tagit en advokat, säger Max.
Varför känner du så?
-- Jag känner att jag inte hade blivit dömd för brottet då, jag anser att jag inte var skyldig till brottet egentligen.
I september 2010 greps Max av polisen efter en incident utanför en restaurang i Stockholm. Efter ett och ett halvt år åtalades han för våldsamt motstånd, ett brott som räknas som ett bötesbrott, där han inte bedömdes ha rätt till en offentlig försvarare.
Max fick löfte om att få förundersökningen hemskickad till sig, men när rättegången väl ägde rum och han skulle försvara sig själv, hade han inte fått några handlingar.
Varje år avgörs runt 12000 enklare mål i svenska domstolar där böter finns med i straffskalan. I fjol var det endast 71 av dessa mål där den tilltalade fick en offentlig försvarare, enligt Domstolsverket.
Domare Björn Skånsberg vid Södertörns tingsrätt har dömt i många mål av mindre bötesbrott,
– Det är bara i fråga om lindrigare typ av brott som man inte får en offentlig förordnad advokat för sig. Det är en avvägning vad det allmänna ska bekosta och vad man själv ska stå för, säger Skånsberg.
Advokat Peter Althin har försvarat många klienter i mindre allvarliga brott där klienten anlitat honom på egen hand. Han anser att systemet måste förändras.
-- Du kanske inte kan förklara dig på ett riktigt och rimligt sätt och som ett resultat av detta kan det bli felaktiga domslut, säger Althin.
Han menar att om den anklagade sitter ensam, är det klart att personen är i underläge gentemot en duktig åklagare.
– Det finns risken att det blir fel hos domare i uppfattningen vad som hänt, enligt Peter Althin.
För Max innebar straffet inte bara dagsböter utan också en prick i belastningsregistret som nu påverkar hans framtid.
– Många dörrar som har stängts, jag gillar ungar och hade gärna jobbat på dagis. Det går inte när jag förekommer i belastningsregistret, förklarar Max.
*
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Egyptenavvisningarna
källa: wiki
Egyptenavvisningarna eller Egyptenaffären kallas den politiska affär som först avslöjades i TV4:s samhällsprogram Kalla fakta den 17 maj 2004. I programmet avslöjades hur Sveriges regering efter begäran från USA hade låtit avvisa två terroristmisstänkta egyptier från Bromma flygplats den 18 december 2001 i vad som tros vara en operation ledd av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA.
De två avvisade egyptierna, Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, hade satts på ett amerikanskt flygplan med maskerade agenter och sedan genomgått förhör med tortyr i egyptiskt fängelse. USA hotade Sverige med handelsblockad om de inte gick med på utvisningen. Utrikesministern som fattade beslutet var Anna Lindh.
I Egypten fängslades de avvisade männen. Mohammed Alzery släpptes ur fängelset i oktober 2003 utan att ha blivit åtalad. Ahmed Agiza blev först dömd till 25 år i fängelse, men senare ändrades domen till 15 år. Kalla faktas dokumentär, "Det brutna löftet", belönades år 2005 med Stora journalistpriset i kategorin "Årets avslöjande".
I maj 2005 fällde FN:s kommitté mot tortyr sitt utslag i fallet. Kommittén konstaterade i sitt prejudicerande beslut att svenska statens "avvisning av den klagande stred mot artikel 3 i Konventionen.
Utverkandet av diplomatiska försäkringar i vilka det dessutom inte fanns några överenskommelser om efterlevnad av försäkringarna, var inte tillräckliga för att ge skydd mot denna uppenbara risk för tortyr."
Även riksdagens konstitutionsutskott riktade hård kritik mot regeringen för dess hanterande av fallet. Bland annat konstaterades att "Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling" samt "garantin borde därmed inte lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001".
I sin granskning drog JO slutsatsen att Sveriges dåvarande utrikesminister, Anna Lindh, informerades av Säpo om, och godtog möjligheten att, den amerikanska säkerhetstjänsten CIA:s flygplan kunde användas vid avvisningar.
I mars 2007 upphävde regeringen avvisningsbeslutet för Mohammad Alzery och i maj upphävdes även avvisningsbeslutet för Ahmed Agiza. 2008 betalade svenska staten ett skadestånd på 3 miljoner var till männen.
Efter upphävandet av avvisningsbeslutet ansökte Alzery och Agiza om nytt uppehållstillstånd i Sverige, men fick avslag.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ahmed Agiza får uppehållstillstånd
SR 2012-07-04
Egyptiern Ahmed Agiza, som bryskt utvisades från Sverige till ett egyptiskt fängelse för elva år sedan, har fått uppehållstillstånd i Sverige. Agiza fick själv beskedet av sitt juridiska ombud på telefon i dag.
– Min fantastiska advokat i Sverige var den som gav mig beskedet om beslutet, säger Ahmed Agiza när jag får tag på honom i telefon innan vi ska träffas.
Agizas historia har uppmärksammats stort. Han och en landsman utvisades från Sverige med hjälp av amerikanska agenter, efter att Säpo misstänkt att de hade samröre med en terrorgrupp. Bakbundna, iförda overaller, ögonbindel och blöja, flögs de i ett CIA-plan från Bromma till Egypten.
Här i Kairo hölls Agiza fången i nio år, han släpptes först i fjol. Hans hälsa är svårt märkt av tiden i fängelse där han bland annat fått utstå tortyr.
Nu ska han se till att få riktig vård säger han, men i dag är han bara glad när jag gratulerar till uppehållstillståndet.
– Jag är så glad så glad säger han.
Det kommer att ta ett par veckor innan alla praktiska detaljer är klara, bland annat ska myndigheterna i Sverige utfärda ett tillstånd som ska skickas per post till Kairo. Men under tiden kommer hans hustru och barn till Kairo för att fira fastemånaden Ramadan tillsammans med honom.
Och efter Ramadan bär det av till Sverige och ett liv med familjen.
Bakgrund: De avvisades med huvor över huvudet
Ekots tidigare rapportering om de avvisade egyptierna
*
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sverige lägger locket på om CIA-flyg
19 december 2011 SR
Sverige har sagt nej till att lämna ut information om flygningar utförda av CIA som handlar om transporter av misstänkta terrorister.
De två internationella människorättsorganisationerna Reprieve och Access Info Europe utreder USA:s så kallade "krig mot terrorismen" och av 28 tillfrågade länder har endast sju lämnat ut uppgifter.
Sveriges skäl att inte lämna ut uppgifterna är att alla flygningar utom reguljära, är belagda med sekretess.
*
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
"What the fuck" vi skiter i sekretessen och kommenterar ändå!
...- När uppgifter alltid är sekretessbelagda och staten aldrig vill göra "the right thing" vet man att man befinner sig i en bananrepubliks-liknande korrupt "wanna-be" diktaturstat.
*
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Stoppa domarnas extraknäckande
Kritiken mot de extraknäckande justitieråden i Högsta domstolen är lika återkommande som taskigt aprilväder. I bästa fall uppstår en debatt, men sedan rullar det åter på i de gamla vanliga lönande hjulspåren.
De riktigt stora pengarna finns att hämta som skiljedomare när företag försöker lösa sina tvister utanför det vanliga domstolsväsendet. "Skiljedomstolarna" kan alltså beskrivas som ett slags privata domstolar.
Nu är det nättidningen Realtid som har uppmärksammat problemet och funnit att 7 av 16 justitieråd uppger att de åtar sig skiljemannauppdrag.
HD:s ordförande Marianne Lundius, gör det några "enstaka gånger", medan en del kolleger frilansar betydligt oftare åt näringslivet. Enligt Realtid så tjänade justitierådet Stefan Lindskog under 2010 mer än 2,5 miljoner kronor. Utöver sin domarlön på drygt en miljon kronor.
Vem som har pröjsat Lindskog eller andra justitieråd för deras juridiska tjänster får vi inte veta. De har nämligen ingen skyldighet att redovisa vilka företag de jobbat för, utan behöver bara ange vilken "typ av bisyssla" man har.
Känns det betryggande? Nja, jag vill inte tro det.
Steget till att anklaga våra främsta domare för korruption är långt, men hela upplägget inbjuder till ett antal principiella frågor:
Vilka jävssituationer kan uppstå? Är det verkligen lämpligt att landets främsta domare ska kunna hyras in av olika företag. Och vilka garantier existerar för att deras frilansande inte inkräktar på det ordinarie heltidsjobbet som justitieråd?
I ett av Stefan Lindskogs extraknäck blev jävsrisken plötsligt uppenbar. Han var ordförande i en skiljenämnd som prövade en tvist mellan KPMG och Profilgruppen, men Svea hovrätt rev plötsligt upp skiljedomen. Ett överklagande till HD drogs dock tillbaka, så just i detta fall slapp HD-domaren att "jäva ut sig".
Faktum kvarstår i alla fall: domare i en lägre rätt har underkänt jobbet hos en domare i högre rätt. Även om han dömde på sitt extrajobb.
HD:s ordförande Marianne Lundius försvarar sina domares extraknäckande med att riksdagen faktiskt givit grönt ljus; ja, att man till och med har ansett det önskvärt då justitieråden "får en inblick i de affärsjuridiska förhållandena." Fast denna synnerligen välbetalda prao-verksamhet har samtidigt ett pris: medborgarnas förtroende för domstolarna riskerar att knäckas av extraknäckandet.
De privata skiljedomstolarna fyller en uppgift, men måste de använda sig av yrkesaktiva domare? Sverige är rimligen fullt av andra kvalificerade jurister och prao-argumentet övertygar inte heller direkt.
Lundius är nu dessutom vice ordförande i den så kallade Domarnämnden som bestämmer vilka extraknäck landets lagmän kan ta. Eftersom hon uppenbarligen ser justitierådens frilansande som ett icke-problem kan ju misstanken uppstå att HD-chefen ser lika liberalt på lagmännens olika "bisysslor".
Lundius har förstås rätt i att det ytterst är regering och riksdag som bestämmer spelreglerna, vilket betyder att justitieminister Beatrice Ask tycker att allt är i sin ordning. Landets högsta domare har en stående politisk välsignelse för sitt konsultjobb åt näringslivet.
För mig är det obegripligt naivt.
De riktigt stora pengarna finns att hämta som skiljedomare när företag försöker lösa sina tvister utanför det vanliga domstolsväsendet. "Skiljedomstolarna" kan alltså beskrivas som ett slags privata domstolar.
Nu är det nättidningen Realtid som har uppmärksammat problemet och funnit att 7 av 16 justitieråd uppger att de åtar sig skiljemannauppdrag.
HD:s ordförande Marianne Lundius, gör det några "enstaka gånger", medan en del kolleger frilansar betydligt oftare åt näringslivet. Enligt Realtid så tjänade justitierådet Stefan Lindskog under 2010 mer än 2,5 miljoner kronor. Utöver sin domarlön på drygt en miljon kronor.
Vem som har pröjsat Lindskog eller andra justitieråd för deras juridiska tjänster får vi inte veta. De har nämligen ingen skyldighet att redovisa vilka företag de jobbat för, utan behöver bara ange vilken "typ av bisyssla" man har.
Känns det betryggande? Nja, jag vill inte tro det.
Steget till att anklaga våra främsta domare för korruption är långt, men hela upplägget inbjuder till ett antal principiella frågor:
Vilka jävssituationer kan uppstå? Är det verkligen lämpligt att landets främsta domare ska kunna hyras in av olika företag. Och vilka garantier existerar för att deras frilansande inte inkräktar på det ordinarie heltidsjobbet som justitieråd?
I ett av Stefan Lindskogs extraknäck blev jävsrisken plötsligt uppenbar. Han var ordförande i en skiljenämnd som prövade en tvist mellan KPMG och Profilgruppen, men Svea hovrätt rev plötsligt upp skiljedomen. Ett överklagande till HD drogs dock tillbaka, så just i detta fall slapp HD-domaren att "jäva ut sig".
Faktum kvarstår i alla fall: domare i en lägre rätt har underkänt jobbet hos en domare i högre rätt. Även om han dömde på sitt extrajobb.
HD:s ordförande Marianne Lundius försvarar sina domares extraknäckande med att riksdagen faktiskt givit grönt ljus; ja, att man till och med har ansett det önskvärt då justitieråden "får en inblick i de affärsjuridiska förhållandena." Fast denna synnerligen välbetalda prao-verksamhet har samtidigt ett pris: medborgarnas förtroende för domstolarna riskerar att knäckas av extraknäckandet.
De privata skiljedomstolarna fyller en uppgift, men måste de använda sig av yrkesaktiva domare? Sverige är rimligen fullt av andra kvalificerade jurister och prao-argumentet övertygar inte heller direkt.
Lundius är nu dessutom vice ordförande i den så kallade Domarnämnden som bestämmer vilka extraknäck landets lagmän kan ta. Eftersom hon uppenbarligen ser justitierådens frilansande som ett icke-problem kan ju misstanken uppstå att HD-chefen ser lika liberalt på lagmännens olika "bisysslor".
Lundius har förstås rätt i att det ytterst är regering och riksdag som bestämmer spelreglerna, vilket betyder att justitieminister Beatrice Ask tycker att allt är i sin ordning. Landets högsta domare har en stående politisk välsignelse för sitt konsultjobb åt näringslivet.
För mig är det obegripligt naivt.
Av Eric Erfors, Expressen
http://www.expressen.se/ledare/eric-erfors/stoppa-domarnas-extraknackande/
http://www.expressen.se/ledare/eric-erfors/stoppa-domarnas-extraknackande/
*
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Familj stämmer svenska staten
Publicerat: 2012-04-15 Ekot
Familjen till den 22-årige man som 2005 sköts till döds av en polis i Lindesberg stämmer nu Sverige i Europadomstolen. Det skriver företrädare för människorättsorganisationen Civil Rights Defenders på DN.Debatt .
Organisationen anser bland annat att den lagstiftning som reglerar polisens hantering av vapen måste ändras.
Polismannen som sköt 22-åringen, som beskrivits som hotfull och förvirrad, hävdade att han handlade i nödvärn och friades i Göta hovrätt från anklagelser om grov misshandel och grovt vållande till annans död.
Familjen fick avslag i högsta domstolen på sin ansökan om prövningstillstånd.
(Civil Right Defenders tidigare Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter)
http://undermattan.blog.com
Publicerat som Information. Texter och bilder tillhör sina respektive upphovsmän
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
KOMMENTARER
Kommentera helst angående ämnet i artiklarna.
Juridiskt ansvar gentemot slavägarna (myndigheter) ligger helt hos kommentatorn. Uppenbara olagligheter inom hat och hets samt Bullshit & Trollshit plockas bort.